Svenska

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox.

I början av 1980-talet flyttade de första invånarna in i de nya miljonprogramshusen i Rinkeby i norra Stockholm. Christos Pappas berättar här en del av historien om hur Rinkeby utvecklats sedan dess. Det är också berättelsen om invånare från jordens alla hörn, om det mångskiftande kulturlivet, om segregation, befolkningsomflyttning och om en massmedierapportering som mest handlar om våld och utanförskap eller exotisk idyll. I berättelsens centrum finns Folkets Hus, förortens pulserande hjärta sedan ett par decennier. Christos Pappas, statsvetare och journalist, har grävt i text- och bildarkiv och intervjuat gamla och nya Rinkebybor och många andra med anknytning till byn i världens mitt.

Vilhelm Scharp (1896-1978) var litteraturvetare och historiker, lektor i Berlin 1928-1936 och därefter verksam vid Sveaplans läroverk i Stockholm. Han ingick i gruppen kring tidskriften Spektrum och rörde sig i litterära och intellektuella kretsar i både Sverige och Berlin. Under andra världskriget var Scharp aktiv i de antinazistiska sammanslutningarna Tisdagsklubben och Nordens frihet. Labyrinten är en utgåva av ett manuskript med samlade minnen och tidningsessäer från Vilhelm Scharps resor i mellankrigstidens Europa och hans tid som lektor i Berlin. Av okänd anledning gavs boken aldrig ut under 1940-talet som planerat. Istället donerades en kopia av manuskriptet till Kungliga biblioteket 1969. Endast den inledande essän är tidigare utgiven i bokform under namnet Tavernan. Sammanställningen är gjord av Andreas Åkerlund (f. 1977), docent i historia vid Uppsala universitet. Andreas Åkerlund studerade religionsvetenskap, historia och sociologi vid Freie Universität Berlin och disputerade sedan i Uppsala på avhandlingen Mellan akademi och kulturpolitik. I avhandlingen behandlas de svenska utlandslektoraten i Tyskland under den första halvan av 1900-talet, en historia där Vilhelm Scharp spelade en viktig roll. Andreas Åkerlund berättar om Scharps samlade minnen från resor i mellankrigstidens Europa och hans tid som lektor i Berlin, där han bl.a. blev ögonvittne till Hitlers maktövertagande 1933. Materialet ges nu ut i sin helhet av KB tillsammans med ytterligare två texter ur Scharps efterlämnade papper.