Svenska

<p>Nyheter är känsla, konvention och förväntan, menar Erik Fichtelius, författare till <i>Vad är en nyhet?</i>. Någon mer allmänt accepterad definition av begreppet finns inte, men den erfarne journalisten vet ändå precis vad som kittlar och vad som inte gör det. Med humor, finurlighet och stor insikt i mediesamhället förr och idag skildras här nyhetsbegreppets viktigaste komponenter. Grunden för dagens nyheter, får vi veta, är människans instinktiva behov av att få information om vad som händer utanför individen.</p><p><b>Erik Fichtelius</b> är en av Sveriges mest erfarna och kända journalister, genom åren bl.a. verksam som reporter på Aftonbladet, Ekot och Aktuellt. Under flera år var han VD för Utbildningsradion UR, och 2010 utsågs han till hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Tack vare breda kunskaper från flera decennier tillbaka är Erik Fichtelius, enligt oss, den expert i landet som på bästa sätt förmår sammanfatta nyhetsbegreppet. Med glimten i ögat och ena foten i det nya och digitala, den andra i en ryggsäck tätt packad med erfarenhet, guidar han läsaren bland medielandskapets höga och låga kullar. Sedan det prestigefyllda Stora Journalistpriset instiftades har bara fem journalister vunnit det vid fler tillfällen än ett. Erik Fichtelius är en av dem.</p><p>"<i>Språkligt flyt och seriöst anslag kryddat med erfarenhet, kunskap och humor.</i>" Mats Rosén, BTJ</p><p>"<i>Upplägget är pedagogiskt och kul.</i>" Jönköpings-Posten</p><p><b>Vad är-böckerna </b>är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p>

Få svenska journalister har druckit te med Albert Speer, intervjuat kungens okända moster och avslöjat storspionen Stig Bergling, liksom Bofors vapenaffärer i Indien.<br/>Jan Mosander har genom åren också väckt stor uppmärksamhet med sina grävande reportage och belönats med många priser. 1987 fick han till exempel Stora journalistpriset. Men det de flesta av oss kanske minns bäst är ändå hans välkända röst från radion då han vid oräkneliga tillfällen rapporterat om stora och små nyheter från Europa.<br/><I>Bland spioner, kommunister och vapenhandlare</I> skildrar en unik och spännande journalistkarriär där verkligheten ofta snuddat vid äventyret. Mosander har själv varit anhållen, avlyssnad, förföljd, efterlyst och stämplad som statens fiende i de gamla kommuniststaterna, och har nu fått se digra akter om detta i säkerhetstjänsternas arkiv.<br/>I boken får vi dessutom ta del av några av vår samtids största, mest betydelsefulla och omvälvande händelser.<br/><br/>Han skriver som han talar, Jan Mosander. Vackert, enkelt, rättframt med spänning, klang, stil. [] Det finns ingenting som inte har hänt, men mycket som inte har berättats. Det är där Jan Mosander fyller i och gör sig absolut nödvändig. Johan Croneman, Dagens Nyheter<br/><br/>en osedvanligt brännande minnesbok [] Läs och begrunda om riktig journalistik. Rolf Nilsén, Norrbottens-Kuriren<br/><br/>Mosander är inte den som hemfaller åt enkel argumentation. Som erfaren reporter vet han att fakta är bättre argument än personliga åsikter. [] Skildringen av hur Mosander och andra på Ekot lyckades avslöja Bofors mutor, regeringens mörkläggning och den indiska ledningens dubbelspel är en utmärkt berättelse om det neutrala Sveriges dubbelmoral. Med samma undersökande saklighet skildrar han det Östeuropa han på nära håll i DDR, Polen och Tjeckoslovakien såg upplösas efter Berlinmurens fall 1989. Som tidsskildring är hans minnesbok värdefull i sin stillsamma saklighet. [] Men här finns också minnen från stora nyheter. Som terrorattacken mot den israeliska OS-truppen i München där Mosander fanns på plats. Curt Bladh, Sundsvalls Tidning<br/><br/>Jan Mosander är en av ett fåtal svenska kvalitetsreportrar. En av dem som vågat tränga lite längre bakom kulisserna än andra och vänt på varje sten Rolf Asmundsson, Östran<br/><br/>Boken borde ingå i all journalistutbildning. Kerstin Matz, Dagens Arbete<br/><br/>JAN MOSANDER är journalist med mångårig och bred erfarenhet. Han är också författare och Berlinkännare och har tidigare skrivit en personlig guide till staden. Mosander har även utkommit med reportageboken <I>Pengarna som försvann</I> (Fischer & Co, 2008) om det slösaktiga svindleriet med vårt skattefinansierade bistånd.

Varför klarar SJ aldrig av att komma i tid? Hur tänkte SVT när de tog bort <i>Tjuren Ferdinand</i> ur jultablån? Vad fick Götene kommun att hyra en rosa medeltidsborg av Bert Karlsson för 800.000 kronor om året? Och varför blev hela svenska folket rasande när Marabou plockade bort trillingnöten ur Aladdinasken?<br/><br/>Erik Nahlén och André Vifot Haas har djupdykt i nyhetsarkiv, intervjuat experter och dammsugit nätforum i jakt på människor, företag och politiker som väckt svenska folkets vrede.<br/><br/><i>Svenska folket rasar : från trillingnöten till hästköttsskandalen</i> är en allmänbildande och underhållande bok, fylld med igenkänning och rolig trivia, som en gång för alla avlivar myten om den sansade svensken.

<p>I denna orädda och avslöjande biografi, där en stor del av Sveriges offentlighet passerar revy, löper också en allvarlig fråga om villkoren i samhällets krav på framgång i mediernas rampljus. Vari består Sveriges behov av Guillou? undrar journalisten och författaren <b>Paul Frigyes</b>, som tog fem år på sig att skriva den oberoende boken om <b><i>Jan Guillou</i></b>.</p><p>I biografin avslöjas sanningar om Jan Guillou som han själv inte vill kännas vid. </p><p>Vad är sant i romanen Ondskan? Blev han ständigt misshandlad av sin styvpappa? Varför lämnade han TV-programmet Svepet i direktsändning, varför blev IB-affären så legendarisk, KGB-affären så förödande och vilken roll hade Guillous farfar och far på Frankrikes ambassad under andra världskriget? Och ärligt talat, hade han aldrig några rutiga skjortor på sig i TV-programmet Rekord-Magazinet? </p><p>Sedan Guillou första gången hamnade på Expressens löpsedel, som ung på sextiotalet, har han omgetts av infekterade trätor, beundran och öppen avsky, men också dråpliga omständigheter som blivit vandringshistorier. Jan Guillous bråk med kulturelit och offentliga makthavare är minnen för många - det handlar mindre om att mäta sig intellektuellt än om verbal slapstick och burlesk humor. Det är då i mötet med motståndarna han noggrant förbereder <i><b>Guilloutinen</b></i>.</p>