Svenska

Nyare teorier inom vetenskapsfilosofin har rubbat den etablerade uppfattningen att vetenskapliga teorier kan rättfärdigas med att de härletts ur observationer och experiment. Utvecklingen har visat att denna syn på vetenskapen ofta är felaktig, ändå sätter den sin prägel på mycket av dagens vetenskap.<br/><br/>Den reviderade, utvidgade utgåvan av detta standardverk, som används på en mängd universitetskurser över hela världen, behandlar översiktligt och instruktivt de viktigare utvecklingslinjerna på området under de två senaste årtiondena i samma lättillgängliga stil som gjort de tidigare utgåvorna så populära. Av särskild betydelse är författarens genomgång av Bayes teorem och den nya experimentalismen, liksom nya kapitel om de vetenskapliga lagarnas karaktär och de senaste tendenserna i debatten mellan realister och antirealister.<br/><br/>Alan Chalmers föddes 1939 i Bristol och är professor vid universitetet i Sydney.

<p>Gunnar Eriksson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, tecknar här en bild av västerlandets intellektuella utveckling under 150 år. Han visar hur filosofi, naturvetenskap, human- och socialvetenskaper och allmänt tankeliv samverkat till att forma den intellektuella kulturen under en lång och händelserik period.</p><p>Titeln har tryckts om åtskilliga gånger, senast 2021.</p><p></p>

Hur låter åskan är en mångfasetterad bok om alternativa och mer sammansatta sätt att förstå världen och om att riva befästa distinktioner av olika slag: mellan vetenskap och konst, mellan teoretisk och tillämpad forskning, mellan att förstå och att förklara. Man kan läsa den med vetenskapsteoretiska utgångspunkter eller bara för den rikt varierande exempelsamlingens skull: en åskmaskin på Drottningholmsteatern, barns teckningar av regn, metaforer, synestetikers upplevelsevärldar. Det är en bok fylld av stora frågor som stimulerar, överraskar och aldrig riktigt lämnar läsaren i fred.<br/>Johan Asplund är socialpsykolog och kultursociologi och har länge varit verksam som professor i Köpenhamn och Lund.<br/><br/>?Johan Asplund är den mest särpräglade sociologen i Sverige och säkert också den bäste stilisten.? (Sven-Eric Liedman i SDS)

<p>Det här är berättelsen om tre tänkare, vars inflytande på en hel generation poststrukturalistiska filosofer, och därigenom stora delar av den samtida filosofin, inte går att överskatta. Men det är inte berättelsen om detta inflytande, utan snarare ett försök att berätta deras historier med deras egna ord, med deras egna röster.</p><p>Det är också berättelsen om hur dessa röster tycks börja tala i samma stund som andra röster tystnar. Och slutligen är det berättelsen om hur dessa tre röster talar med varandra, och bitvis talar med varandras röster, om någonting som inte går att tala om, för att skapa en gemenskap den outsägliga sorgens gemenskap.</p><p>Mats-Ola Nilsson är fil.mag. i filosofi, och skrev under 80- och 90-talet filosofiska essäer i tidskrifter som <i>Montage</i> och <i>Res Publica</i>. <i>Den outsägliga sorgens gemenskap</i> är en återkomst till filosofin, men också en reflektion över hur allting började, för lite drygt trettio år sedan.</p>

Dialoger Om Naturlig Religion [Bok / Kartonnage]

Människans metamorfos är en kropps- och kulturhistorisk studie som med utgångspunkt i språket om ålder granskar hur kön, stånd och klass har format tidigmoderna och moderna växandebegrepp. I boken diskuteras mognadens politik och hur ålder har moderniserats in i minsta por, skäggstrå och böjelse. MAJA BONDESTAM är docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

"Det är svårt att värja sig för slutsatsen att vi i dag lever i ett allt uppslukande mörker", konstaterar filosofen Richard J. Bernstein i sin bok om Hannah Arendts filosofiska och politiska aktualitet. Ett mörker i vilket Arendt paradoxalt nog kan tyckas vara mer närvarande än när hon dog 1975 och mest var känd för sin omdebatterade bok om Adolf Eichmann och begreppet "den banala ondskan". Bernstein tecknar en biografisk bakgrund - Arendt hade ett händelserikt liv, som mycket väl kunde ha slutat i ett koncentrations­läger - och diskuterar hennes viktigaste texter och tankar. I fokus står inte minst Arendts banbrytande undersökning av totalitarismens grundvalar och dragningskraft.<br/><br/>»Jag vill visa att Arendt kan ge oss vägledande ljus, att hon kan hjälpa oss att vinna ett kritiskt perspektiv på våra nuvarande politiska problem och svårigheter. Hon är en skarp kritiker av de farliga tendenserna i det moderna livet och hon belyser utsikterna att återställa politikens värdighet.»<br/><br/>Richard J. Bernstein är Vera List Professor of Philosophy vid The New School for Social Research i New York.