Svenska

<p>Efterlängtade nya dikter av en av vår tids främsta poeter, tio år efter den senaste boken "Och Natten Viskade Annabel Lee". Vi återser en Bruno vars röst läsarna kommer att känna igen i såväl teman som i de överraskande, magiska bilderna och den absoluta tonträffen.</p><p></p><p>"Jag skrev den här boken på sju månader i mitt soldattorp tio meter från skogen och miltals från allt annat. Den sista natten innan dom första texterna började komma till mej hade jag en dröm om en kvinna, som satt inspärrad i nån form av ålderdomlig fängelsehåla. Hon trevade inom sej och bytte ut ett av sina revben mot en rad ur en dikt. Plötsligt hade hon lyckats rymma. Hon svävade högt över staden. Någon knäppte med fingrarna och i samma ögonblick förvandlades hon till ett gnistrande regn som smattrade och sjöng mot dom svarta hustaken." / Bruno K. Öijer</p>

En självbiografisk berättelse om en förlorad idyll och om verkligheten bakom schlagern Lyckliga Gatan - melodin som med text av författaren och med sång av Anna-Lena Löfgren blev en av de mest sålda svenska grammofonskivorna under 60-talet. Britt Lindeborg är Svensktoppens genom tiderna mest framgångsrika textförfattarinna men är ändå något av en doldis i svenskt musikliv. Hon tillhör de första kvinnorna som lyckades slå sig fram som låtskrivare i en mansdominerad musikbranch på 50- och 60-talet. Hon gifte sig ung och som lycklig hemmafru började hon skriva egna melodier och texter då televisionen utlyste den första Melodifestivalen i slutet av 50-talet. Hon kom att delta i hela 12 finaler, med alltifrån "Spela på regnbågen" fram till "Diggi Loo Diggy Ley". Den senare, till vilken hon skrivit texten, gick vidare och segrade i Eurovision Song Contest i Luxemburg. Britt Lindeborg har aldrig dragit sig för att stå upp för vad hon tycker, vare sig det var på den vänsterinfluerade Socialhögskolan under 70-talet eller i den tidens intensiva tidningsdebatter om schlagertexter. Hon tar oss med på en stundtals traumatisk resa genom livets olika skeden. Den idylliska barndomen i municipalsamhället Hagalund fick en mardrömslik vändning genom en serie märkliga och tragiska händelser med början under 30-talets depression. Först i mogen ålder kommer hon till insikt och ser med helt annat perspektiv på händelserna kring "Lyckliga Gatan" och hon ger sig inte förrän hon tagit reda på hela sanningen bakom sin pappas mystiska försvinnande och död. Genom det sätt hon beskriver sitt liv och sin familj får vi följa det svenska folkhemmets framväxt under 1900-talet. Det varma språket är hennes kännetecken och gör denna bok till en verklig upplevelse.

<p>TÄLTPROJEKTET! Den stora teaterturnén om den svenska arbetarrörelsens historia, som gick genom Sverige under sommaren 1977, har väl undgått få. Ett gigantiskt teaterkoncept, som bara blev möjligt genom gemensamma, solidariska insatser av ett gäng entusiastiska skådespelare, manusförfattare, musiker, filmare och aktivister. </p><p>Här fanns namn som Sven Wollter, Johannes Brost, Eva Remæus, Ninne Olsson, Totta Näslund, Ulf Dageby, bröderna Segerström, Anki Rahlskog, Sonja Lund, Björn Granath och många, många flera.  </p><p>Pjäsen gestaltade hela historien från August Palms första tal i Malmö till Olof Palmes dagar som de själva levde i. Nästan hundra föreställningar blev det, från Luleå i norr till Köpenhamn i söder. De höll på i nära fem månader. Omöjligheten låg i brist på pengar och i logistiken.  </p><p>Men det gick - och det gick bra. Bortåt 100 000 människor kom, såg, lyssnade och förundrades.  </p><p><i>TÄLTBOKEN: Att göra det omöjliga möjligt</i> fångar detta historiska projekt. Främst i bild, men också i text. Det är en bok som vill ge inspiration och hopp i till synes hopplösa tider. Kunde dessa människor, liksom från ingenstans, utan pengar och möjligheter, skapa ett av de största tältteaterprojekten genom tiderna, så borde inget vara omöjligt. Tillsammans går det. <i>TÄLTBOKEN</i> är beviset. </p><p><i>"...grundligt och detaljerat om hur allt började, och hur det genomfördes. (...) </i><i>Tältprojektet var storslaget och unikt och det hade inte varit genomförbart utan det magnifika samarbetet. Denna kollektiva bragd var också en del av magin under föreställningarna. (...) </i>Tältboken<i> är ett viktigt historiskt dokument och författarna hoppas att deras äventyr ska inspirera vår tids u</i><i>nga. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." </i>BTJ, Ylva Floreman</p><p><i>"Det är en detaljrik och faktatät prosa vi har att göra med. (...) "Tältbokens" stora behållning är i stället det rika bildmaterialet. Både själva teaterföreställningen, förberedelserna och livet runtomkring är representerat mellan pärmarna. Det är progg- och 70-talspornografi i sin bästa form: gigantiska pilotglasögon, bröstfickor som putar ut av cigarettpaket, inte en bh så långt ögat kan nå. (...) På så vis är "Tältboken" ett beaktansvärt tidsdokument över en tid och en rörelse som bevisade att allt är möjligt - även det omöjliga."</i> Göteborgs-Posten, Linus Kuhlin</p>

<p>Gyrðir Elíassons artonde och nittonde diktsamling utkom samma dag i november 2023 och väckte genast stor uppmärksamhet på Island. Här är ett omfattande urval ur båda böckerna. Verket tilldelades isländska förläggar­föreningens pris som Årets bok och utmärkelsen Majstjärnan för årets bästa diktsamling. Uppskattningen är inte förvånande. Diktaren närmar sig tillvarons mest centrala och svåraste frågor, i dikter som vimlar från det till synes triviala till det obesvarbara. För sin samlade poesi tilldelades Gyrðir Elíasson år 2024 det ansedda Tranströmerpriset.</p><p>Gyrðir Elíasson, född 1961, debut­erade som poet 1983. Sedan dess har han givit ut ytterligare arton diktsamlingar, sju kortromaner och ett stort antal prosaböcker, vars form sträcker sig från mikroberättelser till klassiska noveller. 2011 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris för novellsamlingen <i>Bland träden</i>.</p>

Det berättas att Pier Paolo Pasolini skrev sin långa självbiografiska dikt Jag, askans sångare under en enda natt i 1960-talets mitt, för att ge till en amerikansk journalist som ersättning för en inställd intervju. Sant eller inte, manuset hittades i Pasolinis kvarlåtenskap och publicerades 1980, fem år efter hans död. Det är en vindlande, brutal text som berättar om Pasolinis liv, från uppväxtåren i Friulien till livet som omstridd författare och filmskapare, men också om nödvändigheten att uttrycka sig genom handling lika mycket som genom poesin.

<p>Den här boken handlar om vad människor gör med musik och varför. Författaren Lars Lilliestam tar på ett lättfattligt språk upp många grundläggande frågor om fenomenet musik, exempelvis: Vad är musik och varför finns det olika sorters musik? Varför har människor olika musiksmak och vad är bra och dålig musik? Finns det olika sätt att lyssna på musik? Måste man kunna noter och musikteori för att kunna spela och sjunga? Vad betyder det att vara musikalisk? Hur talar och skriver vi om musik? Vad har medierna och instrumentens utveckling betytt för hur musiken låter och hur vi använder musik? Här diskuteras också ämnen som musik och politik, musik och livsåskådning, musik och hälsa.</p><p>"Musik och människor" kan även ses som en introduktion till den forskningsriktning som kallas kulturteoretisk musikvetenskap (cultural musicology).</p><p>Lars Lilliestam, född 1951, är professor emeritus i musikvetenskap och har arbetat med forskning och undervisning i musikvetenskap sedan 1975. Han har skrivit tiotalet böcker om musik, bland annat "Musikliv: vad människor gör med musik och musik med människor" (2006/2009), "Musiken och jag" (tillsammans med Thomas Bossius) (2011), "Lyssna på musik" (2020), "Rock på svenska" (2013) och "Gehörsmusik: Blues, rock och muntlig tradering" (1995).</p>

<p><b>Killinggängets Dramatenpjäs för första gången i bokform, tillsammans med opublicerad förlaga</b></p><p>Humorgruppen Killinggänget är en oundviklig del av det svenska kulturarvet. Få andra har med större framgång kombinerat renodlat larv med bottenfrusen svärta. Sedan gruppen bildades 1991 har medlemmarna definierat svensk humor. Från tv-serierna <i>I manegen med Glenn Killing</i> och <i>NileCity 105,6</i> via tv-filmen <i>Torsk på Tallinn</i> och fyrfaldigt <i>Guldbagge</i>-belönade långfilmen F<i>yra nyanser av brunt</i> tog sig ensemblen hösten 2009 till Kungliga Dramatiska Teaterns stora scen med pjäsen <i>Drömmen om Herrön</i>.<br/>För första gången presenteras nu<i> Drömmen om Herrön</i> i bokform, tillsammans med den aldrig tidigare publicerade förlagan <i>Förruttnelse</i>; ett skissblock från vansinnets brant, egentligen aldrig menat för omvärldens blickar.<br/>Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Elis Monteverde Burrau.</p><p>KILLINGGÄNGET är Robert Gustafsson, Henrik Schyffert, Andres Lokko, Tomas Alfredson, Johan Rheborg och Martin Luuk.</p>