Svenska

Den Utbrände Kronofogden Som Fann Lyckan [Bok / Pocket]

I sin fjärde bok samlar Malcolm Gladwell (<i>Blink</i>, <i>Den tändande gnistan</i>) de bästa av sina uppmärksammade och inflytelserika artiklar från The New Yorker. <i>Vad hunden såg</i> inbjuder till en rad fängslande och oförutsägbart lärorika äventyr. Gång på gång vänder Gladwell blicken mot det skenbart triviala eller självklara, och gång på gång öppnar sig nya och överraskande perspektiv.

Med erfarenheter från modevärldens inre cirklar, en tid som rekvisitör hos Salvador Dalí och år i Linné- och Petrarcaforskningens internationella miljöer, penetrerar Anders Hallengren ingivelsens vindlingar och irrgångar.

<p><b>Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm?</b></p><p><i>Den fjärde urbana revolutionen </i>är en bok om Angereds plats. I historien. I världen. I tankesystemen och i maktstrukturerna. Om du följer med så går vi längs arkitekturens och stadsbyggnadskonstens sandiga historia från Çatal Hüyük till i dag och till i morgon och till Angered.<br/>Det finns så många platser. En del heter Manchester. Andra heter Telefonplan, Upplands-Väsby, Nuulanki. På en del platser heter samhällsbygget Babylon eller Fatehpur Sikri. På andra heter det Gårdsten, Rannebergen, Hjällbo, Hammarkullen. Jag har varit på alla platser. För att jag ville veta hur det gemensamma huset ser ut. Hur socialismen ser ut. Världen vi bygger åt oss själva.<br/><i>Den fjärde urbana revolutionen </i>är en utställning i Angereds konsthall. Den handlar om vad vi är värda. Värde som sociala relationer mellan ting. Mellan bilder och hus. Men vem äger värdet? I dag har huset blivit ett värdepapper att bo i. Så vad gör finansialiseringen av arkitekturen med oss som människor? Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm? <br/><i>Den fjärde urbana revolutionen</i> är ett monster. Förort, småstad och landsbygd. Kan vi leva med det monstret? </p><p>LARS MIKAEL RAATTAMAA, född 1964, debuterade 1989 med diktsamlingen<i> Ur krakars gäld</i>. Han har erhållit flera priser, bland annat <i>Sveriges Radios Lyrikpris </i>och <i>Aftonbladets litteraturpris</i>.</p>

<p>I januari 2024 är det fem år sedan den första boken kom ut på förlaget Nirstedt/litteratur. Med recensionsböckerna och läsexemplaren som skickas till kulturredaktioner, media och bokhandel har jag ända sedan starten bifogat ett brev där jag undviker säljklyschorna som hör till genren och hellre väljer ett mer personligt - men också uppfordrande - tilltal. Varför vill jag ge ut just den här boken? Vad betyder den för mig? Vad kan den betyda för andra? Vad gör den med världen?<br/></p><p>Återutgivningar och pocketutgåvor har vanligen fått åtföljas av mer allmän förlagsinformation; i den här boken samlar jag mina utförligare presentationer. Det rör sig om brukstexter med tydligt användningsområde men också ett slags programförklaringar, skrivna med omsorg och stolthet. Tillsammans bildar de en loggbok över de fem första åren med förlaget. </p><p>       /Gunnar Nirstedt</p><p><b>"Hans ambition verkar vara att ge den svenska litteraturvärlden inte vad den vill ha, men vad den behöver." Björn Kohlström, Bernur.</b></p><p></p>

<p>Sveriges historia är till stor del skogens historia. Skogsnäringens betydelse för välståndet är svår att överskatta. Men på senare år har ett skifte ägt rum. I såväl populärkultur som i den politiska debatten har skogen kommit att mystifieras. <i>Vår Skog</i> är en uppmaning till ett djupare borgerligt engagemang för det svenska aktiva skogsbruket.</p><p></p><p>Jessica Polfjärd är Europaparlamentariker för Moderaterna sedan 2019. Som vice gruppledare i miljöutskottet och ledamot i utskotten för ekonomi och sysselsättning kretsar hennes arbete framförallt kring den hållbara omställningen och förutsättningarna för de gröna näringarna inte minst det svenska skogsbruket. Jessica är född i Sydkorea och uppvuxen i Västerås. Hon bor på en gård i Romfartuna i Västmanland.</p>