Svenska

<p>"Ingenting av det jag läst är mer gripande och oförglömligt än Mihail Sebastians storslagna roman från 1934, <i>I tvåtusen år" </i>Philippe Sands, Guardian Books of the Year   </p><p>"Ensam, absolut ensam, slutgiltigt ensam" är den unge berättaren i romanen <i>I tvåtusen år</i>, en kritiskt tänkande judisk intellektuell som försöker finna sin plats i 1920-talets Bukarest där det antisemitiska gatuvåldet härjar. Efter en tid som arkitekt vid bygget av ett amerikanskt oljeraffinaderi på landsbygden återvänder han till huvudstaden. På dagarna driver han omkring på gatorna och på nätterna dricker han och spelar, möter revolutionärer, fanatiker, kärleksäventyr och libertiner. Hans blick vänjer sig vid det mörker som sänker sig över Europa och hotar honom till livet.   </p><p>Mihail Sebastians mästerverk från 1934 föreligger här för första gången i svensk översättning. Romanen föregriper och skildrar den antisemitism som i slutet av decenniet skulle beröva författaren hans karriär och vända vänner och kolleger mot honom. <i>I tvåtusen år</i> är en hjärtslitande krönika om anpassningsförsök och uppgivenhet, om smärtsamt minnesarbete och om historiens förödande krafter.</p><p></p><p>"Häpnadsväckande relevant för vår egen tid. Det som är så kusligt med <i>I tvåtusen år</i> är hur den tryckande atmosfären [ ] förebådar det auktoritära styret i Rumänien och den rumänska judenhetens utplåning, även om romanen gavs ut innan fascisterna kom till makten Jag kan inte låta bli att tycka att Mihail Sebastian sänder oss ett budskap över generationsgränserna." New York Times Review of Books   </p><p>"Årets bästa roman är skriven 1934. Mihail Sebastians <i>I tvåtusen år</i>, en skildring från mellankrigstidens Bukarest av en namnlös judisk student, tog en mansålder på sig att komma ut i engelsk översättning." Financial Times   </p><p>"En elegant och uppriktig och ohyggligt nedtonad skildring av vad det vill säga att iaktta det oresonliga våldets framväxt." Paris Review   </p><p>"Spöklikt profetisk en lysande översättning av en högst ovanlig roman. <i>I tvåtusen år</i> är en sanningarnas bok." Irish Times </p><p>"En av de ovanligaste, vackraste och mest förföriska böcker jag läst på många år. Den förenar ett lätt handlag med en förbluffande vrede Den är en klassiker av ett slag vi aldrig skådat förut, och som sådan behöver den läsas och läsas om, en bok som med åren kommer att bli en pålitlig vän för livet." Jewish Quarterly   </p><p><i>"I tvåtusen år</i> av Mihail Sebastian har varit en undangömd juvel i europeisk litteratur, en som kastar ljus över vad som hände i Rumänien under mellankrigstiden. [ ] Han omkom i en trafikolycka 1945 efter att ha överlevt andra världskriget och undgått Förintelsen. Den fatala händelsen berövade den litterära världen en unik röst." New York Journal of Books   </p><p>"En bok antingen klubbar ner en eller lyfter upp en. Varför ska man annars betala för den? Sebastians bok gör både och." Los Angeles Review of Books   </p><p>"Hans prosa är som något Tjechov kunde ha skrivit samma anspråkslöshet, samma uppriktighet och samma subtila iakttagelseförmåga." Arthur Miller    </p><p>"Den fångar på ett underbart sätt stämningen i förkrigstidens Rumänien i all dess förfining, skönhet och fasa. Jag älskar Sebastians mod, hans lätthet och hans slagfärdighet." John Banville</p>

<p>En vacker sommardag avlider en äldre man, en rysk emi­grant, på uteserveringen till en välbesökt restaurang i en europeisk småstad. Stamgästen Vyrin, eller herr Michalski enligt passet, har för vana att alltid sätta sig så att ingen lägger märke till honom, mitt bland alla andra restauranggäster och klirrande bestick. Men just den här dagen var serveringen nästan full och enda lediga platsen var längst ute vid kanten intill ett yvigt träd. Det plötsliga sticket, som från en geting, får Vyrin att reflexmässigt daska sig i nacken. När han vänder sig om får han syn på en man som hoppar in i en bil med främmande nummerplåt. Och mycket snart tvingas han inse det han befarat att den ryska underrättelsetjänstens långa arm, till slut, efter nästan trettio år, har hunnit ifatt den lands­flyktige förrädaren.  </p><p><i>Debutant</i> är både en isande thriller och ett stycke nutidshistoria, skriven av en av vår tids mest intressanta ryska författare.</p><p></p><p></p><p>"Stäng av teven och sätt igång och läs. Sergej Lebedev skriver inte om det förflutna, utan om i dag."  <br/><i>Svetlana Aleksijevitj, Nobelpristagare i litteratur</i></p><p>"En av Rysslands mest intressanta unga författare tar sig an Putin, gift och makt i denna unika roman; Lebedev ger en fascine­rande inblick i det moderna Ryssland." <br/><i>Anne Applebaum</i></p><p>"En thriller doppad i gift Lebedev delar något av le Carrés fascination för hemliga världar och ondskans natur."<br/><i>New York Times</i> </p><p>"Lebedev genomskådar det de flesta sovjetiska och post-sovjetiska författarna inte ville se."<br/><i>Vladimir Sorokin</i> </p><p>"Det dödliga giftet skapat av den avhoppade kemisten är farligt eftersom det inte efter­lämnar några spår i dess offer. Avsaknaden av bevis gör skildringar från de levande, som denna modiga roman, desto viktigare."   <br/><i>The Wall Street Journal</i></p><p>"... så bra som rysk litteratur inte varit på mycket länge, realistisk, poetisk och spännande på gränsen till nervsammanbrott."<br/><i>Maxim Biller, Die Zeit</i> </p>

<p><i>»Är du Unicorn97?«<br/>»Ja.«<br/>»Och du är domare?«<br/>»Ja.«<br/>»I en feministdomstol?«<br/>»Tribunal. Tribunal heter det.«<br/>»Och i den här ... tribunalen står jag inför rätta för problematiskt beteende? Det låter inte jätteallvarligt.«<br/>»Hallå, jo. Det är allvarligt. Så allvarligt det kan bli, faktiskt. Dessutom är du åtalad för grovt problematiskt beteende.«</i></p><p><i>Tribunalen</i> kretsar kring Josephine K. som en dag häktas utan att få veta vad hon står anklagad för. Hennes öde vilar i händerna på influencern Unicorn97 och tusentals arga följare. Är det ett dåligt skämt? En misslyckad möhippa? Eller en helt vanlig dag på internet?</p><p><i>»Det är ett rätt genialiskt och något överrumplande drag och jag blir sammantaget övertygad.«</i><br/><b>KULT Magasin</b></p><p>*</p><p><b>Nina Åkestam Wikner</b> är doktor i ekonomi, skribent och feministisk debattör. Hon debute­rade 2014 med <i>Meningen med hela skiten</i> och följde 2018 upp med <i>Feministfällan</i>. <i>Tribunalen</i> är hennes romandebut.</p>

<p>Den judiska familjen Oppermann har levt i Berlin i fem generationer. Deras framgångsrika möbelföretag, Oppermans möbler, grundades en gång i tiden av Immanuel Oppermann, känd för att ge god kvalitet till rimliga priser. Nu består familjen av syskonen Gustav, Martin, Edgar och Klara. Gustav är författare och skriver för tillfället på en biografi över den tyske dramatikern och filosofen Gotthold Lessing. Martin är en framgångsrik affärsman och chef över familjeföretaget. Edgar är läkare och har nyligen uppfunnit en revolutionerande operationsmetod som är på väg att göra honom världskänd. Den enda systern, Klara, är gift med en polsk/amerikansk affärsman vars internationella affärer är av stor betydelse för landet. Men i Tyskland i början av 1930-talet blir brunskjortorna och hakkorsflaggorna en allt vanligare syn, och snart måste medlemmarna i familjen Opperman konfronteras med svek, förräderi och en annalkande tragedi. </p><p><i>Oppermanns</i> är en av de främsta skildringarna av när nazisterna kom till makten. En efterlängtad klassiker i nyutgåva, med förord av journalisten Per Svensson. </p><p></p><p>Röster om boken: </p><p>"<i>Oppermanns</i> gavs ut av Nilsson förlag redan tidigt förra året och boken har nyligen kommit i pocketformat. Mottagandet av boken har varit genomgående varmt och dess aktualitet har unisont understrukits. Den från München bördige Lion Feuchtwangers bok om familjen Oppermann skrevs 1933 och översattes samma år till svenska. Att den nu ges ut i ny skrud är tacknämligt ... Lion Feuchtwanger var klarseende och det gör boken fascinerande. Den ger en nykter bild av situationen och vad utvecklingen i förlängningen skulle leda till."<br/><i>dagensbok.se </i></p><p>"En <i>påminnelse</i> om att världen tidigt visste en del om vad som försiggick i Tyskland. Men inte ville veta Lärdomen i <i>Oppermanns</i> är att allt på ett ögonblick kan bli mycket värre. Den civiliserade normaliteten är ett tunt skal som lätt krackelerar och faller sönder , med Per Svenssons ord. Men också att det inte bara är svårt i stunden att uppfatta vad som sker och från det dra slutsatser om vad som väntar." <br/><i>Heidi Avellan, Sydsvenskan</i></p><p>"<i>Oppermanns</i> är berättelsen om en välbärgad judisk familj, den utspelas från nyår 1933 fram till sommaren samma år [ ] Att romanen är skriven utan facit, snarare som en klarsynt betraktelse av sin egen samtid, gör att den är lika läsvärd och spännande i alla tider. Vissa delar i den är onekligen även en berättelse om vår egen samtid den ger betydligt skarpare varningstecken än de stridsskrifter som sprids i dag."<br/><i>Hallandsposten</i></p><p>"Detta är inget mindre än en roman för vår tid."<br/><i>Kaj Schueler, SvD</i> </p><p>"Språk, stil och begrepp ger nycklar till förståelsen av hur nazismen kunde växa fram nu och då ... <i>Oppermanns</i> egen stil är mycket ledig och modern, närmast tv-serielik i sin kollektiva berättelse med den judiska släkten Oppermann i centrum och denna nyutgåva känns allt annat än förlegad." <br/><i>Maria Edström, Expressen </i></p><p>"Alla Feuchtwangers böcker är alltjämt läsvärda, och <i>Oppermanns</i> är hans viktigaste bok." <br/><i>Stefan Jonsson, DN </i></p><p>"'En roman som talar rakt in i vår tid, en aktuell skildring av hur lögner och hat kan förvrida ett samhälle på bara några månader." <br/><i>Sydsvenskan</i> </p><p>"Inget enskilt verk har på ett mer övertygande och insiktsfullt sätt beskrivit den obevekliga upplösningen av tysk humanism." <br/>"New York Times </p><p>"<i>Oppermanns</i> är en varningsklocka som ringer mycket starkt i det läge som Sverige just nu befinner sig i. Romanen känns skrämmande modern och aktuell." <br/><i>Tidningen Kulturen</i> </p><p>"En rapport direkt från det tyska 30-talet Någonting jag verkligen rekommenderar som sommarläsning!" <br/><i>Gunnar Bolin, Kulturnytt </i></p><p>"Det är en bok som jag hoppas för många läsare. Gärna yngre. Med sitt driv i språk och handling kan den säkert tilltala lite yngre läsare också ... Mao köp och läs!" <br/><i>Bloggen En trave böcker </i></p><p>"Parallellerna till dagens politiska situation är uppenbara. Dock är <i>Oppermanns</i> också läsvärd som en mycket välskriven kollektivskildring av en av den tyskspråkiga litteraturens viktigaste företrädare under 1900-talet." <br/><i>Magnus Nilsson i BTJ-häfte 13/2017 </i></p><p>"<i>Oppermanns</i> är en i högsta grad läsvärd bok - på samma gång en levande tidsskildring från 30-talet och en uppfordrande varningsklocka för vår tid."<br/><i>Östgöta Correspondenten </i></p><p>"Det har det stora konstverkets slagkraft. Dessa människors upplevelser och känsloliv framstår så levande för en som de gör endast i de verkligt stora människoskildrarnas verk de etsar sig fast i fantasin." <br/><i>Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1933) </i></p><p>"Lion Feuchtwanger är obestridligen samtidens mest lysande historiske romanförfattare." <br/><i>Svenska Dagbladet (1933)</i></p>

<p>Rudolf II, kejsare över tysk-romerska riket och konung av Böhmen, är paranoid, slösaktig och egensinnig. I 1500­- talets Prag, kristendomens högsäte, styr han över en tom statskassa och ett hov fullt av snyltare. Under tiden, i gettot, vägleder mystikern och siaren, rabbinen Löw, sitt folk i en orolig tid av samlevnad mellan judar och kristna, medan den förmögne finansiären Mordechai Meisl gör affärer över hela Europa och har rykte om sig att äga en undangömd skatt. Meisls vackra fru Esther skapar en förbindelse av annorlunda slag mellan slott och getto: nattetid under stenbron, i drömmen, slingrar sig hon och kejsaren tätt intill varandra under skenet av en vit rosmarin och en röd ros. Bara genom att skilja blommorna åt kan den höge rabbinen Löw bryta förtrollningen och befria staden från Herrens vrede. "Nattetid under stenbron" är en tidlös berättelse om makt och pengar, kärlek och hämnd av den store magiske realisten inom tysk litteratur.<br/><br/>Röster om boken:<br/></p><p>"Detta är ett genialt mästerverk."<br/><i>Norrbottenskuriren</i></p><p>"Denna oavlåtligt fascinerande och vackra roman frammanar en hel epok genom sina suggestiva och fantasifullt labyrintiska berättelser. Men den växer också till en betraktelse över det förunderliga i att leva som människa på jorden."<br/><i>Sten Wistrand, Kulturdelen</i></p><p>"Här är en bok du inte får missa. Leo Perutz mästerverk från 1951 återutges nu på svenska, och det är en fantastiskt fantasifull roman. Här finns en nyckel som låser upp den grå verkligheten och leder oss till en förtrollad plats ... suveränt översatt av Sven Christer Swahn."<br/><i>Jönköpings-Posten</i><br/><br/>"Jag läste om de första 70 sidorna efter ett litet uppehåll och jag njöt och skrattade lika mycket som första gången. Och det är en bok som jag skulle kunna läsa om bara för läsglädjen ... Jag rekommenderar Perutz varmt till alla nyfikna bokmalar i vårt avlånga land."<br/><i>Bloggen En trave böcker</i><br/><br/>"En betagande blandning av magi och skratt, av kaos och gudomlig ordning. Mycket av det Perutz skriver om är odödligt"<br/><i>The New York Times Book Review</i><br/><br/>"Leo Perutz är ett geni!"<br/><i>Ian Flemming</i><br/><br/>"Perutz leder in läsaren i en förtrollad värld. En mycket mänsklig bok av en mycket talangfull författare."<br/><i>San Francisco Chroncile</i><br/><br/>"En triumf! En mästerlig roman från en storslagen författare."<br/><i>Philadelphia Inquirer</i></p>

<p>Berättaren, en framgångsrik författare, har tillsammans med sin make bott endast några veckor i den nya stora lägenheten. Då yrkeslivet och de sociala åtagandena upptar större delen av hennes tid bestämmer hon sig för att anställa en hushållerska. Valet faller på Emerentia, en outbildad, barsk och ordkarg bondkvinna, men med mycket goda referenser. Trots de stora olikheterna utvecklar sig en speciell vänskap mellan de två kvinnorna och så sakteliga under årens lopp kommer de varandra allt närmare. Emerentia ger alltid av sig själv åt andra och står upp för sina nära och kära, men det finns en hemlighet hon inte delar med någon. Ingen, någonsin, får beträda hennes hem. Vad som finns där innanför dörren är det ingen som vet.</p><p></p><p><i>Dörren </i>har belönats med ett flertal litterära priser, bl.a. det prestigefyllda Prix Femina étranger. 2015 listades den i The New York Times som en av årets tio bästa böcker.</p><p></p><p>Röster om boken:<br/><br/>"Den har förändrat synen på mitt eget liv. Ett fullkomligt uppriktigt och nyansrikt verk."<br/><i>Claire Messud, The New York Times Book Review</i><br/><br/>"Ingen kortfattad sammanfattning kan ge rättvisa åt denna skarpsinniga och mång­bottnade roman. Jag började på den utan några förväntningar. Läste den med stigande intresse och tilltagande beundran. Avslutade den och började genast om från början. Den är ovanlig, originell och ytterst fängslande" <i>The Scotsman</i><br/><br/>"Intelligent, rörande och skrämmande. Den förtjänar att bli en storsäljare."<br/><i>The Telegraph</i></p><p>"<i>Dörren </i>är en fantastisk bok med starka kvinnliga karaktärer." </p><p><i>The Times</i></p>

<p>En dag i mitten av 1930-talet sitter den berömde ungerske författaren Frigyes Karinthy på ett kafé i Budapest och funderar över sitt skrivande; ska hans nästa verk bli den där biografin han länge planerat, eller kanske ett nytt skådespel? Plötsligt uppfattar han ett kraftigt ljud, som om en spårvagn kör förbi i full fart. Men inga spårvagnar finns i närheten och Karinthy inser snart att det är en hörselvilla.   Efter ett antal undersökningar visar det sig att han drabbats av en svår hjärntumör och ett år senare reser han till Sverige för att bli opererad av den tidens främsta hjärnkirurg, Herbert Olivecrona. Under den här perioden gör Karinthy noggranna anteckningar, både om sina egna känslor och upplevelser av sjukdomen och om släktingars, vänners och läkares reaktioner.   </p><p><i>En resa runt min hjässa </i>är inte bara ett unikt vittnesmål om hur det är att drabbas av en allvarlig sjukdom, utan även ett starkt litterärt verk, kryddat med en hel del humor. Med ett efterord av professor Martin Ingvar.</p><p></p><p><b>Röster om boken:</b></p><p>"Han är rolig, elegant och spirituell. Även mot slutet när texten mörknar. Paradoxalt nog läser jag ofta denna sjukdomshistoria med ett leende på läpparna. Med Karinthy får vi förmånen att göra en mycket läsvärd resa i det inre, men inte i en metaforisk mening, utan hur det upplevs när hela ens värld faktiskt förändras."<br/>En trave böcker </p><p>"Karinthy besitter Voltaires bitande satir, Shaws utmanande kluvenhet och Maeterlincks poetiska kreativitet. Han är ett litterärt universalgeni."<br/><i>Los Angeles Times</i><br/><br/>"Denna ovanliga och ytterst intressanta bok är både en utmärkt, fantasifull beskrivning av en svår sjukdom och en mycket avslöjande självbiografi."   <i>The Spectator</i></p><p>"Ett fängslande dokument om människans natur och ett stycke äkta litteratur, inte utan humor."<br/><i>The New York Times</i></p><p>"Karinthys bok är i mitt tycke ett mästerverk. De senaste tjugo åren har vi översvämmats av medicinska skildringar, både memoarer och biografier. Trots att teknologin har gått framåt förblir den mänskliga upplevelsen densamma och <i>En resa runt min hjässa</i> den första självbiografiska berättelsen om en färd in i hjärnan är fortfarande en av de bästa."<br/><i>Oliver Sacks, författare och professor i neurologi</i></p>