Svenska

<p><b>Killinggängets Dramatenpjäs för första gången i bokform, tillsammans med opublicerad förlaga</b></p><p>Humorgruppen Killinggänget är en oundviklig del av det svenska kulturarvet. Få andra har med större framgång kombinerat renodlat larv med bottenfrusen svärta. Sedan gruppen bildades 1991 har medlemmarna definierat svensk humor. Från tv-serierna <i>I manegen med Glenn Killing</i> och <i>NileCity 105,6</i> via tv-filmen <i>Torsk på Tallinn</i> och fyrfaldigt <i>Guldbagge</i>-belönade långfilmen F<i>yra nyanser av brunt</i> tog sig ensemblen hösten 2009 till Kungliga Dramatiska Teaterns stora scen med pjäsen <i>Drömmen om Herrön</i>.<br/>För första gången presenteras nu<i> Drömmen om Herrön</i> i bokform, tillsammans med den aldrig tidigare publicerade förlagan <i>Förruttnelse</i>; ett skissblock från vansinnets brant, egentligen aldrig menat för omvärldens blickar.<br/>Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Elis Monteverde Burrau.</p><p>KILLINGGÄNGET är Robert Gustafsson, Henrik Schyffert, Andres Lokko, Tomas Alfredson, Johan Rheborg och Martin Luuk.</p>

Molière tillhör världsdramatiken största författare. Hans komedier har spelats flitigt varje år alltsedan de skrevs. Bakom det komiska ryms dock en kritik av människans laster och hennes överdrivna respekt för myndigheter, auktoritet och börd. Här samlas sex komedier som både tillhör Molières mest berömda och som upp­visar hans bredd som författare. Översättningarna är gjorda av några av våra mest lysande översättare: Lars Forssell, Göran O Eriksson, Sven Åke Heed och Ulf Peter Hallberg. Sven Åke Heed har dessutom skrivit ett initierat förord om Molière och ett efterord om Molière på svenska. Bandet innehåller: <i>De löjliga preciöserna, Hustruskolan, Don Juan, Misantropen, Tartuffe </i>och<i> Den inbillade sjuke</i>

Victoria Benedictsson (1850-1888) efterlämnade vid sin död två utkast med titeln Den bergtagna - en novell och ett drama. Historien om en oerfaren svenskas passionerade men ödesdigra möte med en berömd fransk konstnär i 1880-talets Paris speglar hennes eget livsöde och kärlekshistorien med den tongivande kritikern Georg Brandes. Här presenteras båda utkasten, hämtade direkt från Benedictssons handskrifter, med kommentarer till manuskriptet samt en förteckning över Benedictssons verkanknutna fragment och anteckningar. Professor emerita Birgitta Holm skriver i förordet till boken: "'Den bergtagna' hör till slutfasen av Victoria Benedictssons liv. De två utkasten, novellen och dramat, kom till parallellt och om båda gäller nog författarens ord att hon trodde det var de som skulle komma att leva längst efter henne. /---/ Den kvinnliga huvudpersonen är inte bara en kvinna bunden av tidens konventioner, hon är också av en sort som bara älskar en gång, som ger allt i kärleken. /---/ Erfarenhetsgrunden var Victoria Benedictssons möte med Georg Brandes - att rista ur det egna hjärtat vad det innebar att ge sig till en man. /---/ Hon upplevde sig ha förlorat sitt jag, som i dramat och novellen var hon en kvinna under inflytande, en bergtagen."

Under sina sista år skrev William Shakespeare sagoaktiga skådespel. I balansen mellan tragedi och komedi fann han en gåtfull och rörande ton, kryddad med sammanvävda intriger och övernaturliga inslag, som dessutom förhåller sig mer fritt till tid och rum. På teatern har dessa rika dramer oftast bearbetats, men läsaren kan här stifta bekantskap med dem i sin helhet. I denna volym presenteras två av Shakespeares mest säregna sagospel i nyöversättning av Jan Ristarp: "Stormen" - om en förorättad trollkarl som vill återta sitt hertigdöme medan hans dotter förälskar sig i sonen till en fiende. "Cymbeline" - om en vacker kungadotter som gifter sig mot faderns vilja och en landsflyktig svärson som får ångra ett vad om hustruns dygd. Shakespearekännaren Kent Hägglund bidrar med ett initierat efterord.

Österrikaren THOMAS BERNHARD (1931-1989) tillhör efterkrigstidens stora europeiska författare. Hans oefterhärmliga språkanvändning i kombination med den konsekventa och obarmhärtiga kritiken mot det österrikiska samhällets ovilja att göra upp med nationalsocialismen gjorde honom till en kultförfattare under 60-, 70- och 80-talet. Hans böcker har överlevt honom och finner än idag nya läsare världen över.<br/><br/>Thomas Bernhards dramatik har spelats sparsamt på svenska scener men ingår i standardrepertoaren på många teatrar i Europa. Bernhard är en genreöverskridande författare, vars dramer ofta har samma slags avskalade rollistor, intriger och miljöer som romanerna, medan romanerna i sin tur lånar friskt ur teaterns verktygslåda. I en utgåva med tre av hans sammanlagt cirka tjugo pjäser -- <i>Jaktsällskapet, Minetti</i> och <i>Ritter, Dene, Voss</i> -- kompletteras här bilden av dramatikern Thomas Bernhard.<br/><br/><b>JAKTSÄLLSKAPET</b><br/>(Uruppförande på Burgtheater i Wien 1974)<br/>Den enarmade och sjuke Generalen har kallat ministrar och kungligheter till jakt. Hans fru gör allt för att ministrarna inte ska avsätta den döende maken och undanhåller samtidigt för honom faktumet att hans stora skog drabbats av ett barkborreangrepp. Dramat utspelas främst mellan Generalskan och Författaren, som i en klassisk scen spelar oräkneliga partier 21.<br/><br/><b>MINETTI</b><br/>(Uruppförande på Staatsschauspiel Stuttgart 1976)<br/>Den uppburne skådespelaren Minetti står på nyårsnatten i en hotellfoajé och väntar på en teaterdirektör som erbjudit honom rollen som kung Lear. I en lång, karakteristisk Bernhardmonolog talar han om livet och teatern och allt däremellan, medan han tålmodigt väntar och väntar. En specialskriven pjäs för Bernhards favoritskådespelare Bernhard Minetti.<br/><br/><b>RITTER, DENE, VOSS</b><br/>(Uruppförande på Salzburger Festspiele 1986)<br/>Ett syskondrama. Brodern Ludwig tillbringar en permission från mentalsjukhuset hos sina två bort- skämda skådespelerskor till systrar. Han blir upppassad av dessa tills han i ett ohämmat utbrott, som inte är den vane Bernhardläsaren främmande, låter dem få höra den ena sanningen den andra. Pjäsen är liksom Minetti uppkallad efter uruppsättningens skådespelare. Gavs i en hyllad uppsättning på Dramaten våren 2017 i regi av Gunnel Lindblom.<br/><br/>Dramerna är översatta av JAN ERIK BORNLID, som tidigare översatt nio av Bernhards böcker, däribland pjäsen <i>Heldenplatz</i> som utkom i bokform på svenska 2011.<br/><br/>Utgåvan innehåller en introducerande essä av TOMAS FORSER, mångårig teaterkritiker och professor i litteraturvetenskap.

<p><b>Dramatik i gränslandet mellan fall och uppvaknande</b></p><p><b></b><b>»Budbärare/Flyktdjur är en fortsättning på ett fenomenalt författarskap, som idag ter sig vara en av de viktigaste inom den svenskspråkiga dramatiken. Kanske även i poetisk form.« | Filip Lindberg, Ny tid </b></p><p><b></b><b>»Fragmenten är vitala och levande.« Betyg 4 av 5 | </b><i><b>Magnus Dahlerus, BTJ</b></i></p><p><i>Var är de bevingade? Var är de förslagna och de handlingskraftiga? Var är de guldbeskodda, de osynliga och blixtbärarna? Var är halvgudarna och människorna som förvandlats till djur? Var är guldregnet? Var är amazonerna? </i><br/><br/>Christina Ouzounidis senaste dramer, <i>Flyktdjur </i>och <i>Budbärare</i>, utspelar sig båda i någon form av gränsland - i ett inför. En fråga klingar genom texterna, en förväntan som har att göra med ett avgörande, kanske med skillnaden mellan det slutgiltiga fallet och ett uppvaknande.<br/>I <i>Flyktdjur </i>formas flyktberedskapen till ett slags svar. Kanske är också budbäraren med de trasiga vingarna i monologen <i> Budbärare</i> ett olycksbådande sådant. Den fallna ängeln, eller om det är en halvgud, talar visserligen, försöker formulera något hållfast. Och om en mänsklighet står på spel krävs kanske självbedrägerierna. Men frågan är om den största lögnen framställs av den som talar eller av den vars öron urskiljer det rimliga ur det otänkbara, vem som är bärare av budet.<br/><br/>CHRISTINA OUZOUNIDIS [f .1969] är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. Hon har bland annat tilldelats <i>Expressens </i>teaterpris och det svenska Ibsensällskapets dramatikerpris. Denna volym innehåller pjäserna <i>Budbärare</i> från 2015 och <i>Flyktdjur</i> från 2016.</p><p>»Jag har svårt att tänka mig viktigare sysslor än de Christina Ouzounidis ägnar sig åt med sina böcker.« | Bernur</p>

Gertrud var Hjalmar Söderbergs debut som dramatiker. Dramat skrevs under några intensiva sommarveckor i Köpenhamn 1906, och sägs bygga på upprivande och smärtsamma personliga erfarenheter från författarens kärlekshistoria med Maria von Platen. Pjäsen spelas än idag på teatrar runt om i Europa. Gertrud - den moderna, självständiga kvinnan - vill själv sätta spelreglerna i sin relation med de tre män (exet, äkta maken och älskaren) som omger henne. Hon strävar efter att leva sitt eget liv på sina egna villkor för att kunna vara sann mot sig själv, men känner sig fångad i sitt kalla småborgerliga liv.