Svenska

Arméns Musikpluton 1982 jubileumsbok skildrar försöksåren 1982-1985. Boken tar upp avgörande händelser och skildrar hur ledningen målmedvetet arbetade för att verksamheten skulle permanentas genom Riksdagens beslut.<br/><br/>Målet var att ge Sveriges unga blåsmusiker fortsatt utveckling under värnpliktstiden - likt elitidrottares möjlighet genom införandet 1967 av idrottsplutoner.<br/><br/>Försvarsmaktens mål var att utbilda representativa soldater till det statscermoniella åtagandet och samtidigt ge blåsmusiker och slagverkare en chans att bibehålla och vidareutveckla sin förmåga genom intensiv träning.

Kan Sverige försvaras och vilka är hoten mot det svenska samhället idag? Dessa frågor har ställts på spets efter Rysslands aggression i Ukraina och utökade kränkningar av svenskt territorium. NATO-medlemskap är åter ett hett samtalsämne i Sverige och valet 2018 beskrivs som ett NATO-val. Samtidigt står Sverige inför säkerhetspolitiska och ekonomiska utmaningar som kräver en bredare utrikespolitisk diskussion bortom ett ja eller nej till en militärallians. I boken samlas några av Sveriges ledande företrädare för politik, akademi och näringsliv och ger sin syn på vad som krävs för att möta de utmaningar som hotar Sverige och det svenska samhället. Medverkande Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister Karin Enström, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott Jan Björklund, partiledare, Folkpartiet Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund Helena Lindberg, generaldirektör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM Nilsson, politisk redaktör, Dagens Industri Håkan Buskhe, koncernchef och VD för SAAB AB Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt Initiativ Niclas Kvarnström, kampanjledare på UD för en svensk plats på FN:s säkerhetsråd och före detta rådgivare åt Wallenberg Foundations AB Dick Harrison, professor i historia, Lunds universitet Olle Wästberg, före detta Svensk generalkonsul i New York Sven-Eric Söder, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin Annika Nordgren Christensen, försvarsdebattör Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, FHS Hans Blix, före detta Generaldirektör, IAEA Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey Mathew J. Burrows, Atlantic Council Stefan Ring, generalsekreterare, Allmänna försvarsföreningen Anna Ek, ordförande, Svenska Freds Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund Bengt Sundelius, professor i statskunskap, Uppsala Universitet och Försvarshögskolan Robert Egnell, docent på FHS Andreas Duse Ekman, före detta generaldirektör för Inspektionen för Strategiska Produkter Martin Hurt, Deputy Director and Member of the Executive Board, International Centre for Defence and Security Barry Blechman, grundare för Stimson Center

<p></p><p>Hemliga militära försök pågick under andra världskriget kring Gålö i Stockholms södra skärgård. När sekretessen hävdes avslöjades en spännande nutidshistoria. Sälar tränades under strängt hemlighetsmakeri för att hitta främmande ubåtar i svenska farvatten. Detta låter som hämtat ur en dålig spionroman, men är helt sant. På den hemliga försöksstationen Palmen på Gålö tränades förutom sälar också havsörnar, berguvar och duvor.</p>

På senare år har konkreta initiativ tagits för att fördjupa samarbetet kring försvars- och säkerhetspolitik mellan de nordiska länderna. Detta har skett genom att kalla kriget tog slut och genom östblockets upplösning.<br/>Stoltenbergrapporten från våren 2009, där 13 områden för ett fördjupat och utökat nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete och bildandet av Nordic Defence Cooperation (Nordefco) hösten samma år utgör två av de viktigaste exemplen på ett förnyat intresse för nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetsfrågor.<br/>I denna bok analyseras och diskuteras de långsiktiga förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt samarbete inom försvars- och säkerhetspolitiken med utgångspunkt i exempel inriktade mot konkreta samarbetsprojekt som omfattat två eller flera av de nordiska länderna. De olika delstudierna sträcker sig över hela tidsperioden från Napoleonkrigens slut till 2000-talet. Detta 200-åriga perspektiv är motiverat av ambitionen att analysera hur samarbetet påverkats av olikartade internationella förhållanden i fråga om maktfördelningen mellan stormakterna samt närvaro och frånvaro av olika internationella samarbetsorganisationer.<br/><br/>Delstudierna syftar till att belysa två övergripande frågeställningar:<br/>1. Den eventuella förekomsten av en nordisk säkerhetspolitisk modell, en grundläggande samsyn mellan de nordiska länderna i frågor om mål och metoder för internationellt säkerhetspolitiskt samarbete. Existensen av en sådan samsyn kan förmodas underlätta samarbetet mellan länderna också på lång sikt.<br/>2. De internationella och nationella faktorer som verkat pådrivande respektive återhållande på det säkerhetspolitiska samarbetet. Rörande denna andra fråga anknyter de olika delstudierna till generella påverkansfaktorer för länders säkerhetspolitiska vägval som hämtats från forskning kring internationell politik.<br/>Studierna omfattar de fyra stora nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige. Island har inte tagits med i undersökningen på grund av alltför stora skillnader i strategiskt läge och maktresurser jämfört med övriga nordiska länder. Även de baltiska länderna står utanför undersökningen eftersom dessa under större delen av 1800- och 1900-talet inte kunnat bedriva en egen utrikes- och säkerhetspolitik.

Att utforma en försvarsdoktrin betyder att inom en given ekonomisk ram balansera förmågan att hantera hot och risker som ligger nära i tiden med behovet av att skapa långsiktig handlingsfrihet genom att utveckla kapacitet mot möjliga framtida hot och risker. Trots att flera argumenterat för vikten av balans finns få exempel på hur detta realiseras. Denna bok förklarar utvecklingen av svensk försvarsdoktrin sedan kalla krigets slut, och stödjer sig främst på officiella tryck från de politiska beslutsprocesserna.<br/><br/>Håkan Edström är docent i statsvetenskap och universitetslektor i krigsvetenskap vid Strategiavdelningen vid Försvarshögskolan.<br/><br/>Dennis Gyllensporre är fil. dr och gästforskare vid Försvarshögskolan och Uppsala universitet. Han är yrkesofficer och tjänstgör vid Försvarsmaktens högkvarter.

I boken redovisas ett av de viktigaste fynd som gjorts i amerikanska arkiv. Ett tidigare okänt ­riktlinjedokument om USA:s planerade politik mot Sverige, undertecknat av Henry Kissinger från september 1975. Det är den ­första tydliga indikationen på USA:s syn på Sverige efter det så traumatiska frostens år 1973. Dokumentet visar att USA:s syn på Sverige åter stabiliserades och att den positiva syn som funnits i början av 1960-talet åter dominerade. Författaren ger också den hittills mest detaljerade bilden av verksamheten vid den amerikanska ambassaden i Stockholm på 1960-talet, inklusive CIA:s arbete genom att innehållet i den amerikanske underrättelseagenten James Everetts opublicerade ­memoarer presenteras. Everett arbetade som illegal underrättelse­agent i Sverige för CIA:s räkning under åren 1960 67. Han berättar bl.a. om hanteringen av sovjetiska och kinesiska ­avhoppare, värvning och utnyttjande av agenter i Sverige, avlyssning mot sovjetiska och kinesiska mål. Vidare bedömer författaren amerikanskt agerande i samband med viktiga händelser:<br/><br/>1. Den finländska notkrisen 1961: Den djupaste studie som hittills gjorts ur ett amerikanskt perspektiv.. Författaren konstaterar att USA initialt bedömde den sovjetiska noten som en förlängning av Berlinkrisen men på en ny arena medan man efter några veckor alltmer såg den sovjetiska aktionen som ett sätt att stärka ­Kekkonens maktposition och därigenom skaffa sig allt större kontroll över Finland. I kapitlet om notkrisen presenteras både State Department, Pentagons och CIA:s analyser av krisen och Kekkonens agerande. Här beskrivs även den roll som spelades av den sovjetiske avhopparen Golitsyn samt den hemliga framstöt som gjordes av amerikanska diplomater gentemot Erlander i januari 1962.<br/><br/>2. Spionfallet Stig Wennerström 1963 64: I ett eget kapitel beskrivs ingående det samarbete som skedde mellan svenska och amerikanska myndigheter för att utreda flygöverstens spioneri mot Sverige och Väst. Här framkommer bl.a. att samarbetet mellan de svenska och amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänsterna var betydligt mer ingående än vad som tidigare angivits. Även Olof Palmes viktiga roll i den känsliga politisk-diplomatiska hanteringen av fallet skärskådas. Slutligen beskrivs hur USA, i samband med Wennerströmaffären, försökte locka Sverige närmare Väst, bl.a. genom utökat militärt samarbete.<br/><br/>3. Den svenska Vietnamkritiken och leveransproblemen med ­luftvärnsroboten Redeye 1968: I kapitlet framkommer vilken stabiliserande funktion det militära samarbetet hade och hur detta tenderade att kompensera för den kris som fanns i de politiska och diplomatiska relationerna.<br/><br/>Avslutningsvis konstateras att Sverige hade tre roller i det amerikanska säkerhetstänkandet: rollen som militärstrategisk väktare vid Natos norra flank, rollen som politiskt ombud i internationella och regionala sammanhang, samt rollen som kritiker av stormakternas agerande i världen. Denna tredelning är ett viktigt bidrag i forskningen om Sveriges roll under det kalla kriget. Väktarrollen tenderade att vara stabil under perioden. Ombudsrollen däremot blev allt svårare att fylla pga. de negativa konsekvenserna av det utökade utrymmet för kritikerrollen.<br/><br/>Jerker Widén är forskare och lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.

<p>I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera?</p><p>I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.</p>