Svenska

<p>Marknadskriget är självklar läsning för alla som är intresserade av reklam och marknadsföring. Genom tio verkliga rättsfall får vi en unik inblick i hur marknadsrätten fungerar i praktiken. Det handlar om dramatiska strider och viktiga avgöranden, om Rustas tvist med den amerikanska ficklampsjätten Mag Instrument, om Svensk Mjölks tvist med Oatly och om vad en bloggande influencer egentligen måste informera om. Flera av rättsfallen har blivit vägledande inom Sverige och ibland även inom EU.</p><p>Med hjälp av särskild grafik analyseras hotbreven och stämningsansökningarna, domarna och överklagandena. Vad står det här egentligen? Vad är det juristerna ser, men som inte alltid är uppenbart? Var finns styrkorna - och svagheterna?</p><p>Boken är skriven av Camilla Grebe, prisbelönt deckarförfattare och civilekonom, och Anders Torelm, mångårigt verksam inom näringslivet med särskilt marknadsföring.</p>

Trots de generösa svenska föräldraledighetsreglerna och trots ett relativt starkt politiskt stöd för ett jämställt föräldraskap slutar det ändå ofta med att småbarnsmamman stannar @home. Tänkbara orsaker till detta diskuterar juristen Jenny Julén Votinius i sin avhandling Föräldrar i arbete en könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning. Det är en spännande sondering av orättvis lönesättning, förfelade pappasatsningar och stelbenta moderskapsnormer.

Domstolen är en offentlig institution, men det största delen av det som görs, är okänt för många. Efter nitton år som nämndeman och långt över tusen rättegångar av de mest skilda slag, från mord till snatteri, har Pia Gadd skrivit en bok som beskriver denna okända värld och sina upplevelser. Det är en bok med ett inifrånperspektiv och med journalistiskt öga för detaljer. I boken beskrivs mest det som sker i rättssalarna. Men ibland går författaren utanför och agerar som varje journalist gör: läser på, ringer upp, ställer frågor och intervjuar. Fram träder en bild av domstolar som en institution som upprätthåller och förstärker sociala skillnader. Och tillåter polisens och vakternas kritiserade kultur att leva vidare. Efter många års iakttagelser såg hon, i egenskap av nämndeman, mönster och sammanhang hon inte var riktigt medveten om när de inträffade. Och det var det hon ville beskriva.

Gunnar Lagergren (19122008) var en av världens främsta internationella skiljedomare. Han medverkade framgångsrikt med att lösa en rad politiska och ekonomiska tvister, exempelvis mellan Egypten och Israel, mellan Indien och Pakistan samt mellan Iran och USA. Därtill hade Lagergren flera andra internationella domaruppdrag, bland annat i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg och i den internationella domstolen i Tanger. Han var även hovrättspresident i Göteborg och riksmarskalk vid hovet. I denna biografi skildras Gunnar Lagergrens liv och gärning. Boken ger en bred bild av hur man genom den internationella rätten kan främja fred, mänskliga rättigheter och internationell handel. Anders Johnson är författare med inriktning på politisk och ekonomisk historia.

Den pensionerade domaren Bo Severin tar med sina vänner, en läkare, en virolog och en poet, för att lyssna på en rättegång. Där står en man åtalad för att ha misshandlat en kvinna med ett paraply, men bevisningen är svag, tycker både Bo och hans vänner. Över flera koppar kaffe diskuterar de fallet, och har svårt att hålla tillbaka sina kritiska kommentarer. Doktorn vill tillämpa diagnosteknik, virologen kräver ett mer vetenskapligt synsätt och poeten frågar sig vid ett tillfälle om det är en rättegång eller en psykiatrisk klinik de besökt. "Paraplyet" är både underhållande, intressant och tankeväckande. Bo Severin framför viktig kritik mot svenska domare, samtidigt som läsaren ges verktyg för att på egen hand skapa sig en åsikt, både om det enskilda rättsfallet och om svenska domstolar i allmänhet.

När läste du senast en berättelse om den hemlighetsfulla domstolsvärlden? Låt den tidigare domaren Bo Severin ta med dig på en själv upplevd resa genom rätt och orätt, sanning och falskhet. I dårkistan lägger den förståndige domaren alla ohållbara argument och påhitt som strömmar in till domstolen. Här får du veta hur sorteringen går till. Men om det är en riktig kista eller bara båg får du själv räkna ut. På köpet får du lektioner i konsten att ljuga trovärdigt, hur man tankar en bil gratis, slipper betala sina skulder och mycket annat praktiskt. Samt en hälsosam inblick i vad som egentligen pågår bakom rättvisans kulisser. Bo Severin påstår att domaryrket behöver tillföras kompetens. Har han rätt? Läs och döm själv. Du kommer aldrig att betrakta rättsapparaten med samma ögon igen.

Fram till mitten av 1960-talet användes uttrycket femfemma ofta som en vardagsterm i brottmål. Det syftade på strafflagens 5 kap. 5 § och innebar att en person som gjort sig skyldig till en brottslig handling under inflytande av psykisk sjukdom eller som tillfälligt inte varit vid sina sinnens fulla bruk, kunde bli straffriförklarad. Personen erhöll istället sluten psykiatrisk tvångsvård vid någon av dåtidens mentalsjukhus, även om öppenvård också kunde bli aktuellt.<br/><br/>Straffriförklaring avskaffades helt vid årsskiftet 1964/1965, då strafflagen ersattes av brottsbalken. Istället infördes en bestämmelse om att domstolen kunde överlämna psykiskt sjuka lagöverträdare till vård enligt dåvarande sinnessjuklagen utifrån samma kriterier som tidigare. Processen med att utarbeta brottsbalken hade inletts redan 1938 och ett steg på vägen var att grunderna för straffriförklaringar skärptes genom en lagändring 1945, med följd att straffriförklaringarna kraftigt minskade.<br/><br/>Wångmars bok är en historisk undersökning som belyser och analyserar den utdragna beslutsprocessen bakom brottsbalkens tillkomst. Vidare analyseras brottmålsdomar för perioden 19601970. Studien baseras på riksdagstryck, brottsstatistik och domar från nationella, regionala och lokala arkiv. Undersökningen innefattar fem fallstudier vid underrätter i södra Sverige. Författaren berör också hur brotten uppmärksammades och diskuterades i dagspressen mellan 1960 och 1970. Boken vänder sig till personer inom olika vetenskapliga discipliner, som historia, rättshistoria, kriminologi och psykiatri.<br/><br/>Erik Wångmar är docent i historia och arbetar som lektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitet i Växjö. Han har under senare år framför allt forskat om brottshistoria, historiografi och personhistoria.