Svenska

<p>We have to improve our thinking. We must think in terms of motion and change, and we must abandon all childish dreams of a reality more real than the real one.  </p><p>If, for example, we play with the idea that the Process called History leads to the Event called God, we have to understand what that means. Namely: that God is something we humans create because we have that need not something that created the world or us humans (or anything else).   </p><p>This God of the new era does not yet exist, but the current technological revolutions mean that the moment of creation is near. Good news, you might say, but thereby Man reduces himself to a historical parenthesis, at least if we are to believe cyberphilosophers Alexander Bard and Jan Söderqvist. And we are closer to the age of the gods than you think.  </p><p>Join in a breathtaking expedition that takes us from the infancy of religions in the form of magic and superstition via Persian mystics and iconoclasts to the age of enlightenment, modernity and artificial intelligence. Bard &amp; Söderqvist carry out a necessary and radical rewriting of the history of Western ideas and explain why Man's search for the divine inevitably leads us to a Messiah machine with an agenda of its own.   </p><p><i>Process and Event</i> rounds off a quarter of a century of systematic thinking and concludes the internationally acclaimed Narratology trilogy. It sets every imaginable form of erudition in motion and is exactly as entertaining and provocative as only a book by Bard &amp; Söderqvist can be.</p>

Poppers personliga skildring av sin filosofiska och vetenskapliga utveckling. Vi får följa hans liv från Wienkretsen till professuren vid London School of Economics. Biografin publicerades första gången i serien Library of Living Philosophers. I denna serie har 1900-talets mest kända filosofer blivit ingående analyserade och diskuterade. Volymerna inleds alltid med filosofens egen beskrivning av sin intellektuella utveckling. I volymen skriver Imre Lakatos: Poppers idéer står för den viktigaste utvecklingen i filosofin under det tjugonde århundradet; de ansluter till traditionen efter Hume, Kant eller Whewell och ligger på samma nivå som deras prestationer.

Vad gör vi egentligen när vi tänker? Tänker vi främst med hjälp av de ord och begrepp som traderats till oss, eller är vår inre föreställningsvärld också en form av tänkande? Tänker vi i bilder? Eller tänker bilderna åt oss? Kanske är vårt tänkande i själva verket för undflyende och gåtfullt för att beskrivas utifrån det redan tänktas kategorier.<br/><br/>Filosofin har alltsedan antiken definierats som ett begreppsligt vetande och således skiljts från bildens värld. Om filosofin och det begreppsliga vetandet ofta betraktats som ett sätt att få grepp om det verkliga genom abstraktionens konst, har konstens bilder betraktats som verklighetsfrånvänd fiktion.<br/><br/>Både begrepp och bild kan således sägas närma sig verkligheten genom att ta avstånd ifrån densamma. Skillnaden är att medan filosofin med sina begrepp har ansetts söka sanningen, har konsten och fiktionen ansetts stå för lögn. Samtidigt rymmer såväl filosofin som konsten helt andra möjligheter att förstå hur begrepp och bild är förbundna med varandra och hur tänkandet - bildens och begreppets - förhåller sig till verkligheten. Cavalcante Schuback följer dessa spår och skissar samtidigt det ännu otänktas kartor.<br/><br/>I <i>Att tänka i skisser</i> möter filosofer som Schelling, Husserl, Foucault och Heidegger konstnärer som Rembrandt, van Gogh, Klee och Beuys. Vad händer när konstnärens blick möter filosofens? Cavalcante Schuback placerar sig mittemellan dessa blickar och i skärningspunkten uppstår ett sällsynt djärvt tänkande.<br/><br/>"Bland flera som på senare år försökt att tänka nytt kring vårt förhållande till bilden utmärker sig denna höst på svenska Marcia Sá Cavalcante Schuback [...] I boken <i>Att tänka i skisser</i> [...] erbjuder hon en rad intressanta reflexioner som inte endast präglas av hennes filosofiska expertkunnande om exempelvis fenomenologin. Hon förmedlar också genomgående ett intresse för de kvaliteter i (vårt möte med) bilder som innebär ett blivande i stället för något statiskt och i den meningen utgör en del av det mänskliga om man så vill." (Ulf Eriksson, Dixikon)

"Schubacks bok är en viktig bok. Och ovanlig. I åtta essäer med stor tidslig och tematisk räckvidd kring förhållandet hermeneutik och filosofi har hon av den hermeneutiska gärningen skapat ett existentiellt imperativ, och av en svensk bok en internationell angelägenhet" (Anna-Lena Renqvist, Ny Tid)<br/><br/>I <i>Lovtal till intet - essäer om filosofisk hermeneutik</i> öppnar Marcia Sá Cavalcante Schuback dörren för ett annorlunda sätt att förstå hermeneutiken. Hon söker sig tillbaka till tolkningslärans otänkta utgångspunkter och presenterar - utifrån läsningar av bland andra Aristoteles, Xenofanes, Schleiermacher, Gadamer och Nietzsche - en hermeneutik där främlingskap inför det egna och öppenhet inför det främmande skapar ett mellanrum där mening kan uppstå.<br/><br/>"Mötet med det förflutna - det redan tänkta, det redan sagda, det bekanta, traditionen, minnet - innefattar ett svårgripbart improvisatoriskt moment, där ett nytt tänkande, ett nytt ord uppstår. Detta är vad hermeneutik handlar om, en hermeneutik som tar föreställningsförmågans roll i förståelsen på allvar och betraktar inflytande, inspiration, improvisation som fundamentala moment i förståelsen. Därmed upptäcker vi att förståelse också är skapande. Det är i förståelsen som en strid med det att inte längre ha (det förflutna) och att ännu inte ha (framtiden) som det nya kan skapas på nytt och skapandet självt kan få en ny innebörd i intets blixtrande skeende. Det gäller att kunna lyssna till tänkandets skeende, skeendets tilltalande närvaro. Det är ett lovtal till intet." (Ur bokens inledning)<br/><br/>Marcia Sá Cavalcante Schuback, född 1957, är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon har tidigare undervisat i filosofi vid Universidade Federal do Rio de Janeiro, skrivit flera böcker samt översatt bland annat Martin Heideggers <i>Sein und Zeit</i> till portugisiska.

Sokrates försvarstal, Kriton, Euthyfron, Laches, Den mindre Hippias, Gästabudet, Faidon, Gorgias I Jan Stolpes lovordade översättning kommer nu Platons Skrifter: Bok 1 i storpocket. Det finns få texter som har haft lika stort inflytande över det västerländska tänkandet. I den här volymen förekommer bland annat Sokrates försvarstal, där Platon återger sin läromästares argument för sitt liv efter att denne dömts till döden. Även Sokrates sista tid i fängelset gestaltas, men det är inte bara hans bittra öde som finns här. I Gästabudet hålls tal till kärleken.

<i>Estetisk teori</i> var vid Adornos död ofullbordad. Det hindrar inte att boken idag framstår som hans kanske viktigaste och mest inflytelserika verk. Här blickar han tillbaka mot decennier av arbete med konstarterna och den filosofiska estetiken som den ut­vecklats sedan den tyska idealismen. I centrum återfinns frågan om konstens samhälleliga roll, dess förmåga att gestalta ett utopiskt hopp bortom den rådande ordningen och ytterst dess avgörande roll för det filosofiska tänkandet.

I denna bok ges en introduktion till de klassiska filosofiska frågorna om livets mening, kunskapens natur, förhållandet mellan materia och medvetande, själens odödlighet och vår inställning till döden. Boken kan med fördel användas som introduktion till filosofiska studier.