Svenska

<h3>L&auml;ggspel och kopieringsunderlag f&ouml;r kodkn&auml;ckarfasen</h3> <p>Materialet, som best&aring;r av 20 l&auml;sspel i askar och ett h&auml;fte med 50 arbetsblad f&ouml;r kopiering, f&ouml;ljer inl&auml;rningsg&aring;ngen i de f&ouml;rsta &aring;tta kapitlen i<em>Den magiska kulan</em>f&ouml;r &aring;rskurs 1 och fungerar som f&ouml;rst&auml;rkning och extra tr&auml;ning till l&auml;s&ouml;vningarna i arbetsboken.</p> <p>16 av spelen (Memory och Domino) g&aring;r att anv&auml;nda individuellt av eleverna. 4 av spelen (Ljudbingo och Korsordsspel) &auml;r gruppspel d&auml;r elever i grupper om 2-4 elever spelar med varandra, s&auml;rskilt t&auml;nkt f&ouml;r sm&aring; undervisningsgrupper hos ex. speciall&auml;raren.</p> <p>I det medf&ouml;ljande kopieringsunderlaget finns arbetsblad f&ouml;r ytterligare tr&auml;ning. H&auml;r finns ocks&aring; tydliga arbetsscheman f&ouml;r eleverna f&ouml;r att tydligg&ouml;ra arbetsg&aring;ngen, l&auml;slistor med ord samt sammanst&auml;llningsschema f&ouml;r l&auml;raren.</p> <p><em>Produktionsst&ouml;d till detta l&auml;romedel har erh&aring;llits fr&aring;n Specialpedagogiska skolmyndigheten.</em></p> <h3 class="p1">H&auml;ngen</h3> <h3 class="p1"><img style="float: right; margin-left: 5px; margin-right: 5px;" src="/imagevault/publishedmedia/4z4xy3tkqwt161e54o4y/ABC-hangen.jpg" alt="" /></h3> <p>Uppmuntra eleverna med en bel&ouml;ning! Dela ut symboler fr&aring;n ABC-klubbens ber&auml;ttelser. H&auml;ngenas&auml;ljs i 30-pack ochhar genomborrade h&aring;l s&aring; att de kan tr&auml;s p&aring; sn&ouml;ren och kanske f&auml;stas p&aring; skolv&auml;skan eller en nyckelring. H&auml;ngenas storlek &auml;r ca 10 mm.</p> <h3>V&auml;ggalfabet</h3> <p class="p1">V&auml;ggalfabetet best&aring;r av 29 ark i A4-format &ndash; en f&ouml;r varje bokstav &ndash; att h&auml;nga upp p&aring; klassrumsv&auml;ggen. Varje ark best&aring;r av en bild p&aring; bokstavsdjuret ur ABC-klubbens arbetsbok f&ouml;r &aring;k 1 och instruktion medpilar hur bokst&auml;verna formas.Munbilden visar hur munnen ser ur n&auml;r bokstavsljudet s&auml;gs. Vokaler &auml;r r&ouml;da, konsonanter &auml;r bl&aring;. P&aring; baksidan visas hur bokstaven skrivs med skrivstil.</p> <h3>L&auml;sdagbok</h3> <p>F&ouml;r att bli en fullgod l&auml;sare beh&ouml;ver man l&auml;sa mycket! Man beh&ouml;ver m&ouml;ta m&aring;nga olika typer av texter, b&aring;de gemensamt och individuellt. I ABC-klubbens l&auml;sdagbok finns plats f&ouml;r 31 b&ouml;cker d&auml;r eleven dokumenterar sin l&auml;sning.P&aring; p&auml;rmens insida finns beskrivning av L&auml;sfixarna.</p> <h3>Alfabetslinjal</h3> <p class="p1">P&aring; elevens alfabetslinjal finns skrivriktningen markerad med pilar f&ouml;r alla bokst&auml;ver, halva alfabetet p&aring; vardera sidan.<br/>Linjalen &auml;r millimetergraderad, 30 cm l&aring;ng och tillverkad av t&aring;lig plast.</p> <h3>Appar</h3> <p>I apparna ABC-klubben 1 och 2 ska barnen hj&auml;lpa Asta, Bea och Cesar att samla kulor (&aring;k 1) och diamanter (&aring;k 2). Samtidigt tr&auml;nas bokstavsljud, ordavkodning och olika spr&aring;kliga moment. Bilderna och en del av &ouml;vningarna k&auml;nner barnen igen fr&aring;n arbetsb&ouml;ckerna f&ouml;r &aring;k 1 resp 2, men apparna passar &auml;ven de barn som inte k&auml;nner till ABC-klubben tidigare. Apparna &auml;r t&auml;nkta att kunna anv&auml;ndas i hemmen, men fungerar ocks&aring; bra som kompletterande &ouml;vningar i skolan.</p> <p>Apparna finns att k&ouml;pa och ladda ned via App Store och Google Play.S&ouml;k efter &rdquo;ABC-klubben&rdquo;. De finns &auml;ven att ladda ner som lite-versioner utankostnad.</p> <p><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/9yf1pp5n4xh3ks2jw20w/abc1_ipad2.png" alt="" width="676" height="440" /></p> <p>Apparna finns att k&ouml;pa och ladda ned via App Store och Google Play.S&ouml;k efter &rdquo;ABC-klubben&rdquo;. De finns &auml;ven att ladda ner som lite-versioner utan kostnad.</p> <p>ABC-klubbens l&auml;ggspel finns ocks&aring; som appar.</p> <h3><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/bxtssmam21oq5b98dj6g/ABC-klubben_app-ikoner_memo.jpg" alt="" width="117" height="117" /><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/a0i6lp1m7yuoig4gflfl/ABC-klubben_app-ikoner_korsord.jpg" alt="" width="111" height="112" /><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/3hszhc541g1vsxxkpwhc/ABC-klubben_app-ikoner_domino.jpg" alt="" width="114" height="114" /><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/uxoehaizh221eum3isyi/ABC-klubben_app-ikoner_bingo.jpg" alt="" width="116" height="116" /></h3> <p><strong>ABC-domino: </strong>I ABC-domino tr&auml;nas s&auml;rskilt f&ouml;rm&aring;gan att l&auml;sa kortare ord och para ihop ordet med en bild.</p> <p><strong>ABC-korsord:</strong> I ABC-korsord tr&auml;nas s&auml;rskilt f&ouml;rm&aring;gan att identifiera ljuden i ord och s&auml;tta samman bokst&auml;ver till ord.<br/><br/><strong>ABC-memo:</strong> I ABC-memo tr&auml;nas s&auml;rskilt f&ouml;rm&aring;gan att l&auml;sa kortare ord och para ihop ordet med en bild.<br/><strong><br/>ABC-bingo: </strong>I ABC-bingo tr&auml;nas s&auml;rskilt f&ouml;rm&aring;gan att identifiera f&ouml;rsta ljudet i ord och l&auml;sa korta ord.</p> <p>Produktionsst&ouml;d till ABC-klubbens appar har erh&aring;llits fr&aring;n Specialpedagogiska skolmyndigheten.</p> <h3></h3>

<p>Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften <i>Språken: Den nya mångfalden</i> av språkvetaren Mikael Parkvall.   </p><p>Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är <i>Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk </i>(3:e upplagan 2016), <i>Laddade ord: En bok om tankens makt över språket </i>(tillsammans med Lars Melin, 2016) och <i>Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? </i>(2015).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.</p>

<p>WTF? Hallå? Shit! :-)  Håller språket på att explodera? Det kan se ut så med emojier, textfragment, kreativ stavning, engelska lånord, mängder med stora bokstäver och utropstecken. Men är det dessa exempel på språkets ostoppbara utveckling eller förfall som säger något om vad som håller på att hända med språket? Eller gömmer det sig något helt annat bakom orden?<br/></p><p>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta inledande häfte av Jenny Björkman och Patrik Hadenius beskrivs exempel på synliga nymodigheter och trender i svenskt språkbruk. Det blir ett slags väderrapport från språket. Samtidigt visar författarna på en omställning som är lite långsammare och inte fullt lika synlig: ett skifte i språkens status och i förhållandet mellan muntlig och skriftlig kultur. En språklig klimatförändring, helt enkelt.<br/></p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Skrivet som talat</i> är första häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts. </p>

<p>Hur befolkade människan jorden? Vi bär på ett gemensamt minne av det. Dels genom våra gener, dels genom det språk vi talar. Genom att kombinera språkforskning, arkeologi och genteknik kan forskare se nya mönster och kartlägga hur och när förändringar i vår livsföring skett. Språket är en nyckel till vår äldsta historia. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta andra häfte skriver språkvetaren Jenny Larsson om språkens ursprung, som i sin tur handlar om människans ursprung. Att arbeta med förhistorisk kultur- och språkutveckling kan liknas vid en skattjakt. I ord och uttryck finns ledtrådar som kan kombineras med arkeologiska fynd och modern genforskning och ge svar på frågor om vilka vi är och var språket kommer ifrån. <br/></p><p>Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och leder det tvärvetenskapliga programmet LAMP Languages and Myths of Prehistory , finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. I sin forskning fokuserar hon på språkens historia. Genom att kombinera språkvetenskap, religionshistoria och arkeologi med naturvetenskaplig forskning kring förhistorisk migration (aDNA) undersöker hon de indoeuropeiska språkens ursprung och spridning. Hon har bland annat skrivit en bok om fornpreussiska, undervisat i gotiska och forskat om det språk som profeten Zarathustra talade. <br/></p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>I begynnelsen var ordet</i> är andra häftet i boxen. </p>

<p>De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej. </p><p>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte.   </p><p>Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet <i>Språket</i> i P1.   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Icke-orden</i> är tredje häftet i boxen. </p>

<p>Trots att romani inte har någon egen nation och länge saknade skriftspråk, har språket överlevt migration som rört sig över stora delar av jordklotet. Det är en bedrift, inte minst med tanke på hur diskriminerade och utsatta romerna som grupp varit.  </p><p>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta fjärde häfte tränger Kimmo Granqvist, professor i romska studier, in i romernas språk och försöker förstå vad det är som händer med språk och talare som ständigt befinner sig i rörelse. Romani chib har överlevt mot alla odds och Granqvist analyserar varför, samtidigt som han beskriver språket och hur romerna själva ser på det.   </p><p>Kimmo Granqvist är tidigare professor i romska studier vid Södertörns högskola, gästprofessor vid Uppsala universitet och universitetslektor i romani och romsk kultur vid Helsingfors universitet. Han disputerade 1997 och är docent i modern nygrekiska och lingvistik vid Helsingfors universitet samt docent i lingvistik vid Uleåborgs universitet. Granqvist är primus motor för romsk lingvistik i Finland och har publicerat mycket om finsk romani. Han har samordnat flera internationella projekt kring romsk lingvistik och representerar för närvarande Finland i expertkommittén för den europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk.   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Orden i rörelse </i>är fjärde häftet i boxen.</p>

<p>Det finns ungefär lika många ord för färger på svenska som det finns för lukter på jahaiernas språk. Jahaierna -- ett folk i Malaysia -- visar sig dessutom vara lika bra på att identifiera lukter som svenskar är på att avgöra färg. Det säger något om hur orden hänger samman med vår uppfattning av världen.  </p><p>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta femte häfte skriver lingvisten Niclas Burenhult om språkets förmåga att ordna verkligheten. Det handlar om sambanden mellan språk och tanke. Hur påverkas folk som har många ord för lukter, till exempel -- blir de bättre luktare? Burenhult visar hur språken hänger samman med hur vi förstår världen och slår ett slag för studier av den mångfald av språk som finns, men som sakta försvinner, för att kunna begripa vilka vi människor är.   </p><p>Niclas Burenhult är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och leder projektet "LANGKEY -- Language as key to perceptual diversity", finansierat av Riksbankens Jubileumsfonds jubileumssatsning. Hans forskning rör förhållandet mellan språk, kognition och kultur, med särskilt fokus på sambandet människa--miljö. Han bedriver också omfattande dokumentation av hotade språk och är en ledande expert på de inhemska asli-språken på Malackahalvön i Sydöstasien.  </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Orden och verkligheten</i> är femte häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.</p>