Svenska

Vitalisering, föryngring, förnyelse av Kristi Kyrka detta är det stora temat för denna framställning. Det handlar om en förstärkning som samtidigt är en fördjupning och en ökad öppenhet för den Helige Andes kraftflöde. Ytterst hör det hemma i det stora sammanhanget i Guds plan med världen den gamla, skadade skapelsens förvandling till den nya friska, och detta är ett skeende som berör varje enskild människas inre. I denna bok finns nio berättelser om den kyrkliga förnyelsen samlade. De speglar den kyrkliga förnyelsen i Svenska Kyrkan, med början hos de unga präster som i början av 1900-talet reste till England och inspirerades av den anglikanska kristenhetens liv. Därmed blir det också viktigt att skildra den anglikanska väckelse alltifrån 1833, som ur en djup kris lyfte Church of England till en storslagen vitalisering på alla plan. Den som först tog initiativet till dessa resor var Nathan Söderblom. Vi får följa hur denna inspiration nådde fram till viktiga gestalter som Albert Lysander, Fader Gunnar Rosendal och Bo Giertz men också till vanliga, trofasta församlingspräster. Förnyelsen tog gestalt i församlingsbyggande, förkunnelse, själavård men också i konstnärligt skapande. Den mognade till mystik.

Augustinus (354 430) intar inte bara rollen som västerlandets störste teolog utan också som en av dess viktigaste tänkare överhuvudtaget. Denna utgåva samlar tre texter skrivna mellan år 387 och 392. Om dialektiken är ett slags lärobok som Augustinus aldrig hade möjlighet att fullborda. Texten uppehåller sig vid dialektik, det vill säga konsten att argumentera, och väcker tanken om att varje ord är tvetydigt och dunkelt utanför ett sammanhang som kan förklara det. På detta tema fortsätter Augustinus i Om läraren, en dialog mellan honom och hans son Adeodatus. Med deras samtal vill Augustinus visa att vi i själva verket inte kan lära oss något genom ord, eftersom vi redan har kunskapen inom oss genom den ende sanne läraren: Kristus. Om nyttan av att tro, skriven till barndomsvännen Honoratus, är den första text Augustinus publicerar efter att ha prästvigts. Precis som Augustinus själv lockades Honoratus av manikéernas lära, en lära som premierade förnuftet framför tron. Augustinus avsikt är att omvända sin vän till den katolska läran, genom att yrka på trons företräde framför vetandet: för att kunna förstå Guds ord måste vi tro på det som vi princpiellt inte kan veta. Men tron på det vi inte vet är inte viktigt bara för Bibeltolkning: hela den mänskliga gemenskapen riskerar att kollapsa utan den troende människan. Tron blir därför det som möjliggör varje dialog, varje tolkning och varje mellanmänskligt möte.

Som en krona av fågelsång kan tindra över skogen en vårmorgon började ett pärlband av bibelkörer att stiga upp från många församlingar i Göteborgs stift under 1970-talet. En oväntad och märklig karismatisk förnyelse gick från mun till mun och spred sig som ringar på vattenytan. Ryktet om Anden var i svang. Tiggare fick höra av andra tiggare var det fanns mat. Tonen från himlen fick strängar djupt i vår innersta längtan att börja dallra. En dold andlig hunger och törst gick plötsligt i dagen hos oss. Vår okunnighet och rädsla skingrades genom bibelundervisning och vittnesbörd vi fick höra. En sade att det var en nästan magisk tid . En annan kallade det för en besökelsetid som vi annars bara läst om i kyrkohistorien. Vi fem utgivare av denna bok, ivrigt uppmuntrade av många andra, vill dokumentera vittnesbörd, upplevelser och bilder från den karismatiska förnyelsen i Göteborgs stift innan allt försvunnit in i den stora glömskan och dess plats vet inte mer därav. Eftervärlden ska läsa om hur Andens efterlängtade beröring blev en bred och djup våg bland många kristna på Västkusten. Vi önskar att vår tacksamhet för den karismatiska förnyelsen ska skina igenom så starkt att det märks att vi inte kan låta bli att tala om vad vi har sett och hört. Löftena säger att Guds Ande åter kan låta det under ske som väcker oss alla. Vi beder att vittnesbörden i denna bok ska gå från hjärta till hjärta, väcka längtan efter andlig förnyelse i våra församlingar och brinnande böner till Kyrkans levande Herre: Åter en pingstvind giv, väckelse ny!

<p><b>Den antropologiska grunden för den moderna demokratin har ett ursprung i den judisk-kristna förståelsen av den enskilda människans värdighet och integritet, hennes frihet och ansvar.</b> </p><p>I <i>Faran ropar mitt namn!</i> driver Ewa Lindqvist Hotz tesen att kristen politisk teologi har en historisk plikt att värna detta demokratiska arv, idag och i kommande generationer. Boken syftar till att lämna ett konstruktivt bidrag till den politiska teologin genom användningen av teologisk biografi som metod. I boken tolkas livsberättelser om Lydia Wahlström (1869 1954), historiker och stridbar offentlig person i Sverige under 1900-talets första hälft, som en källa till att utveckla teologiska perspektiv vilka fördjupar förståelsen av vad det innebär att försvara och stärka den enskilda människans frihet och ansvar i vår egen tid. </p><p>Studien bygger på en innovativ användning av teoretiska perspektiv hämtade från skandinavisk skapelseteologi liksom från Paul Ricoeurs hermeneutik. </p><p><b>Ewa Lindqvist Hotz</b> är präst i Svenska kyrkan och domkyrkolektor i Karlstads pastorat. <i>Faran ropar mitt namn!</i> är hennes doktorsavhandling.</p>

<p><i>Många lämnar, om inte Gud, så i alla fall kyrkan på väg ut i vuxenlivet. Det kan handla om att en saknar redskap för resan att gå från det svartvita och enkla till nyanser och djup. Att göra den resan handlar om att ta sig själv på allvar. Att inte ignorera de svåra frågorna, där en saknar svar. </i> </p><p>Vi var 19 och 21 när vi möttes första gången i en frikyrka i Stockholm. Vi var superfrälsta, hajpade och glada. Sedan skildes våra vägar åt och kanske man kan säga att livet drabbade oss. Vi fick var för sig gå igenom tuffa saker; depressioner, fysisk sjukdom och närståendes död. I dessa erfarenheter hände också något med vår tro, saker och ting var inte längre lika självklart. Tvivel, nyanser och frågor som vi inte haft tidigare dök upp. </p><p>I boken <i>Väx upp!</i> delar Jennie och Elisabet generöst med sig av den resa de själva gjort. Hur deras relation till tron och kyrkan i vissa delar har fått plockas isär, för att sedan byggas ihop, växa och bli något nytt. Orädda och ärliga varvar de personliga berättelser med reflektioner, lärdomar de gjort och möten med bibelns personer.  </p><p><b>Jennie Hallgren</b> är präst och bor i Alingsås. <b>Elisabet Svahn</b> har tidigare varit lärare på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Tillsammans ligger de bakom det sociala nätverket Hallelujamorsorna. Detta är deras första bok. </p>

<p>I en värld i ständig förändring söker många människor efter en trygg och stabil grund att bygga sina liv på. De söker efter värderingar och principer som står fasta, trots livets svårigheter. I sin bok <i>Gud är ingen godisautomat</i> utforskar Joel Backman tidlösa andliga principer som kan vara ett stöd genom livets alla faser. </p><p>Backman belyser att Gud inte är ett ouppnåeligt mysterium han har uppenbarat sig och gjort sig känd. <i>Gud är inte en godisautomat</i> som automatiskt uppfyller alla våra önskningar, men han har gett oss löften som han står fast vid. Boken erbjuder en vägledning till att bygga ett stabilt och meningsfullt liv, med fokus på relationen till både Gud och andra människor, samt din ekonomi. </p><p>Denna bok är till för alla som söker efter verktyg och insikter för att navigera genom livets utmaningar med tillförsikt och stabilitet, oavsett om de delar en religiös övertygelse eller inte.    </p><p><b>Joel Backman</b> är pastor och föreståndare i Elimkyrkan i Eskilstuna, där han också lever med sin hustru och deras tre barn. Han är en uppskattad talare, krönikör och driver podden Vardagsandakten. Joel har givit ut flera böcker. <i>Gud är ingen godisautomat</i> är hans första bok på Libris bokförlag.</p>