Svenska

<p><i>Historien om Norrland - Framtidens land</i> är den andra delen av Robin Olovsson storverk Historien om Norrland. Den berättar om industrialiseringens förvandling och avslutar i samtiden och en tid då nya stora industrisatsningar i norra Norrland sker, drivna av klimatomställningens krav.</p><p>Den första delen, <i>Historien om Norrland - Dimmans land</i>, utkommer i oktober 2024. </p><p><b>Robin Olovsson</b> är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. Idag bor han i Gröndal i ett hus nära där Sara Lidman skrev många av sina böcker om Norrland.</p>

<i>Ett numera klassiskt verk som här utkommer i en ny reviderad upplaga.</i><br/><br/>Ingen hade kunnat ana att den här boken, Inte bara Stasi, skulle väcka sådant rabalder och röra upp så många känslor när den publicerades hösten 2009. Avslöjanden om de täta relationerna mellan Sverige och ddr bygger på dokument i de tyska arkiven och författarens intervjuer med dissidenter, medborgarrättskämpar och f.d. Stasiofficerare, många tidsvittnen och dåtida aktörer. Historien om kalla kriget är explosivt och minsann inte riskfritt för historiker som arbetar med detta.<br/><br/>Så skriver författaren i förordet till den nya, reviderade upplagan av den uppmärksammade och diskuterade boken. Sverige var betydelsefullt för ddr som brygga och buffert mellan öst och väst. Diktaturens omfattande och hemliga polis (Stasi) avsatte enorma mängder rapporter och dokument i sina arkiv, något som Almgren är kunnigare om än de flesta.<br/><br/>Birgitta Almgren är professor i tyska och landets främsta kännare av ddr och dess upplösning. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker om Nazitysklands agenter i Sverige. Bosatt i Arboga. Senast utkom Almgren med en ny upplaga av Inte bara spioner (2021).

Brandväsendets utveckling från tidigt 1800-tal till modern tid.

Storkyrkan Och Stockholms Historia [Bok / Inbunden]

Drömmen om Söderhavet har meandrat genom det svenska kulturlandskapet under de senaste hundra åren i allt från musik, teater och film till konst, mat, kläder och surfing. Den här boken är framförallt en illustration av hur Söderhavet blev en del av svensk kultur. Det började med det tidiga 1900-talets livfulla reseberättelser. Idag handlar Söderhavsromantiken framförallt om surfingkulturens musik, mat, mode och drinkarna.

<p><b>När Kristina Gyllenstierna blev änka efter riksföreståndaren Sten Sture den yngre övertog hon ledningen för riket och fortsatte kampen mot den danske kungen Kristian II.</b> Bara 26 år gammal och gravid med sitt sjätte barn organiserade hon försvaret av huvudstaden i den händelserika tid som ledde fram till Stockholms blodbad.</p><p>Kristinas kamp är upptakten till Karin Tegenborg Falkdalens nya bok. Genom de högättade kvinnorna &ndash; mödrar, döttrar, hustrur och änkor &ndash; skildras Vasatidens dramatiska skeenden, maktspelen och uppgörelserna om den svenska tronen. Men också vänskap, kärlek och familjeliv.</p><p>Kvinnorna tillhörde rikets elit, högadel och kungafamilj, och var verksamma i en miljö där politik var en del av vardagen. Deras ställning och nätverk gav dem möjligheter att skaffa sig ett större handlingsutrymme i en patriarkal värld. Men det politiska spelet fick också konsekvenser. Märta Leijonhufvud miste sin man och två söner vid Sturemorden 1567. Två av hennes döttrar, Kristina och Margareta, blev änkor vid Linköpings blodbad 1600. En tredje dotter, Magdalena, tvingades fly Sverige vid samma tid.</p><p>På ett kunnigt och fängslande sätt berättar författaren om dessa och andra kvinnors liv, och det höga pris som många av dem tvingades betala i maktkampernas svenska 1500-tal.</p>

<p>En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen. Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup. </p><p>I <i>Händelser ur Sveriges ohistoria</i> presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, efter som de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.   </p><p><b>Daniel Sävborg</b> (född 1965) är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltidshistoria och folklore. I synnerhet intresserar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.</p>