Svenska

Hur kommer det sig att man hittar hästhuvuden och keramikgrytor i gamla husgrunder? Enligt äldre seder skulle dessa föremål ge lycka och välgång åt huset och människorna. I det moderna samhället har huvudena och grytorna förlorat sina symboliska betydelser och de ger oss inga tydliga associationer. Men de hade en viktig innebörd för människorna som placerade dem där.<br/><br/>Traditionen att deponera föremål i husgrunder, så kallade byggnadsoffer, är ett vida spritt bruk. I <i>En grundläggande handling byggnadsoffer och dagligt liv i medeltid</i> studerar arkeologen <b>Ann-Britt Falk</b> byggnadsoffer i södra Sverige och Danmark från sen vikingatid fram till modern tid. Författaren tolkar lämningarna som varaktiga spår av en ritualiserad handling. Falk resonerar kring vilken innebörd ritualen hade för människorna som placerade ut föremålen och varför vissa föremål blivit utvalda hade ritualen samma betydelse på 1000-talet som på 1800-talet?

N.F.S. Grundtvig religionsdanaren, folkbildningsförkämpen, den danska psalmbokens oomtvistlige härskare. I Sverige finns ingen motsvarighet, och svenskar har ofta svårt att förstå vidden av hans betydelse. Vad kan man lära om Danmark idag genom att läsa Grundtvig? Ett antal danska och svenska forskare genomlyser myten om Grundtvig, hans betydelse för danska katoliker, kyrkans folklighet och främlingsfientliga strömningar som Dansk Folkeparti.

<p>En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.</p><p></p><p>Jonathan Lindström följer upp <em>Sveriges långa historia</em> med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.</p>

<p><b>"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien."</b> - Bibliotekstjänst, som ger boken 5 av 5 i betyg.</p><p><i>Historien om Norrland</i> är ett storverk i två delar av historieläraren och Historiepoddens Robin Olovsson, själv uppväxt i Arvidsjaur och Umeå. I dessa böcker berättar han medryckande, pedagogiskt och personligt - samtidigt som han bidrar med en ny berättelse om Sverige. </p><p>"Områden som Jämtland eller Tornedalen är lika mycket sina egna centrum som någon annans periferi." </p><p>I <i>Dimmans land </i>får vi möta personer som är okända för de flesta men alla viktiga för den stora berättelsen om Norrland. Från de allra första människorna som befolkade Norrland till färgstarka karaktärer som trumslagarpojken Hendrich Walter, Magnus Vildhussen Huss och sameflickan Milla Maria Andersson-Clementsdotter. Vi möter också den svenska historiens portalfigurer som Gustav Vasa och Carl von Linné - men sedda från ett nytt, norrländskt perspektiv. </p><p>Det är ett stort arbete som ligger till grund: "Den norrländska historien är en given del av den svenska, men arbetet med att sammanfoga dem stöter vi på flera fula skarvar som måste sandpappras för att skapa en sammanhängande helhet."</p><p></p><p><b>Robin Olovsson</b> (född 1985) är specialiserad på norrländsk historia och genom Historiepodden har han blivit en av landets mest folkkära folkbildare. <i>Historien om Norrland</i> är Robin Olovssons debutverk. <i>Dimmans land : från istid till hungerår</i>, är den första av två delar. Den andra delen, <i></i><i>Framtidens land</i>, utkommer i september 2025. </p>

<p>Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.</p><p>Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.   </p><p><b>Martin Kragh</b> är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.  </p><p></p>

<p>År 1917 kom bolsjevikerna till makten i det krigshärjade ryska imperiet på ett sätt som trotsade alla förutsägelser, inklusive deras egna. En knapp livstid senare, 1991, kollapsade Sovjetunionen lika oavsiktligt som den uppstått. Decennierna däremellan utspelades ett drama i episk skala - kaos och revolution, hungersnöd och utrensningar, dyrköpt seger i historiens mest förödande krig och världsomspännande geopolitisk konflikt, allt för drömmen om att bygga ett bättre samhälle. Den här komplexa historien berättas mästerligt, med talande detaljer. I ett storslaget svep får vi följa Lenin, Stalin, Gorbatjov och Putin och en av 1900-talets stormakter som fascinerar och påverkar oss än idag.</p><p></p><p>SHEILA FITZPATRICK är flerfaldigt prisbelönad författare till en rad böcker och en av världens främsta forskare på Sovjetunionens historia. Hon medverkar regelbundet i London Review of Books och är professor emerita i Rysslands historia vid University of Chicago, hedersprofessor vid University of Sydney och professor vid Australian Catholic University.</p><p>"Kortfattad och oerhört läsvärd."<br/>SPECTATOR </p><p>"En av de mest inflytelserika historikerna på Sovjetepokens historia."<br/>FOREIGN AFFAIRS </p><p>"Oerhört respektingivande [...] än mer levande för att den visar på den sovjetiska utvecklingens många olika möjliga utfall."<br/>TIMES LITERARY SUPPLEMENT </p><p>"Nära nog mirakulös [...] en översikt över Sovjetunionens historia från 1917 till 1991, full av anekdoter och levande detaljer, men håller också högsta akademiska standard."<br/>SLAVOJ ZIZEK</p>

<p>Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.</p><p>Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.</p><p><i>Det fallna imperiet</i> är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.</p><p>Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«</p><p>Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.</p>