Svenska

John & Yoko har en säng ihop. De tror inte att teater behöver konflikt. En pjäs behöver fred. Istället för smekmånad: protest. Publikvärden är den förmedlande länken, journalisterna är under sängen, händerna är under täcket, kärnhuset i sängen. Hembiträdet är revolutionär. Och dessutom är det ett skämt. Vit, fruktansvärd stiltje. Och dessutom är det ett skämt.

<p>När jag sommaren 1995 för första gången besökte Institutet för Scenkonst blev jag betagen. Det var något i atmosfären, i grundligheten man visade i små och stora frågor, tiden som alltid fanns till förfogande samt den öppenhet och gästfrihet som visades varje person som kom förbi. Jag upplevde en livskvalitet i vardagens varje moment jag sällan känt i mitt liv, och åkte hem i visshet om att jag skulle ägna min avhandling åt just denna teatergrupp.</p> <p>Det jag vid detta tidiga möte så starkt greps av har under forskningsarbetets gång blivit allt tydligare: jag har sett hur teaterarbete och levnadssätt smält samman och speglat varandra. Ett förhållningssätt till livet har praktiserats på ett scengolv samtidigt som principerna för teaterutövandet ständigt återspeglats i vardagens alla mindre och större handlingar och val. I denna praktik har pedagogiken spelat en avgörande roll, och det är markant hur överföringen av praktiskt kunnande i första hand skett genom den kultur som odlats på och genom teatern. För eleverna, liksom för mig, har vistelserna där ofta inneburit en vidsträckt resa, som inte sällan lett till en omvärdering av både teater och livshållning.</p> <p>Institutet för Scenkonst bildades av Ingemar Lindh i Storhögen 1971. Sedan mitten av 70-talet verkade teatergruppen till stor del utanför Sverige, bl a i Italien där man hade sin bas under 14 år. Institutet för Scenkonst har i mer än 30 år ägnat sig åt forskning i skådespelarkonst, liksom pedagogisk och konstnärlig verksamhet.</p> <p>Cecilia Lagerström är verksam vid Teatervetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet och teaterregissör. <i>Former för liv och teater</i> är hennes doktorsavhandling.</p>

De nio pjäserna: "Prins Sorgfri" av Per Lysander och Suzanne Osten "Medeas barn" av Per Lysander och Suzanne Osten "Paddakvariet" av Eva Ström "Hitlers barndom II" av Niklas Rådström "Flickan, mamman och soporna" av Erik Uddenberg "Gränsen" av Suzanne Osten "Underjordens leende" av Lars Norén "I lusthuset" av Jane Bowles "Pyret" av Nils Gredeby

»Den dolda värld, som ingen vuxen frågade oss om, exponeras smärtsamt och sårigt. En vacker och mångbottnad poetisk text.« | SVENSKA DAGBLADET<br/><br/>»Suggestivt och mycket läsvärt.« | AFTONBLADET<br/><br/>»En text att läsa, och läsa igen. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | EXPRESSEN<br/><br/>En flicka springer genom grekiska olivlundar. Det torra, röda dammet virvlar upp i det arkaiska landskapet och faller ner på en skolgård i ett svenskt sjuttiotal. Hon springer från härskare och härförare. Hon springer från manliga träslöjdslärare och polischefer.<br/>Historien om flickan är uråldrig och oavbruten - en rädsla planteras i en flickkropp för att slå rot och sedan växa. Våldsam på ett sätt som bara något kan bli som normaliserats och osynliggjorts tills det blivit ett med upplevelsen av den egna kroppen.<br/>I <i>Spår av Antigone</i> möter vi härskaren och den våldtäktskultur han upprätthåller. Vi möter maktens iver att dölja sin osäkerhet och våldet det med nödvändighet genererar. Vi möter en flicka och hennes bror och de krig de var och en för sig utkämpar.<br/><br/>CHRISTINA OUZOUNIDIS [född 1969] har blivit en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. 2011 tilldelades hon Expressens Teaterpris och 2012 Det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris. Modernista har tidigare publicerat <i>Lögner</i> [2013].<br/><br/><i>»Spår av Antigone</i> är en text för scenen, men lika mycket en text att läsa, och läsa igen. Här finns inga roller, bara en kör av röster, en flödande text som håller en i sitt grepp. En text som, i alla fall i stunden, utvidgar det livsrum som rädslan krympt.« | AMANDA SVENSSON, EXPRESSEN<br/><br/>»Det är svårt att beskriva hur mycket jag gillar den här ovanliga boken, hur intensivt omedelbart den förmedlar sitt innehåll, och hur oerhört positivt dess budskap är. Människan är något annat än kvinnan eller mannen, och människor, det är vi ju alla. En fullständigt drabbande text.« | BJÖRN KOHLSTRÖM, BERNUR

<p>Prins Hamlet hemsöks av sin fars spöke, som uppmanar honom att hämnas. Hans far ska ha mördats av sin bror Claudius, som tagit tronen och gift sig med drottningen, prinsens mor Gertrude. Hamlet finner ett sätt att ta reda på om spöket talat sanning, men förutser inte hela kedjan av våldsamma händelser. Hamlet är William Shakespeares mest berömda tragedi, världens mest spelade pjäs, skriven omkring år 1600, om mord och galenskap, med den villrådige danske prinsen som brottas med tillvarons allra yttersta fråga. </p><p>I översättning och med ett efterord av Sture Pyk.</p><p></p>

"Banken är inte ute efter att ta era liv. Banken vill ha igen sina pengar. Det som pågår nu är återbetalningen. Ni betalar med av med en del av det ni förtjänar på ert arbete. Sakta men säkert. Det är en mödosam process. Men tänk så här: en vacker dag har ni betalat av er skuld - och är fria!" (Ur Värddjuren) Det är ovanligt med pjäsutgåvor. Pjäser har rykte om sig att vara svårlästa. Sägs kräva särskilda färdigheter för att förstå. Det är inte sant. Det är inte svårare att läsa en pjäs än en roman. Det gäller särskilt en dramatiker som Jan Käll, som är en utpräglad historieberättare. Han är också en ovanlig dramatiker i det att hans ämnesval skiljer sig från hans samtida dramatikerkollegors. Spännvidden är stor. Pjäserna i denna volym skildrar allt från Sveriges inblandning i den amerikanska terroristjakten i Jemen, finanskapitalets låneindustri, hemligheten bakom den abstrakta expressionismen, och den samtida statsförvaltningen. Teater Tribunalen och Jan Käll har nu samarbetat i närmare ett kvarts sekel. Fyra av de sex arbeten som presenteras i denna volym har iscensatts av Teater Tribunalen.

<p><b>Om minne och glömska - av två av våra främsta poeter respektive dramatiker:</b></p><p><b>»Läsningen för med sig en virvelvind av motstridiga känslor, av sorg och av kärlek; den är plågsam och omöjlig att värja sig ifrån. Det märks att <i>Kung Mor</i> är resultatet av ett möte mellan två giganter inom den svenska poesin och dramatiken.« Betyg: 4 av 5 - Evelina Ivarsson, BTJ  </b> </p><p>I Euripides <i>Backanterna</i> har kvinnorna dragit ut ur Thebe för att genomföra dionysiska fester och ritualer i bergen. När ett av deras barn dyker upp för att spionera på dem är det ingen som känner igen honom. Hans egen mor tror att han är ett lejon och sliter sönder honom levande.<br/>I <i>Kung Mor</i> vistas ett antal människor på en vårdinrättning i utkanten av tillvaron. Det är Kung Mor, som har glömt det mesta, men tycks veta allt. Det är Dagen och Natten med sina vårdande rörelser. Det är ett par tokfransar som gärna skulle ta sig därifrån. En gammal dotter rör sig hela tiden i de rosa korridorerna. Det verkar som om hon inte har någon annanstans att gå.<br/><i>Kung Mor</i> är en pjäs om minne och glömska. Vad händer om vi glömmer de vi älskar? Om vi slutar att känna igen oss själva och varandra? Vet vi ingenting om kärlek då - eller mer än någonsin?</p><p>JENNY TUNEDAL är en flerfaldigt prisbelönt poet, vars senaste diktsamling <i>Dröm, baby, dröm</i> utkom på Wahlström &amp; Widstrand 2022. </p><p>CHRISTINA OUZOUNIDIS är en av landets ledande dramatiker och regissörer. Fyra av hennes tidigare böcker finns utgivna på Modernista - senast <i>Terroristens kropp</i> 2019.</p>