Svenska

Svart Snö [Bok / Häftad]

<p><b></b></p>

<p>Vi lever allt l&auml;ngre och andelen personer som &auml;r &ouml;ver 60 &aring;r &ouml;kar. Det g&ouml;r &auml;ldrefr&aring;gan till en stor och viktig samh&auml;llsfr&aring;ga: Vilka krav st&auml;ller det p&aring; socialt arbete med &auml;ldre?</p> <p>H&aring;kan J&ouml;nsons och Tove Harnetts bok <em>Socialt arbete med &auml;ldre</em> utkom f&ouml;rsta g&aring;ngen 2015. Mycket har h&auml;nt inom socialt arbete med &auml;ldre sedan dess och f&ouml;rfattarna har d&auml;rf&ouml;r omarbetat och uppdaterat boken med flera nya kapitel, bland annat om brott och otrygghet samt om yrkesrollen som &auml;ldrekurator. I den nya utg&aring;van redog&ouml;r de f&ouml;r &aring;lderismens uttryck och konsekvenser och vilken roll socialt arbete kan ha f&ouml;r att uppt&auml;cka och &aring;tg&auml;rda dessa. De beskriver olika &aring;lderskategoriseringar och ger inblick i socialgerontologiska teorier samtidigt som de diskuterar problem som kan drabba &auml;ldre, som fattigdom, funktionsneds&auml;ttningar, psykisk oh&auml;lsa, beroendeproblematik, heml&ouml;shet och v&aring;ld i n&auml;ra relationer. Boken introducerar &auml;ven metoder f&ouml;r socialt arbete med &auml;ldre som illustreras genom intervjuer med socionomer i olika yrkesroller. Avslutningsvis diskuterar de &auml;ven utmaningar som &auml;ldreomsorgen och socialt arbete med &auml;ldre st&aring;r inf&ouml;r.</p> <p><em>Socialt arbete med &auml;ldre</em> riktar sig till studenter inom &auml;mnet socialt arbete och yrkes- verksamma socialarbetare som vill f&ouml;rdjupa sig inom &auml;ldreomr&aring;det.</p>

<p>För tolv år sedan hamnade journalisten Peppe Öhman i Los Angeles. Dels av slump, dels som följd av en målmedvetenhet som nästan fick henne att tappa håret. Efter en kämpig början med ekonomiska bekymmer och kackerlackor började Peppe trivas oväntat bra, hon födde sitt andra barn och bor fortfarande kvar med sin familj. Det är drömtillvaron: sol, hästar och surfing all day long.</p><p>Men som vi vet är det inte så enkelt med USA, inte heller för en som stortrivs där. Kontrasterna, konflikterna, opioiderna. Osannolika politiska vändningar, grotesk rikedom, hopplös misär. Toppintelligens och dårskap sida vid sida.</p><p>I den här boken blandar Peppe Öhman personliga erfarenheter med fakta om det amerikanska samhället och försöker samtidigt reda ut varför hon älskar bananrepubliken USA.</p>

<p>Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?</p> <p>Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.</p> <p>Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt &quot;jag&quot;. Funktionsduglighet - stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara. </p> <p>Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.</p> <p><strong>Om författarna</strong><br/>Antologins <strong>huvudredaktör</strong> är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet. </p> <p><strong>Övriga författare</strong> är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.</p>

<p>Denna bok riktar sig till lärare och andra som arbetar inom skolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal kan undervisa om och diskutera könsnormer och jämställdhetsfrågor med sina elever. Detta betonas också i läroplanen. Ett annat ledord i läroplanen är att skolan ska utveckla elevernas kritiska tänkande. För att undervisa om könsnormer och jämställdhetsfrågor krävs därför både kunskap som bygger på faktaunderlag och kunskap om de olika perspektiv utifrån vilka jämställdhetsfrågor vanligen undersöks och debatteras. </p> <p>Boken tar upp och diskuterar flera av de viktiga jämställdhetsfrågorna och hur maskulinitetsnormer påverkar dessa, exempelvis ekonomisk jämställdhet, hälsa och ohälsa, ensamhet och vänskap, utbildning och livschanser samt hur skolan kan ge pojkar resurser till positiva livsval. Boken behandlar också maskulinitetsnormer relaterade till familjevåld och mäns våld mot kvinnor. </p> <p>Varje avsnitt avslutas med diskussionsfrågor, som inspirerar till reflektion och diskussion.</p> <p><strong>Om författaren</strong><br/>Fredrik Zimmerman är fil.dr i Barn- och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor på förskollärar- och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har i flera år forskat om hur man kan skapa bättre förutsättningar för pojkar i skolan, vilket i slutändan gynnar både pojkar och flickor. Han har i sin forskning observerat, följt och intervjuat hundratals pojkar (och flickor) i skolan för att öka förståelsen av deras värld. </p>

<p>Den organiserade brottsligheten i Sverige har alltmer börjat tillämpa maffialiknande metoder, såsom att begära skyddspengar av restaurangägare och andra näringsidkare samt infiltrera företag, myndigheter och organisationer. För att lära sig mer om hur samhället kan hantera denna form av brottslighet är det relevant att närmare studera ett land som har en lång historia av maffia, Italien. Trots stora skillnader mellan Sverige och Italien vad gäller politiska traditioner och institutioners funktion, finns det lärdomar att dra från de italienska erfarenheterna av brottsbekämpning och brottsförebyggande metoder.   </p><p>Det em­piriska materialet består av en enkätundersökning som kombinerats med intervjuer och samtal med företagare och aktivister från delar av antimaffiarörelsen i Palermo på Sicilien. Statsvetaren Carina Gunnarson visar i rapporten hur lokala initiativ kan stärka motståndet mot kriminella aktörer, och att det faktiskt går att ändra en negativ samhällsspiral i kontexter där maffian är stark.   </p><p>I rapporten lyfts även några policyområden som skulle behövas diskuteras mer i ett svenskt sammanhang. Författaren presenterar slutligen rekommendationer för hur olika samhällsaktörer kan agera för att hantera de problem som den organiserade brottsligheten medför.</p><p><b>Carina Gunnarson </b>är docent i statskunskap och affilierad forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.</p>