Svenska

1809 är ett ödesår i svensk historia. Sverige förlorade kriget mot Ryssland och fick avstå "den östra rikshalvan", Finland. Kungen avsattes och en ny ätt besteg tronen, familjen Bernadotte. Som en konsekvens av nederlaget och statskuppen fick vi en ny grundlag som skulle komma att bestå under lång tid och utgöra det statsrättsliga ramverket för Sveriges utveckling till en modern demokrati.<br/><br/>Leif Lewin anlägger i denna bok ett så kallat kontrafaktiskt perspektiv. Det kunde ha gått annorlunda, vad hade skett om inte det eller det hade hänt eller gjorts? Detta är en underhållande tankeövning, men också ett grepp som forskare använder för att resonera om orsakssamband. Genom att ställa kontrafaktiska frågor till den omfattande men splittrade historieskrivningen om 1809 försöker Lewin skapa en sammanhängande berättelse där olika aktörers val står i centrum. Enligt honom hade krigsnederlaget kunnat undvikas, Gustav IV hade kunnat undgå att bli avsatt och den nya grundlagen kunde ha blivit avskaffad efter bara ett år. Och vad hade då skett? Vad hade det blivit för ett Sverige?<br/><br/>Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad böcker, bland annat "Konsten att bilda regering när ingen har majoritet" (2020).

<p>Hur skulle Hagaparken sett ut idag om Gustav III överlevt skottet på maskeradbalen 16 mars 1792? Spår av påbörjade byggnadsverk och gamla stilfulla ritningar ger en föreställning. I <i>Haga : Parken och visionerna </i>får läsaren stifta bekantskap med ett grönområde som var tänkt att bli Nordens Venedig.<b> </b></p><b></b><p>Den park som Fredrik Magnus Piper skapade åt Gustav III hör idag till Europas finaste landskapsparker från 1700-talet, men den var tänkt som så mycket mer. Ett monumentalt slott skulle bli kronan på verket, byggt i den högaktuella, nyantika stilen. Hela Brunnsviken skulle göras till park med villor för kungens vänner, ett Nordens Venedig där man färdades i gondoler mellan vikarna. Inspiration hämtades från de nya parkerna i England, Italiens renässansträdgårdar och de moderna, extravaganta parkerna i Frankrike.</p><p>Ta med boken på en utflykt till Haga eller låt texten och bilderna berätta den fascinerande historien! </p><p><b>Rikard Larsson</b> är en skrivande fotograf som tidigare varit verksam som stenkonservator. Utbildad vid Konstfack och Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet. I hans böcker får vi lära känna Stockholm på ett nytt sätt. Se stadens arkitektur, konst och närhet till naturen genom nära koppling mellan text och fotografi. Böckerna har hunnit bli en stockholmsserie, till dags datum nio till antalet. Såväl konst som kulturintresserade, den infödde eller nyinflyttade stockholmaren, alla har här något att hämta om vår sevärda stad och dess långa historia. Böckerna är medryckande skrivna, rikt illustrerade och försedda med kartor, - passar lika bra att ta med på stadsvandringen som att avnjutas hemma i läshörnan.</p>

<p>Långt innan SMHI och femdygnsprognoser på tv fanns att tillgå hade man Bondepraktikan till hjälp för att sia om väder och vind. Denna rika samling folkvisdom förklarar inte bara hur man ska tolka naturens tecken utan ger även råd och vägledning till mycket annat i livet. Det är därför inte konstigt att den under flera hundra år har varit en av Sveriges mest lästa och uppskattade böcker. Missa inte tillfället att med denna illustrerade nyutgåva ta reda på vad jorden, himlen och havet kan berätta för dig!</p><p><i>Bondepraktikan</i> utkom för första gången i Tysk-romerska riket 1508 och bestod då endast av ett tiotal sidor om vädersiande. I efterföljande utgåvor tillkom råd även för andra områden. På 1660-talet utkom den första kända utgåvan på svenska, som särskilt i verspartierna bar tydliga spår av den danska översättningen från 1597. Bondepraktikan fick i Sverige ytterligare tillägg, varav det senaste från 1730-talet. Även språket justerades allt eftersom, men har sedan förrförra seklet inte genomgått några större förändringar. </p><p><i>Fromme läsare, köp nu mig, mycket förstånd lär jag dig. </i><br/><i>Bondepraktikan är mitt namn, läs mig, det länder dig till gagn. </i><br/><i>Det hela årets lopp vill jag dig lära, varefter du dig skall regera.</i></p><p><i></i></p><p><i>"</i>Den nya upplagan är en skönhetsupplevelse att läsa texterna på knittelvers, alla fina träsnitt från ursprungsupplagorna, den är vackert inbunden och försedd med det ursprungliga företalet. Här finns både pietetsfull omsorg om originalets kvalitéer och känsla för hur bokälskaren njuter."<br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet</p>

<p>Statsminister Tage Erlander regerar Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen är stark när svenska folket åker på tältsemestrar och charterresor och många skaffar bil. I Stockholm byggs flera nya förorter och dessutom tunnelbana. </p><p>Sångaren Snoddas får tidernas genombrott i Lennart Hylands radiosuccé Karusellen, och även Lill-Babs, Siw Malmkvist och Owe Thörnqvist slår igenom, liksom det nya amerikanska fenomenet rock n roll med Elvis Presley, Chuck Berry och Little Richard i spetsen. Vurmen för det amerikanska gör att vi svenskar får en ny kategori ungdomar: raggarna. </p><p>I USA får vår filmstjärna Ingrid Bergman sin andra Oscar samtidigt som regissören Ingmar Bergman blir internationellt känd. Men vi svenskar föredrar filmer med Åsa-Nisse! </p><p>Sven Tumba gör ishockey till en folksport och i New York knockar Ingemar amerikanen Floyd Patterson och blir tungviktsmästare i boxning. I fotbolls-VM på hemmaplan 1958 blir det svenskt silver samtidigt som tv:n får sitt genombrott. </p><p><i>Vi minns 50-talet En nostalgitripp</i> fortsätter den rikt illustrerade serien med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare skrivit <i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> och <i>Winston Churchill De 222 bästa citaten</i> (2021)</p>

<p><b>Få personer är lika välkända i världshistorien som Napoleon Bonaparte.</b> Född 1769 på Korsika i en oansenlig familj gjorde han en snabb militär karriär i franska armén och blev utnämnd till general vid 24 års ålder. Tidigt visade han sig vara en överlägsen taktiker som ledde sina trupper till seger i slag efter slag. Han kom snart att utnyttja sin ryktbarhet som militär befälhavare för att göra sig gällande inom politiken. Genom en kupp utnämndes han till förste konsul och lät senare kröna sig till Frankrikes kejsare. Napoleons märkvärdiga bana hade sannolikt varit otänkbar utan franska revolutionen. </p><p>Tomas Blom ger en bild av Napoleon som människa och försöker fånga vad det var i tiden som formade hans bana, vilka ideal han bar med sig och hur de förändrades genom hans liv. I kölvattnet av oupphörliga krig lade Napoleon större delen av Europa under fransk överhöghet. Så spred han revolutionens idéer över världen, som på sikt skulle påverka framtiden i många länder.</p>

"Torsdag den 18 april 1912. Många tusen människor står tysta och väntar vid kajen i New York. För vissa är väntan spännande, för andra är den fruktansvärd. Snart ska de få reda på sanningen. Vilka av deras släktingar och vänner lever, vilka är döda? De överlevande från Titanic är på väg."<br/><br/>Det är mer än hundra år sedan det "osänkbara" fartyget Titanic krockade med ett isberg och sjönk till Atlantens botten på sin första resa. Fartyget hade 2 200 passagerare men livbåtarna räckte inte ens till hälften av hur världens mest berömda fartyg sjönk till botten.

<p></p><p>Visste du att en stund i bastun efter träningen kan förbättra både din snabbhet och din muskelstyrka? Eller att du kan stärka immunförsvaret, uppleva smärtlindring och få bättre kontroll över blodsockret. För att inte tala om avslappningen, det sociala umgänget och möjligheten till intressanta samtal i vår annars så stressade värld.     </p><p>Människan har bastat i tusentals år en gång i tiden kallades bastun för den fattiges apotek. I dag kan den vetenskapliga forskningen också visa på hälsofördelarna med bastande. I boken redogör läkaren och den inbitne bastubadaren Hans Hägglund på ett lättfattligt sätt för  bastubadandets positiva effekter på människan. Han visar bland annat hur risken för några av våra vanligaste folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, lungsjukdom, stroke och demens, går att förebygga med en god bastuvana.    </p><p>Hans Hägglund är läkare och professor vid Uppsala universitet, mångårig bastufantast och bastudoktor vid Svenska Bastuakademien. Han är en flitigt anlitad föreläsare både i Sverige och utlandet, vad gäller bastubadandets medicinska hälsoeffekter.  </p><p></p>