Svenska

<p><b>Dylan Thomas </b>föddes i Swansea i Wales 1914 och dog 1953 i New York. Sitt korta liv till trots hör han till 1900-talets mest betydelsefulla och inflytelserika poeter, vars läsningar och leverne är mytomspunna. Hans dikter är både förtätade och expansiva; de håller sig inom precisa ramar men tycks alltid överväldiga dem.</p><p>Thomas skrev poesi, novell, filmmanus och radiopjäser, och till hans mest klassiska verk hör<i><b>I</b></i><b><i>ntill Mjölkhagen - ett spel för röster</i></b> om ett vårdygn i den lilla walesiska kuststaden Llareggub. Vi får följa stans invånare och udda karaktärer från deras drömmar, hur de vaknar och lever sina liv till natten åter faller. Ett dygn som genomsyras av åtrå, längtan, skvaller, kärlek, minnen, död - och att bara ta sig igenom vardagen.</p><p></p><p><b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> uruppfördes 1953 några månader innan Thomas bortgång, men kom i bokform ut först efter hans död. Sedan dess har den utkommit i ett flertal bokutgåvor, filmatiserats, satts upp och spelats in otaliga gånger. Med sitt flödande språk och humor är det idag ett av den brittiska litteraturens mest älskade verk.</p><p>Denna utgåva av <b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> är en översättning av <b>Thomas Warburton</b>, reviderad av <b>Erik Andersson</b> och <b>Per Bergström</b>, med nyskrivet förord av <b>Ulf Lundell</b> och efterord av Per Bergström.</p><p></p>

<p>När den vackra och uttråkade godsägarinnan Natalja Petrovna förälskar sig i sin sons unge lärare inser hon snart att hon har en rival i sin protegé Vera. Kan det vara en lösning att arrangera ett äktenskap åt flickan?</p><p>"En månad på landet" är Ivan Turgenevs (1818-1883) främsta drama och en av milstolparna i den ryska litteraturen. Här utkommer den för första gången på svenska, i översättning av Lars Kleberg som även står för kommentarer och en initierad efterskrift.</p>

<p><b>Killinggängets Dramatenpjäs för första gången i bokform, tillsammans med opublicerad förlaga</b></p><p>Humorgruppen Killinggänget är en oundviklig del av det svenska kulturarvet. Få andra har med större framgång kombinerat renodlat larv med bottenfrusen svärta. Sedan gruppen bildades 1991 har medlemmarna definierat svensk humor. Från tv-serierna <i>I manegen med Glenn Killing</i> och <i>NileCity 105,6</i> via tv-filmen <i>Torsk på Tallinn</i> och fyrfaldigt <i>Guldbagge</i>-belönade långfilmen F<i>yra nyanser av brunt</i> tog sig ensemblen hösten 2009 till Kungliga Dramatiska Teaterns stora scen med pjäsen <i>Drömmen om Herrön</i>.<br/>För första gången presenteras nu<i> Drömmen om Herrön</i> i bokform, tillsammans med den aldrig tidigare publicerade förlagan <i>Förruttnelse</i>; ett skissblock från vansinnets brant, egentligen aldrig menat för omvärldens blickar.<br/>Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Elis Monteverde Burrau.</p><p>KILLINGGÄNGET är Robert Gustafsson, Henrik Schyffert, Andres Lokko, Tomas Alfredson, Johan Rheborg och Martin Luuk.</p>

Efter att Gustav Vasa erövrat Uppsala från kung Kristians bundsförvant ärkebiskop Trolle hemförlovas huvuddelen av den svenska armén. När ärkebiskopen får reda på detta, försöker han utnyttja den svenske frihetshjältens svaghet men historiens nyck leder istället till att den danska invasionsmakten tvingas lämna landet och Gustav Vasa blir vald till kung. Den svenska revolutionen är ett i Sverige hittills okänt hjältedrama om Gustav Vasas frihetskrig, där den svenske kungen målas upp som föredöme för 1700-talets England. Författaren Catharine Trotter (1674-1749), i vår tid huvudsakligen omskriven som filosof och feminist, var på sin tid även en framstående dramatiker. För översättningen av dramat står Gunnar Sorelius, som även författat en initierad inledning.

<p><i><b></b></i><i><b>»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times Vladimir</b></i> </p><p>(Didi) och Estragon (Gogo) möts nära landsvägen, vid trädet. De delar en morot. Funderar över på om de ska hänga sig; väger för och emot. I väntan på Godot.<br/>Samuel Becketts <i>I väntan på Godot </i>[<i>En attendant Godot</i>, 1953] är den moderna dramatikens kanske mest revolutionerande pjäs, vars titel till och med blivit ett fast uttryck på många språk. <i>I väntan på Godot </i>- poetisk, drömlik, absurd - har ofta tolkats som en allegori över mänsklighetens outtröttliga jakt på mening, och som sådan är den outsinligt magisk och vacker. Becketts expressionistiska minimalism var inte endast banbrytande för scenen, utan fångade med precision världslägets stämning just efter andra världskriget.<br/>Här i svensk översättning av Magnus Hedlund</p><p>SAMUEL BECKETT föddes 1906 i Dublin av irländska föräldrar och var bosatt i Frankrike från 1938 till sin död. Han skrev fem romaner, men det var som dramatiker han vann världsberömmelse. 1969 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.</p><p><i></i><b>1900-talets viktigaste drama i British Royal National Theatres omröstning  </b></p><p>»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times</p><p><i></i><i></i><i></i>»Ett av vår generations ädlaste och mest rörande verk.« | The Times  </p><p>»Ett av århundradets verkliga mästerverk.« | The New York Times</p><p><i></i></p>

John & Yoko har en säng ihop. De tror inte att teater behöver konflikt. En pjäs behöver fred. Istället för smekmånad: protest. Publikvärden är den förmedlande länken, journalisterna är under sängen, händerna är under täcket, kärnhuset i sängen. Hembiträdet är revolutionär. Och dessutom är det ett skämt. Vit, fruktansvärd stiltje. Och dessutom är det ett skämt.

<p><span>Torquato Tasso (1544-95) var den italienska senrenässansens främste poet. Han räknades tillsammans med Shakespeare och Cervantes som en av sin tids största diktare, känd bland annat för sitt epos <em>Det befriade Jerusalem</em> (1581). En höjdpunkt i hans författarskap var dramat <em>Aminta</em>, som nu för första gången sedan 1870-talet når en svensk publik.</span></p> <p>Om större delen av Tassos verk "lever av dialektiken mellan begär och förbud, så betecknar Aminta en provisorisk och kortvarig triumf för det förra, för såväl hjärtats som könets desire", skriver Anders Cullhed i förordet. Men diktarens karaktäristiska melankoli, fortsätter han, röjer sig också här, och genom skådespelet "glimrar ett pärlband av påminnelser om ungdomens snabba flykt, om den tidstypiska känslan av en åldrande värld - det är sent på jorden! - och om att tiden själv förrinner". Tilltagande förföljelsemani gjorde att Tasso under perioder måste omhändertas. Hans tragiska öde har lockat senare tiders diktare, exempelvis Goethes romantiserande drama <em>Torquato Tasso</em> (1790).Utgåvan har italiensk parallelltext.</p> <p>Översatt och tolkad av: Ingvar Björkeson</p>