Svenska

<p><b><i>»Ett nytt storverk ... Beevor skriver med sin vanliga flykt i pennan och sitt vanliga öga för den konkreta detaljen i det översiktliga.«</i></b><i>Dagens Nyheter</i></p><p>»<b>Beevors genomgång imponerar</b>«Ulrika Knutson, <i>Expressen</i></p><p><b>Mellan åren 1917 och 1921 utkämpades en förödande kamp i Ryssland.</b> När Nikolaj II störtades i februari 1917 utbröt ett blodigt inbördeskrig mellan den tsartrogna Vita armén och den bolsjevikiska Röda armén. Ett krig som av många anses som den mest avgörande händelsen i modern historia.</p><p>Såväl de tsartrogna som bolsjevikerna erhöll stöd från andra länder och snart eskalerade konflikten till ett världskrig. Stridigheterna kännetecknades av massavrättningar, terroraktioner med epidemier och svält i dess följd. Terror födde terror. Något som drabbade civilbefolkningen hårt.</p><p>I sin nya bok lämnar bästsäljande författaren <b>Antony Beevor</b> för första gången ämnet andra världskriget. Utifrån den allra senaste forskningen och omfattande egna arkivstudier ger han en heltäckande bild av den ryska konflikten. Genom Beevors välkända, fängslande berättarteknik får läsaren följa kriget ur många olika perspektiv: från arbetaren i Petrograd till officeren på slagfältet och den kvinnliga läkaren på ett av de många fältsjukhusen.</p>

Visste du att det förutom vanliga tyska soldater även fanns SS-soldater och tyska militärförråd i Sverige under andra världskriget? Tredje riket var fysiskt närvarande i vårt land. Men bilderna av allierade specialförband, "polistrupper" och flygare i Sverige, illustrerar att även den allierade närvaron var mycket mer omfattande än vad som allmänt antas, och kanske av större framtida betydelse?<br/>Det här är boken om både den tyska och allierade närvaron i Sverige och vad som än idag finns att se av den. Boken innehåller en unik guide över platser i Sverige med tysk och allierad anknytning, från Treriksröset till Trelleborg.<br/><br/>Lars Gyllenhaal har under mer än tjugo år samlat relevanta bilder från privatpersoner och arkiv. Sedan denna bok första gången utkom år 2011 har flera nya bilder dykt upp och finns med i denna reviderade och utökade upplaga.<br/><br/>"Författaren har inte nöjt sig med den officiella historieskrivningen [...] Boken är en guldgruva för den vetgirige."<br/>Bernt Blomgren, Bibliotekstjänst<br/><br/>"Gyllenhaals bok är lättläst och mycket intressant. De många utmärkta bilderna kompletterar texterna på ett bra sätt och är ett resultat av många års djupdykande i arkiv och privata album."<br/>Uno Gradin, Militär Historia<br/><br/>LARS GYLLENHAAL är författare till, bland andra, <I>Elitförband i Norden</I>, <I>Spökpatrullen</I> och <I>Ryska elitförband</I> (Fischer & Co, 20092013). Han är också ledamot i Svenska militärhistoriska kommissionen.

<p>För oss svenskar är trettioåriga kriget förknippat med Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632 och de »fornstora dar« då landet blev en stormakt.</p> <p>I Tyskland framställs kriget på ett helt annat sätt. Spanjorerna har sin version, fransmännen sin liksom danskar, holländare, österrikare, schweizare, tjecker, italienare, portugiser, kroater och ungrare. Alla har sett konflikten ur sin egen synvinkel. Dick Harrisons Ett stort lidande har kommit över oss är den första boken på svenska som tar ett helhetsgrepp på detta väldiga krig och inte bara följer ett enda spår. </p> <p>I Dick Harrisons initierade och välskrivna bok får läsaren följa ryttare och fotfolk, nunnor och abbotar, skomakare och bönder likaväl som kungar och kardinaler. Här finns den fattiga kvinnan som föder barn mitt i kriget och knekten som byter sida vartefter krigslyckan vänder. Det framgår dessutom att trettioåriga kriget var en global konflikt som utkämpades på flera kontinenter i praktiken ett första världskrig. </p> <p><i>Ett stort lidande har kommit över oss: Historien om trettioåriga kriget</i> har alla förutsättningar att bli ett standardverk på svenska universitet och lärosäten. Men framförallt är det en fascinerande bok som alla historieintresserade personer kan ryckas med av.</p>

<p>Vår historieskrivning är i bästa fall en produkt av det kollektiva minnet. Otaliga hyllmeter har ägnats Förintelsen men frånvaron av de östeuropeiska judarnas vittnesmål, bland många andra, diskuteras sällan. Ändå var östra Europa i större utsträckning än vad vi i allmänhet tänker oss skådeplatsen för 1900-talets två skräckvälden. Merparten av Europas judar levde i områden där Hitlers och Stalins planer överlappade varandra, där Wehrmacht och Röda armén stred och där tysk och sovjetisk säkerhetstjänst koncentrerade sina styrkor.</p><p></p><p>I centrum för "Den blodiga jorden" står de människor som dödades, inte i krig eller till följd av krig, utan avsiktligt, av politiska skäl. Tidpunkten är 1933-1945, den tolvårsperiod då både Hitler och Stalin är vid makten, och platsen Östeuropa - nuvarande Polen, Vitryssland, Ukraina och baltstaterna. Genom att sammanföra och studera de enskilda ländernas historieskrivningar visar författaren på blinda fläckar i vår gemensamma historia. Ny kunskap som med all önskvärd tydlighet visar att uppgörelsen med det förflutna ännu ligger framför oss.</p>

<p>Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden - vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet ... De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.</p>

<p>"Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts tvärs över kontinenten." Winston Churchill, 1946 Den kritikerhyllade journalisten Anne Applebaum är tillbaka. Järnridån berättar historien om hur Östeuropa hamnade under det kommunistiska oket efter andra världskrigets slut. Den efterlängtade uppföljaren till Pulitzerprisvinnaren och bestsellern Gulag. Hur gick det egentligen till när Sovjet utökade sitt territorium och tog kontrollen över en rad östeuropeiska länder efter andra världskrigets slut? Hur kunde folk som precis befriats från det nazistiska förtrycket låta sig ockuperas av Moskva? Vilka krafter var i rörelse, vilka medel använde Stalin och hans säkerhetsapparat för att krossa det hopp om frihet och självständighet som spirade efter krigsslutet? Anne Applebaum koncentrerar sig i Järnridån på utvecklingen i tre länder: Östtyskland, Polen och Ungern och visar hur Stalin på ett smart och hänsynslöst sätt utnyttjade det unika historiska läget och på kort tid tog kontrollen över halva Europa genom att göra dem till kommunistiska lydstater, ett i grunden nytt politiskt och moraliskt system. Med hjälp av nya arkivfynd och aldrig tidigare publicerade vittnesmål skildrar Applebaum med fasansfull detaljrikedom hur livet gestaltade sig för de miljontals människor som försökte anpassa sig till det nya livet under terrorn, berövade både mänskligt hopp och världsliga tillgångar. Idag är Sovjetblocket historia, en ond parentes, vars bisarra moralsystem, grymhet och paranoia, kan kännas oerhört främmande och avlägsen. I Järnridån fångar och levandegör Applebaum en epok och ett system som under lång tid var den bistra verkligheten för miljontals människor i Europa.</p>

<p>Det var året då allt hade kunnat gå galet. Ute i Europa rasade första världskriget, det neutrala Sverige var avspärrat och livsmedelsbristen skriande. Ransoneringarna hårdnade. I Ryssland hade Lenins bolsjeviker gripit makten, i Finland utkämpades ett grymt inbördeskrig och i Tyskland reste sig en krigstrött befolkning medan amerikanska soldater vällde in över västfronten. En ny tid randades.</p><p>Samtidigt närmade sig striden för allmän och lika rösträtt ett slutligt avgörande. Vänstern drev på, högern stretade emot.</p><p>Om detta spänningsfyllda år, kanske det mest dramatiska i Sveriges historia, berättar Per T Ohlsson månad för månad om händelserna, konflikterna och personerna.</p><p>Luften dallrade av revolutionära stämningar. På hösten var läget så nervöst att slutstyckena avlägsnades ur värnpliktiga soldaters gevär och kung Gustaf V förberedde sig på att fly landet. Och mitt i detta politiska drama svepte spanska sjukans lie över land och folk. När året var till ända hade 27 000 svenskar dukat under för den värsta influensaepidemin någonsin.</p><p>Ändå slutade 1918 med en fredlig revolution under ordnade former. Besinningen segrade till sist. I december fattade en nästan enig riksdag beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Efter flera decenniers kamp vek sig rösträttens motståndare för trycket utifrån och inifrån. Det var demokratins genombrott.</p><p>På område efter område - politiken, kulturen, arbetsmarknaden, jämställdheten, näringslivet - tog landet viktiga kliv mot det öppna välfärdssamhälle som vi tar för givet idag: 1918 var året då Sverige blev Sverige.</p>