Svenska

Ny upplaga med 30 nya uttryck!<br/><br/>Kan man ha is i magen?<br/>Och glida på en räkmacka<br/><br/>Inget av dessa uttryck bör tolkas bokstavligt. Det­samma gäller den uppsjö av uttryck som vi till vardags slänger ur oss utan att egentligen tänka på vad vi säger.<br/><br/>Alla uttryck har ett ursprung: många härrör från det gamla bondesamhället, några från sagor och fabler, och de allra flesta har sitt ursprung i Bibeln Kasta yxan i sjön, fara fram som ett Jehu och dansa efter någons pipa är bara några exempel.<br/><br/>Vem kan då skapa ett nytt uttryck i språket? Sva­ret är: vem som helst!<br/><br/>Den här boken tar i bokstavsordning upp drygt 200 av våra vanligaste svenska uttryck med dess betydelse och ursprung. Man får även veta i vilka språk motsvarande uttryck finns, och vad man sä­ger då. Följ med på en spännande upptäcktsresa i vårt språk.<br/><br/>Kerstin Johanson har tidigare gett ut ett stort antal böcker, bl a Engelska uttryck och Ordbok för tänkare samt citatserien Bra citat om...

<p><i><b>Det är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss språkväktare samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Lasse Winkler, Alba</b></i></p><p>Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden "det heter faktiskt" .</p><p>Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller? </p><p><i><b>Handbok för språkpoliser</b></i> är din vän i en värld där ligister svär på engelska och språket är i ständigt förfall.</p><p><b>Sara Lövestam</b> är författare, lärare, språkvetare och en flitigt anlitad föreläsare. Hon skriver krönikor i en mängd tidningar, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i TV4 Nyhetsmorgon. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1. </p><p>Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld.</p>

<b>En underbar liten bok, en lika lärd som lättläst introduktion till de skapade språkens fantastiska värld.</b><br/>-<i> Corren</i><br/><br/><b>Följ med på en resa från Tolkien, Star Trek, Game of Thrones, Tarzan och Tintin, till dystopiska dialekter hos Burgess och Orwell. Från nunnan Hildegard av Bingen på 1100-talet, över Swift och Rabelais till Pingu och Linus på Linjen.</b><br/><br/>Det här är en bok om 101 påhittade språk: klingonska, valyriska, syldaviska, na vi, lilliputianska, orkiska, för att nämna några. Språk från länder som inte existerar, utomjordiska språk, mytologiska varelsers språk och språk som talas i en annan verklighet.<br/><br/>Men det är ingen grammatikbok och inget lexikon utan en upptäcktsfärd genom tid och rum, genom världar och universum som uppstått i fantasin, genom populärkultur och språknörderi.<br/><br/>*<br/><br/><b>Yens Wahlgren</b> är xenosociolingvist. Det betyder att han är intresserad av språk som egentligen inte finns, konstgjorda språk i litteratur och populärkultur. Han har tidigare jobbat som journalist och har en fil. kand. i klingonska.<br/><br/><b>Måste läsa liftarens parlör till galaxen, boken om konstgjorda språk.</b><br/>- Göran Greider<br/><br/><b>För den som således vill glänsa lite extra på den intergalaktiska lekplatsen rekommenderar jag Liftarens parlör till galaxen </b><br/>- <i>Sydsvenskan</i>

<p><i><b>"Hennes grammatikböcker är små mästerverk av pedagogik och lustfylld läsning ... Det här är utan tvekan guldkornet i samlingen." </b></i><i>Fokus</i></p><p><i><b>"Lövestam fördummar inte, utan behandlar grammatiken med den respekt och leklust som hon uppenbarligen hyser och vill dela med sig av. Boken tvingar till skratt på var och varannan sida ... mer pedagogisk än de flesta." </b>Arbetarbladet</i> </p><p>Vad är likheten mellan ett subjekt och en sockerkaka? Varför ska man inte jämföra bisatser med tjocka fjärilar, hur kan ett enkelt så vara både mystiskt och hjälpsamt, och hur mycket kan ett bråkigt satsadverbial egentligen ställa till med? </p><p>Ordföljd är sammanhang, intrikata mönster och den livsavgörande skillnaden mellan är inte det där ett stup? och det där är inte ett stup .</p><p>I denna uppföljare till de hyllade <i>Grejen med verb </i>och <i>Grejen med substantiv </i>får du äntligen djupdyka i mänsklighetens favorithobby: att foga ihop satsdelar!</p><p><i><b>"Man hör i hennes tonfall [som domare i Lantzkampen i P1] att hon har rävar bakom öronen så det visslar om det. Alltid lågmäld men ändå pregnant. Och det kommer fram i </b></i><b>Grejen med ordföljd</b><i><b> ... En perfekt uppslagsbok." </b>SVT Gokväll</i></p>

<p><b>"Pedagogisk skicklighet kombinerad med finurlig humor" (Språktidningen)</b></p><p><b>"Tur då att Sara Lövestam finns. Efter de smarta böckerna "Grejen med verb", "Grejen med substantiv och pronomen" och "Grejen med ordföljd" dundrar hon nu vidare mer humoristiskt än nånsin tillförne." (Nina Lekander, Expressen)</b></p><p><b>"Perfekt för den som läser språk men även för den som på ett underhållande sätt vill veta mer om och fräscha upp sina grammatikkunskaper." (Mariestads-Tidningen)</b></p><p><i>Det var en gång ett litet substantiv, som förnöjt meddelade varje främling som det mötte: "Jag är ett substantiv!"<br/>En dag mötte det lilla substantivet en språkpolis. Vid den glada hälsningen höjde språkpolisen bara på ögonbrynet och svarade:<br/>"Nej. 'Jag' är ett pronomen."</i>(Ur Sagan om substantivet och språkpolisen)</p><p>Välkommen in i en värld av prinsessor och riddare, språkpoliser på moped, en skälmsk katakres, makthungriga världsledare och introverta interjektioner! En sagobok för språkälskare, en grammatikbok för sagoälskare.</p><p><b>Sara Lövestam</b> är författare, radioröst, krönikör och SFI-lärare. Hon följer upp succéerna <i>Grejen med verb</i>, <i>Grejen med substantiv </i>och <i>Grejen med ordföljd</i> med något alldeles sagolikt.</p>

Plötsligt heter alla flickor Wilma, Maja eller Signe. Vad vi heter och varför vi heter just det vi heter är starkt kulturbetingat. Namn är inte neutrala. De spelar stor roll för hur vi kategoriserar varandra, socialt och kulturellt. Olika namn skapar också olika förväntningar. Namnet Ibrahim ger helt andra signaler än Ulrik och Eugen. Med hjälp av namnet drar vi slutsatser om personens ålder, bakgrund, nationalitet, sociala och religiösa bakgrund. Denna bok handlar om vad namn betyder för den som bär det, för den som ger det och för den som ser eller hör det.

Vilhelm von Humboldt är en förgrundsgestalt i den europeiska bildningshistorien, framförallt när det gäller språkteori och pedagogik. Om språket presenterar ett urval viktiga texter om språk och bildning, i översättning av Johan Redin.