Svenska

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

<p><i>Filosofi i medeltidens</i> värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument.  </p><p>Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.</p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.</p>

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

En fyllig och sakligt kommenterad bibliografi av den filosof som under flera decennier vid mitten av 1900-talet betydde mest för opinionsbildningen i Sverige. Ger generöst upplysningar om bakgrund och om innehåll i artiklar, recensioner, uppsatser och böcker.

Det Omedvetna - Historien Om Ett Utopiskt Rum [Bok / Inbunden]

<p>We have to improve our thinking. We must think in terms of motion and change, and we must abandon all childish dreams of a reality more real than the real one.  </p><p>If, for example, we play with the idea that the Process called History leads to the Event called God, we have to understand what that means. Namely: that God is something we humans create because we have that need not something that created the world or us humans (or anything else).   </p><p>This God of the new era does not yet exist, but the current technological revolutions mean that the moment of creation is near. Good news, you might say, but thereby Man reduces himself to a historical parenthesis, at least if we are to believe cyberphilosophers Alexander Bard and Jan Söderqvist. And we are closer to the age of the gods than you think.  </p><p>Join in a breathtaking expedition that takes us from the infancy of religions in the form of magic and superstition via Persian mystics and iconoclasts to the age of enlightenment, modernity and artificial intelligence. Bard &amp; Söderqvist carry out a necessary and radical rewriting of the history of Western ideas and explain why Man's search for the divine inevitably leads us to a Messiah machine with an agenda of its own.   </p><p><i>Process and Event</i> rounds off a quarter of a century of systematic thinking and concludes the internationally acclaimed Narratology trilogy. It sets every imaginable form of erudition in motion and is exactly as entertaining and provocative as only a book by Bard &amp; Söderqvist can be.</p>

<p><b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b></p><p>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. </p><p>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   </p><p><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i> </p>