Svenska

Om Kärleken [Bok / Inbunden]

Essäer [Bok / Inbunden]

<p>I denna kunskaps- och infallsrika volym möter läsaren oförväntade personer som Kropotkin och hans svenska förbindelser, mänsklighetens minnen i form av bibliotek och Gustav Vasa och Ornässtugor. Men här behandlas också rövad konst och utdrag ur Platons verk.Munkhammar skriver om barbari och demokrati, om böckerna från Gråmunkeholmen liksomom böcker som krigsbyte. Han börjar med ett avstamp i bokens historia, alltså boken som företeelseoch föremål en snabbkurs i detta mediums långa historia.Boken har spelat en så avgörande roll i uppbyggandet av vår västerländska kultur och följt oss sånära och så länge i vår vardag, att den har en nästan arketypisk roll för oss. I livet och döden ochinför de yttersta tingen är vi i böckernas makt.</p><p>Lars Munkhammar är författare och under många år förste bibliotekarie på Carolina Rediviva i Uppsala. Han är även ledande kännare av Silverbibeln och dess historia, vilket han också skrivit tvåprisade böcker om.</p>

<p>Det måste vara något i den värmländska luften som ökar förmågan att se de komiska inslagen i vardagen. Jorden verkar läcka lustgas. Det menar Ingemar Eliasson som är född värmlänning, vilket betyder att han hört många historier berättas. För det hör som bekant till myterna om folket i detta landskap att de berättar historier. Och det stämmer i anmärkningsvärt många fall. Författaren själv har ofta återberättat historier och repliker han råkat höra eller blivit träffad av och även använt sig av anekdoter i föredrag i sitt yrkesverksamma liv. </p><p>Men alla historier kan inte berättas var som helst, menar han. Det gäller att anpassa historien till sammanhanget och tänka igenom vilken publik man vänder sig till. Därför tar han en risk när han nu återger sina historier utan att ha koll på vilka som läser. Om någon tar illa upp försvarar han sig med att hänvisa till den han först hörde historien från!</p><p><b>Ingemar Eliasson</b>, född 1939 i Visnums-Kil, var landshövding i Värmland 1990-2002. Därefter riksmarskalk och chef för Hovstaterna till 2010 följt av uppdraget som Ordenskansler. På 1950-talet gick han på Handelsgymnasium i Karlstad och blev senare civilekonom i Stockholm. Under tjugo år var han politiker i olika befattningar. Eliasson gav 2013 utsina memoarer med titeln <i>Jag vet var jag kommer ifrån</i> och har publicerat ett antal skrifter med tal och krönikor i skilda ämnen.</p>

<p>I tre personliga betraktelser rapporterar Aris Fioretos om hur den starka förnimmelse av närvaro, som en kropp nedsänkt i vatten ger upphov till, omsätts i litteratur. Han talar om åtrån som texters villkor, undersöker hungern som fordrande erfarenhet och utreder elektricitet - darrningar, dallrande - som ett sätt att vara både i och utom sig själv.</p><p></p><p>Klartänkt och inkännande mediterar Fioretos över litteraturens anatomiska hemligheter. Vad gör en text angelägen, känslig, koncis? Går det att som författare ofreda universum utan att mäta sig med gudar? Och hur göra för att orden skall kännas som kött gör? <em>Solar plexus</em> är ett lika livfullt som originellt försvarstal för en litteratur som känns på riktigt.</p><p></p><p>»Jag tänkte med största tacksamhet att så länge det finns badkar lönar det sig att leva. Ett bad och en cigarett.«</p>

Som Jag Behagar - Essäer I Urval [Bok / Inbunden]

<p>Jamaica Kincaids första trädgård bestod av en liten plätt i gräsmattan framför familjens hus i Vermont. Hon hade fått ett par fröpåsar och några trädgårdsredskap i morsdagspresent, av en familj som inte kunde ana att de satt igång ett intresse som snart skulle överskugga allt annat. På platsen där hon föddes, den karibiska ön Antigua, anlade man inte trädgårdar för njutningens skull. Där var växtligheten antingen vild eller förknippad med arbete, en påminnelse om slaveriet. Men så har Kincaid inte heller anlagt sina trädgårdar som andra. För henne är trädgården tätt förknippad med historien och hennes sätt att se på världen: hon intresserar sig för växternas ursprung och ser likheter mellan hur människor och växter flyttats från platser där de hör hemma och fått nya namn. Att namnge är att äga, menar Kincaid, och ger oss ett bland annat ett nytt perspektiv på Carl von Linnés gärning. Jamaica Kincaids trädgårdsbok är till lika delar essä, memoar och en entusiastisk odlares anteckningar. Med ett vindlande vackert språk som känns igen från hennes romaner berättar hon om sina passioner och sina misslyckanden, hon läser frökataloger och biografier över trädgårdsmästare, hon besöker Monets trädgård och Chelsea Flower Show, och hon åker till Kina för att samla fröer och genom hela boken sätter hon själva idén om trädgården i ett större perspektiv. </p><p><b>JAMAICA KINCAID</b> (f. 1949) är författare till romaner som <i>Lucy</i>, <i>Min mors självbiografi</i> och <i>Annie John</i>. Hon föddes på Antigua men har bott i USA sedan tonåren och lämnar ogärna trädgården i Vermont i nordöstra USA under somrarna. Under många år var hon skribent på den legendariska tidskriften New Yorker, där också hennes trädgårdsskrivande inleddes. </p><p><b>NICLAS NILSSON</b> är en av Sveriges mest ansedda översättare från engelska. Han har tidigare översatt flera av Kincaids romaner, men även författare som George Saunders, Colson Whitehead, Richard Ford, Zadie Smith, Madeline Miller och Anne Sexton.</p>