Svenska

»Den dolda värld, som ingen vuxen frågade oss om, exponeras smärtsamt och sårigt. En vacker och mångbottnad poetisk text.« | SVENSKA DAGBLADET<br/><br/>»Suggestivt och mycket läsvärt.« | AFTONBLADET<br/><br/>»En text att läsa, och läsa igen. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | EXPRESSEN<br/><br/>En flicka springer genom grekiska olivlundar. Det torra, röda dammet virvlar upp i det arkaiska landskapet och faller ner på en skolgård i ett svenskt sjuttiotal. Hon springer från härskare och härförare. Hon springer från manliga träslöjdslärare och polischefer.<br/>Historien om flickan är uråldrig och oavbruten - en rädsla planteras i en flickkropp för att slå rot och sedan växa. Våldsam på ett sätt som bara något kan bli som normaliserats och osynliggjorts tills det blivit ett med upplevelsen av den egna kroppen.<br/>I <i>Spår av Antigone</i> möter vi härskaren och den våldtäktskultur han upprätthåller. Vi möter maktens iver att dölja sin osäkerhet och våldet det med nödvändighet genererar. Vi möter en flicka och hennes bror och de krig de var och en för sig utkämpar.<br/><br/>CHRISTINA OUZOUNIDIS [född 1969] har blivit en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. 2011 tilldelades hon Expressens Teaterpris och 2012 Det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris. Modernista har tidigare publicerat <i>Lögner</i> [2013].<br/><br/><i>»Spår av Antigone</i> är en text för scenen, men lika mycket en text att läsa, och läsa igen. Här finns inga roller, bara en kör av röster, en flödande text som håller en i sitt grepp. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | AMANDA SVENSSON, EXPRESSEN<br/><br/>»Det är svårt att beskriva hur mycket jag gillar den här ovanliga boken, hur intensivt omedelbart den förmedlar sitt innehåll, och hur oerhört positivt dess budskap är. Människan är något annat än kvinnan eller mannen, och människor, det är vi ju alla. En fullständigt drabbande text.« | BJÖRN KOHLSTRÖM, BERNUR

<p>Prins Hamlet hemsöks av sin fars spöke, som uppmanar honom att hämnas. Hans far ska ha mördats av sin bror Claudius, som tagit tronen och gift sig med drottningen, prinsens mor Gertrude. Hamlet finner ett sätt att ta reda på om spöket talat sanning, men förutser inte hela kedjan av våldsamma händelser. Hamlet är William Shakespeares mest berömda tragedi, världens mest spelade pjäs, skriven omkring år 1600, om mord och galenskap, med den villrådige danske prinsen som brottas med tillvarons allra yttersta fråga. </p><p>I översättning och med ett efterord av Sture Pyk.</p><p></p>

Euripides är den yngste av de tre stora grekiska tragöderna, och Backanterna och Ifigenia i Aulis blev hans sista tragedier. De uppfördes först efter författarens död år 406 f.Kr. och bildar en magnifik slutpunkt på den klassiska grekiska dramatiken. I Backanterna kommer guden Dionysos till Thebe i Grekland och kräver att bli erkänd. Kung Pentheus möter honom med arrogans och misstro, och gudens hämnd blir grym - han är »oändligt fruktansvärd, och med oändlig mildhet«. I dramat ställs den övermodiga rationalismen mot den mogna livsvisdomen. I Ifigenia i Aulis drabbas den grekiska hären av stiltje på sin väg till Troja. För att ge grekerna förlig vind kräver gudinnan Artemis att deras ledare Agamemnon ska offra sin dotter Ifigenia. Agamemnon hamnar i en till synes olöslig konflikt, där kärleken till dottern ställs mot pliktkänslan och omgivningens tryck. Dramerna är översatta av Göran O. Eriksson och Jan Stolpe. Den senare har även skrivit förord och kommentarer.