Svenska

Tv-serien Morden i Midsomer har sänts under mer än tjugo år och består av 132 avsnitt. Författaren beskriver den unika engelska miljön med gamla byar, cotteges, pubar, antikaffärer och kyrkor. I denna värld lever medelålders och pensionär ett stillsamt liv intill den dag en av invånarna mördas och våldet eskalerar av hämnd, gamla oförrätter och släktfejder. Samtidigt som författaren ser om samtliga tv-avsnitt lever hon ett ensamt pensionärsliv med endagsutflykter och fika med släkt och grannar i Göteborg under sommaren 2022. Boken innehåller dels en analys av Morden i Midsomer med listor över avsnittens titlar, dess manusförfattare och regissörer och dels en självbiografisk beskrivning av ett par sommarmånader.

Livsvillkoren ändras för Ingeborg Holm när hennes make efter en tids sjukdom dör i lungsot. Hon förmår inte själv sköta både affärsverksamhet och barn, och tvingas söka hjälp hos fattigvården. Nils Kroks (1865-1928) verklighetsbaserade drama Ingeborg Holm blev i regi av Victor Sjöström en legendarisk stumfilm, hyllad som den första realistiska långfilmen. Genom att uppröra samhällsdebatten bidrog verket till en ändring av den dåvarande fattigvårdslagstiftningen. Professor Erik Hedling skriver i förordet till boken: "Det är emellertid inte främst som socialpolitiskt dokument Ingeborg Holm fortfarande griper sina åskådare. /---/ Det var en film som förde skådespelarkonsten framåt mot det som vi idag uppfattar som realism. Den var också ett iscensättningstekniskt experiment genom spelet i djupled, ett sätt att använda filmdukens rum som senare skulle bli ett dominerande estetiskt grepp. Särskilt upptaktens subtila hänvisningar till den annalkande tragedin övertygar fortfarande. I alla filmhistoriska översiktsverk beskrivs Ingeborg Holm som ett av Victor Sjöströms och den svenska filmens första mästerverk. /---/ Att Nils Kroks drama nu ges ut för första gången sedan början av förra seklet och att även manuskriptet till filmen Ingeborg Holm kommer i tryck är självklart en kulturgärning."

En bok om en av de stora filmskaparna, fransmannen François Truffaut. Om hans filmer, texter, kulturkritik och livskonst. Om mannen som skapade odödliga filmer om kärlek, som De 400 slagen, Jules och Jim, Det gröna rummet, Kvinnan i huset bredvid, Berättelsen om Adèle H.<br/>Texter av Johan Bergström, Stig Björkman, Claes Hylinger, Kristoffer Leandoer, Gert Nilson, Jan Norming, Eva Runefelt, Ingela Strandberg, Mikael Timm.<br/>"En romantisk kick i nyllet på den stelfrusna svenska filmkulturen." (Aftonbladet.)<br/>En samproduktion med tidskriften Filmkonst.

James Bond agent 007 är en av filmhistoriens mest lönsamma rollfigurer. Filmerna har haft mycket stort inflytande över actionfilmens utveckling. Det hela började på 1950-talet med Ian Flemings böcker om Bond. Fleming själv talade på sin tid om böckerna som sagor för vuxna men han hävdade även att allt han skrev faktiskt hade förankring i verkligheten. Filmantalet är nu uppe i tjugofyra officiella filmer. Alla producerade av Eon Productions och fler blir det, men frågan är vem som kommer att spela Bond i nästa film. Craig har gjort fyra filmer på tio år och har uttalat till pressen att han är klar med Bond. Den senaste filmen Spectre drog in över en miljard dollar vilket är mer än någon annan film om superagenten gjort. I denna faktafyllda bok - Det regnar aldrig i en Bondfilm, kan man läsa om allt som rör James Bond och hans värld. Från tiden med Flemings böcker till allt om bondkaraktären, bondbrudarna, M och Q och de tekniska prylarna. Här finns också fakta om musiken, de exotiska platserna, om specialeffekterna och stunts som är en viktig del av de uppfinningsrika filmerna. Boken utgavs första gången år 2006 och var den första i sitt slag om James Bond, på svenska. Detta är den tredje upplagan som utgavs i samband med den tjugotredje filmen Skyfall. Boken utkom 2012.

<p>KW Gullers (19161998) var tolv år när han började fotografera sin hemstad Stockholm och femton när han fick sin första anställning i fotobranschen. Några år senare startade han Studio Gullers och inledde en livsgärning som kom att präglas av närmast exempellösa framgångar. Han drevs av stora ambitioner men hämtade också näring i samtidens längtan efter nya visuella uttryck och berättelser.</p> <p>När den klassiska bildjournalistiken nådde vägs ände vid 1950-talets slut såg sig Gullers tvungen att bredda sin verksamhet. Uppdragen för de stora namnen inom näringslivet gav upphov till framtidsoptimistiska skildringar av svensk industri och bär som sådana vittnesmål om en unik tidsanda. Som helhet betraktad ger Gullers verk en sammansatt bild av Sverige under moderniseringens århundrade.</p> <p>Studio Gullers bildarkiv utgör en hörnsten i Nordiska museets fotosamlingar. Bilderna används flitigt och är älskade av många. De talar till människor med egna minnen av de tidevarv som de fångar men finner lika ofta en yngre publik som letar efter ingångar till ett både nära och fjärran förflutet. I den här boken finns klassiker och pärlor för alla.</p>

<p>Kerstin Bernhard (19142004) inledde sin karriär i samband med att svensk modefotografi på allvar började bli en självständig genre. Hennes modebilder från 1940-, 50- och 60-talen behåller ännu i dag en tydlig fräschör och några av dem är utan tvekan klassiker.</p> <p>Men Bernhards livsverk innehåller mycket mer än så. Som porträttfotograf fick hon på 1940-talet genomslag i tidskrifter som Idun, Vecko-Journalen och Filmjournalen. Något årtionde senare hade hon skiftat huvudfokus mot mat. Hennes medverkan i Bonniers kokbok var pionjärartad på samma sätt som kokboken var banbrytande med sina stora färgbilder. I de friare berättelserna om bröd och människor skapade hon ett kulturhistoriskt bildmaterial som saknar motstycke.</p> <p>Mot slutet av sin gärning sökte Kerstin Bernhard det estetiskt tilltalande i vardagens allra enklaste former. Kritikern Kurt Bergengren skrev: Det är inspirerande bilder, svindlande sköna former i en fotografisk form som är lika ren. Det finns ingenting att tillägga.</p> <p>Den här boken är del två i en serie med fotoböcker från Nordiska museet. Kända motiv kompletteras med sällan visade bilder ur Kerstin Bernhards omfattande arkiv, som har ingått i museets samlingar sedan 1990-talet.</p>

"Buster Keaton och materian - eller Vikten av att lätta", är en frihetlig mix av essäistisk hyllning, biografi light och genomlysning av Keatons arbetsmetod, med ett poetiskt anslag. En finess i boken är animationen; en blädderfilm med ett roterande hus - idén sprungen ur en av Busters i särklass mest magnifika kortfilmer, "One Week" (1920). "Buster Keaton och materian" är det tredje bokliga samarbetet mellan Peter Törnqvist och Nils Bergendal.