Svenska

<p>Under några dramatiska veckor i augusti 1939 flög den svenske affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London. Uppdraget: att försöka stoppa andra världskriget. När freden kom gav Dahlerus ut en bok där han gav sin egen version av sitt agerande inför krigsutbrottet. 1946 kallades han till Nürnberg som Görings försvarsvittne och fick då stor uppmärksamhet över hela världen för att sedan falla i glömska. </p><p>Nu när arkiven öppnats kan hela historien berättas. Dahlerus blev i själva verket en bricka i nazisternas spel med länderna i väst. Han fick dessutom med den svenska regeringen på att vilja ta över norra Norge efter det tyska anfallet 1940. Och det var han som förde fram kraven på tyska trupptransporter genom Sverige 1941. </p><p>Biografin om Birger Dahlerus avslöjar också hur hans företag, Bolinders, tjänade stora pengar på affärer med Nazityskland för att senare gå under när kriget var över.</p><p><b>Om författaren:</b> Johan Jakobsson har arbetat i 30 år i gränslandet mellan politik och näringsliv. På 2000-talet var han partisekreterare, på 2010-talet grundade han public affairs-byrå och i början av 2020-talet var han chef för kommunikation och opinionsbildning på organisationen Svenskt Närings-liv. Regeringen utsåg honom 2022 till statssekreterare hos statsminister Ulf Kristersson.</p>

<p>Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.    </p><p>Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.    </p><p>Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    </p>

<p>"En bok som ställer de stora frågorna och ger stora svar." Yuval Noah Harari </p><p>"Fascinerande lägger grunden för förståelsen av vår historia." Bill Gates </p><p><b>Hur kommer det sig att framsteg, makt och rikedomar fördelats så ojämnt över världen?</b> </p><p>Jared Diamonds moderna klassiker har satt standarden för hela den populärvetenskapliga litteraturen med de stora perspektiven, det breda tvärvetenskapliga greppet och inte minst den medryckande berättarstilen. Den sammanfattar mästerligt människans historia de senaste 13 000 åren och förklarar varför kontinenternas utveckling kommit att skilja sig så markant åt. Den urgamla uppfattningen att det beror på inneboende skillnader mellan folken har inget stöd i forskningen. I själva verket ligger svaret i vilka civilisationer som kunnat dra nytta av framväxten av vete, vapen och virus.</p>

<p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Nominerad till Augustpriset f&ouml;r &Aring;rets Fackbok 2022</span></p> <p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Ulrika Knutson f&aring;ngas av en oavbrutet sp&auml;nnande bok, full av &ouml;den som alla kan fylla tjocka biografier i egen r&auml;tt."<br/><strong>Expressen</strong><em><br/><br/></em></span><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Amat Levin</span> ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"<br/><strong>Aftonbladet</strong></p> <p>"I k&auml;rnfulla avsnitt l&auml;gger den svenske journalisten<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Amat Levin</span> ett pussel av bitar fr&aring;n en f&ouml;rsummad del av v&auml;rldshistorien."<br/><strong>&Ouml;stg&ouml;ta Correspondenten</strong><em><br/><br/></em>"Det g&aring;r liksom inte att argumentera mot den h&auml;r bokens sj&auml;lvklara existensber&auml;ttigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."<br/><strong>DN, Andres Lokko</strong></p> <p>F&ouml;r fyra &aring;r sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot <em>Svart historia</em>. Intresset f&ouml;r kontot exploderade, idag har det n&auml;stan 70 000 f&ouml;ljare. Uppenbarligen var det m&aring;nga som saknade en m&aring;ngfacetterad bild av Afrikas och svarta m&auml;nniskors historia.</p> <p>F&aring; delar av v&auml;rldshistorien &auml;r lika f&ouml;rsummad som svarta afrikaners och den tillh&ouml;rande diasporan runt om iv&auml;rlden. Fram till f&ouml;r bara sex decennier sedan ans&aring;gs den inte ens vara v&auml;rld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia b&ouml;rjar med ankomsten av europ&eacute;er har p&aring; m&aring;nga s&auml;tt &ouml;verlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser p&aring; Afrika som mer eller mindre samma land, ett m&ouml;rkt h&ouml;rn av v&auml;rlden dominerat av &auml;ndl&ouml;sa krig och utbredd fattigdom, eller de som t&auml;nker att kontinenten har kolonialismen att tacka f&ouml;r de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus &ouml;ver den sortens tankeg&aring;ngar var utg&aring;ngspunkten f&ouml;r Amat Levin n&auml;r han startade kontot och nu ger ut boken <em>Svart historia</em>. I <em>Svart historia</em> blandas en stor m&auml;ngd personer, fenomen, h&auml;ndelser och skeenden: fr&aring;n ur&aring;ldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av v&auml;rldens kanske f&ouml;rsta kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motst&aring;nd och Sister Rosetta Tharpe &ndash; rock&rsquo;n&rsquo;rollens gudmoder.</p> <p>Boken f&ouml;rs&ouml;ker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta m&auml;nniskors, historia, utan &auml;r en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. K&auml;rnfull utan att vara f&ouml;r f&ouml;renklande fungerar den som ett verktyg till att b&auml;ttre f&ouml;rst&aring; v&auml;rlden vi lever i idag.</p>

Denna bok är ett kaleidoskop över gamla Egypten. Den berättar mångsidigt och rikt illustrerat om vardagslivet t ex inredning, kostvanor, språk, skrift, religion, statsskick, arkitektur och konst. För våra ögon öppnar sig faraonernas gömda och gåtfulla värld, som än i denna dag inte förlorat något av sin dragningskraft.

<p>"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda."<br/>- Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.</p> <p><i>De intellektuellas förräderi?</i> handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.</p> <p>Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.</p> <p><i>Innehåll:</i><br/>Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?"<br/>Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?"<br/>Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket"<br/>Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik"<br/>Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland"<br/>Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen"<br/>Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet"<br/>Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i <i>Dagsposten</i> 1941 till 1945"<br/>Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna"<br/>Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk"<br/>Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958"<br/>Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna"<br/>Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"</p>

Under 1600-talets krig tog den europeiska eliten gärna tillfället i akt att föra bort värdefulla föremål - kulturella byten - som de sedan kunde införliva med sina egna samlingar. Mycket av 1600-talets byten har bevarats i det som har blivit till nationella kulturarvsinstitutioner. Som en effekt av Napoleons plundringar i Europa kring 1800 uppmärksammades byten i svenska samlingar av utländska forskare från 1800-talets mitt och framåt. På så sätt kom 1600-talets byten med tiden att förstås som "svenska krigsbyten" och som symboler för nationell ära. Ordet "krigsbyte" var dock inte etablerat i svenskan före 1712 och de hemförda bytena tolkades på ett annat sätt under 1600-talet än under senare perioder. I denna idéhistoriska avhandling diskuteras de materiella processer och praktiska omständigheter som var med om att skapa samtidens förståelse av dessa föremål. Emma Hagström Molin undersöker plundringens konsekvenser för segraren genom att studera fem byten som fördes till det svenska riket på order av kung Gustav II Adolf och fältherren Carl Gustaf Wrangel. Dessa byten - främst arkivhandlingar och böcker - analyseras med hjälp av en objektbiografisk metod: från packningen av dem i krigets kistor på kontinenten till deras liv i Riksarkivets skåp, Uppsala universitetsbiblioteks hyllor och Skokloster slotts museala rum i det svenska kungariket. Biografierna synliggör föremålens transformationer och deras instabila identiteter i ett längre tidsperspektiv.