Svenska

Krigstidens London under bombningarna, det explosiva fysiska rummet såväl som känslorna och föreställningarna, har väl aldrig skildrats med sådan ingående intensitet som hos Elizabeth Bowen. Då inte minst i <i>Älskaren som var demon och andra berättelser</i> [<i>The Demon Lover and Other Stories</i>, 1945], hennes viktigaste enskilda novellsamling. Denna samling speglar också hennes komplexa förhållande till hemlandet Irland, där hon som barn växte upp i den styrande angloirländska klassen. Människorna i dessa noveller lever i krigets extrema och akuta vardag, samtidigt som de själva blir ett slags spökhistorier; i drömmar om ett definitivt svunnet förflutet eller genom annan flykt från verkligheten - som till exempel i den oförglömliga, hallucinatoriska titelnovellen.<br/>En av 1900-talets stora engelskspråkiga klassiker i novellgenren återutges härmed, i svensk översättning av Viveka Starfelt.<br/><br/>ELIZABETH BOWEN [1899-1973] var en irländsk författare, som i dag räknas till 1900-talets stora namn i den engelska litteraturen.<br/><i>Hjärtats död</i> [<i>The Death of the Heart</i>, 1938] är ett av hennes mest centrala verk; en av de stora romanerna från förkrigstidens England, inkluderad på såväl <i>Time Magazines</i> som <i>Modern Librarys</i> listor över 1900-talets 100 bästa engelskspråkiga romaner.

I mongoliska Gandan vandrar tjecken Ilja runt och iakttar lamorna, nomaderna, herdarna, tjuvarna som var och en har sin plats bland jurtorna kring templet med den Gyllene Buddhan. En av männen på området för Ilja till en blind berättare som mot vodka förtäljer sin livshistoria; en berättelse som också är historien om Mongoliet, den Gyllene buddhan, kommunisternas hänsynslösa maktövertagande av gräsets land, ett handslag från Stalin och hur berättaren finner det som bortrövats i tron att det skulle var till hjälp och inte förnedring. På sitt karaktäristiskt slängigt slangiga sätt tecknar en Jáchym Topol en makalös historia över det land dit han som journalist kom efter att hans eget Tjeckoslovakien befriat sig från totalitarismen, en totalitarismen styrd från samma plats som den i Ulaanbataar. Istället för efterord innehåller också boken ett samtal mellan Jáchym Topol och hans generationskollega Petr Placák där ett intressant porträtt, som är såväl privat som satiriskt, av Tjeckiens främste samtidsförfattare framträder. Rámus följer nu upp introduktionen En utflykt till järnvägsstationen (2002) med Det gyllene huvudet där Topol på sitt säregna berättarsätt återvänder till sin personliga relation av Mongoliet.

Med nyutgåvan av "Dagens vanvett" och "Döden väntar" inleder Bokförlaget Faethon en nyutgivning av Maurice Blanchot. Under hösten och våren utkommer sammanlagt sex titlar av Blanchot. Ur boken: Är jag egoistisk? Jag hyser inga känslor, utom för ett fåtal, jag hyser inte barmhärtighet med någon, jag har sällan lust att tilltala, sällan lust att bli tilltalad och jag, som är i det närmaste okänslig när det gäller mig själv, jag lider enbart genom andra; det minsta besvär de känner blir mig en oändlig plåga och ändå offrar jag dem med berått mod om så erfordras och berövar dem all lyckokänsla (det händer att jag dödar dem).

En roman om otillåten kärlek och om nazismen som försvann. Helena och Johan växer upp på Lidingö under andra världskriget när nazismen förekommer öppet i den välbärgade villastaden. Han har en judisk far, hennes far är övertygad nazist. När Johan börjar gräva i traktens historia försöker starka krafter hindra insyn i det som hände.

Temos vilsna kringirrande med en kniv i fickan blir en sorts helvetesvandring genom en anrik kurdisk storstad.  Romanen består av två delar, där Temo och författaren för ordet i var sin del. Men den mystiska och vackra Diana, en tidigare kurdisk aktivist tvingad till prostitution, hittar vägen till bådas hjärtan. Hon är romanens drivkraft i detta originella triangeldrama och författaren får hennes öde att representera hela den uråldriga konflikt som nu skakar om stora delar av världen. Konflikten mellan tradition och modernitet, mellan folk och stat, mellan patriarkatets privilegier och kvinnans rättigheter, mellan blodsband och personlig frihet.