Svenska

<p></p><p>Få internationella tvister är lika uppmärksammade som Israel-Palestina-konflikten. Ändå kan den ­vara svår att förstå, både för dem som studerat den utförligt och för dem som nöjt sig med att ta del av bevakningen i media. </p><p>Vad handlar konflik­ten egentligen om? Hur uppstod den? Hur kan den lösas? Det är frågor som den israeliske historikern Ilan ­Pappe grubblat över i flera decennier. I Kort historik över Israel-­Palestina-konflik­ten försöker han, utan att förenkla mer än nödvändigt, formulera sina svar. </p><p>Boken är emellertid inte bara en saklig historisk översikt av en djupgående och långvarig internationell konflikt. Den är också en flam­mande appell för upprättandet av en demokratisk stat, för alla dem som idag bebor det historiska området Palestina, som den på sikt enda möjliga lösningen.</p><p></p><p><br/>OM ILAN PAPPE<br/><br/>Ilan Pappe är född i Haifa i Israel. Han var soldat i den israe­liska armén under okto­berkriget. Han har varit verksam som histo­ri­ker i närmare 50 år vid universitet i Israel  och Storbri­tannien. Han har skrivit ett tiotal böcker om Mellanöstern med sär­skilt fokus på Israel och ­Palestina.</p><p><br/>ILAN PAPPE OM BOKEN</p><p>Vi måste tala om Israel och Pale­­stina på ett nytt sätt. Det är meningslöst att tala om fred som om båda sidor har lika stor del av skulden när processen vi faktiskt talar om är avkolonisering. Det historiska Pale­stina har utsatts för bosättar­kolonialism under mer än hundra år och har fått betala ett högt pris.</p><p>Avkolonisering är ett ord som är nära förbun­det med ett par andra uttryck som undviks i den all­män­na politiska debatten i väst när det gäller Israel och Palestina, nämligen befrielse och för­soning.</p><p>Jag påstår inte att jag har svaren på hur vi upp­- når dessa ädla mål. Den palestinska befrielserörel­sen måste avgöra hur en lösning kan genomföras i praktiken, en lösning som innebär rättvisa för alla som lever i det historiska Palestina i dag, ­inklusive israeliska judar. </p>

<p>Statsminister Tage Erlander regerar Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen är stark när svenska folket åker på tältsemestrar och charterresor och många skaffar bil. I Stockholm byggs flera nya förorter och dessutom tunnelbana. </p><p>Sångaren Snoddas får tidernas genombrott i Lennart Hylands radiosuccé Karusellen, och även Lill-Babs, Siw Malmkvist och Owe Thörnqvist slår igenom, liksom det nya amerikanska fenomenet rock n roll med Elvis Presley, Chuck Berry och Little Richard i spetsen. Vurmen för det amerikanska gör att vi svenskar får en ny kategori ungdomar: raggarna. </p><p>I USA får vår filmstjärna Ingrid Bergman sin andra Oscar samtidigt som regissören Ingmar Bergman blir internationellt känd. Men vi svenskar föredrar filmer med Åsa-Nisse! </p><p>Sven Tumba gör ishockey till en folksport och i New York knockar Ingemar amerikanen Floyd Patterson och blir tungviktsmästare i boxning. I fotbolls-VM på hemmaplan 1958 blir det svenskt silver samtidigt som tv:n får sitt genombrott. </p><p><i>Vi minns 50-talet En nostalgitripp</i> fortsätter den rikt illustrerade serien med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare skrivit <i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> och <i>Winston Churchill De 222 bästa citaten</i> (2021)</p>

<p>Med landsfadern Per Albin Hanssons ord "Sveriges beredskap är god" ekande i öronen tog vi steget in i ett 1940-tal i skuggan av andra världskriget. Svenskarna handlade med ransoneringskort, drack kaffesurrogat och körde bilar med gengasaggregat. Revyförfattaren Karl Gerhard och tidningsmannen Torgny Segerstedt tycktes vara de enda som öppet vågade kritisera Nazityskland. I Hollywood gjorde ikonen Greta Garbo sin sista film, medan Ingrid Bergman slog igenom med <i>Casablanca</i>. Astrid Lindgren blev känd för böckerna om Pippi Långstrump och Vilhelm Moberg skrev nationaleposet <i>Utvandrarna</i>. Medeldistanslöparen Gunder Hägg satte inte mindre än 15 individuella världsrekord. Det svenska fotbollslandslaget tog OS-guld och hade en otrolig framgångsperiod. Tre av spelarna gjorde succé i italienska AC Milan under benämningen Gre-No-Li. Efter andra världskrigets slut inleddes statsminister Tage Erlanders långa bana och den ekonomiska framgångsperioden, rekordåren.                              </p><p><i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> inleder en serie med spännande och rikt illustrerade återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare utkommit med <i>Winston Churchill De 200 bästa citaten</i> (2019) och<br/><i>Donald Trump Sagt och gjort av världens mest osannolika president</i> (2017).</p>

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

<p>Ingen av Sveriges grannar har gett landet lika många anledningar till misstänksamhet och rädsla som Ryssland. Ryssen är den hävdvunne farlige främlingen och det är inte svårt att förstå varför: skärgårdshärjningarna kring 1720, invasionen 1808, den tsaristiska repressionen vid förra sekelskiftet, Stalins tyranni och aggression mot Finland 1939, kärnvapenhotet under efterkrigstiden, Raoul Wallenbergs öde, Putins krig mot Ukraina, och så vidare. Vi har lärt oss att Ryssland = Fienden. Den här boken spårar Sveriges relation till Ryssland tillbaka till vikingatiden. För ett drygt millennium sedan var banden mellan våra länder nära och goda men relationen har senare definierats som arvfiendskap.   </p><p>Historien har aldrig varit förutsägbar, och framför allt - den är inte slut. Att Sverige nu lämnar sin alliansfrihet och rättar in sig i Natoledet är en direkt konsekvens av en historiskt betingad fruktan för grannen i öster. </p><p><i>"Bokens storhet ligger framför allt i att den lyckas skapa en fördjupad förståelse av hur nutiden och historien hela tiden samverkar i skapandet av vår världsbild och i bilden av den idealtypiske ryske fienden."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson </p><p><i>"Den som vill lära sig av och förvånas över Rysslands sätt att hantera inrikes och utrikes motståndare kan med fördel läsa Dick Harrisons bok (...).  Den kunde inte vara mer välkommen, och inte bara på grund av dess aktualitet utan också därför att den är det första seriösa, genomforskade försöket att skriva denna historia. (...) Kunskaper om de historiska relationerna mellan Sverige och Ryssland är nödvändiga om vi vill förstå de processer som pågår i dag. Författaren delar generöst med sig av sitt närm</i><i>ast encyklopediska vetande."</i> SvD, Bengt Jangfeldt</p>

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De hade med sig sin speciella kultur och en annorlunda odlingsteknik. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. Den skogsfinska kulturen levde länge kvar i många områden, där vardagsspråket var den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen ännu användes. Denna kultur och dess folk skulle komma att uppmärksammas av den finske Carl Axel Gottlund. Gottlund företog en resa genom de värmländska och norska finnskogarna under 1821. Resan skulle resultera i en av de främsta källorna till kunskapen om finnskogen som vi känner den idag - hans resedagbok, här i sin oförkortade version. Gottlunds syfte var att beskriva de skogsfinska ättlingarnas utbredning, bosättningar och släktförbindelser för att under resans gång allt mer sätta deras samtida livsvillkor i fokus. Hans resa får därigenom ett politiskt och konkret syfte, till styrelsemakternas oro, då knappt sju år förflutit sedan Norge tvingats till union med Sverige. När Gottlund blir underrättad om den hårda behandling de skogsfinska ättlingarna utsatts för av handelsmän, brukspatroner och ämbetsmän väcks hans önskan att i gränsområdet i Värmland i Sverige och Innlandet i Norge skapa ett skogsfinskt härad. Ett resultat av hans resa och gärning är denna resedagbok som är en för oss idag ovärderlig källa. Under de 200 år som förflutit sedan han företog sina vandringar har intresset för dess kultur varierat men ständigt fascinerat och förundrat. Det är därför en ny återutgivning av dagboken kan främja forskningen och ytterligare uppmuntra till förkovran i det skogsfinska kulturarvet. Redaktörer: Anna Ø. Forsberg Fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum och arkivarie vid Länsmuseet Gävleborg. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningens etnologi. Driver förlaget Veidarvon. Niclas Persson Tenhuinen Fil. kand. i social och etnisk historia med inriktning mot finsk-ugrisk kultur. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.