Svenska

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

Kalle Linds och Jimmy Wallins serie Statarna handlar om ett Sverige för inte så väldigt länge sedan, när statare levde som livegna på svenska ägor. I en härlig blandning av humor, romantik och nutidshistoria, får vi följa med på ett äventyr utspelat vid klasskampens frontlinje, inspirerat av allt från Hasse &amp; Tage till verkliga händelser.

Det är vinter i Mumindalen. Allt är tyst och stilla, för Mumintrollen sover vinterdvala mellan november och april. Men plötsligt händer något oväntat: En kall dag i januari vaknar Mumintrollet, och kan inte somna om. Först känner Mumintrollet sig rädd och ensam i det sovande huset, men småningom upptäcker han en ny och kall vintervärld full av förunderliga varelser. Bland dem finns To

<p><b>Astrid Lindgrens samlingsbibliotek</b></p><p></p><p>Samla alla Astrid Lindgrens böcker! I mer än ett halvt sekel har Astrid Lindgrens böcker ingått i vårt svenska kulturarv. Nu när hon är borta kan vi inte längre hoppas på fler böcker, men de som finns lever. Och de ska fortsätta att leva länge, länge.</p><p></p><p>Nu ger Rabén & Sjögren ut ett samlingsbibliotek med hennes barn- och ungdomsböcker i vackra volymer som kommer att inta sin självklara plats i vår svenska litteraturskatt. För första gången finns alla Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker från Rabén & Sjögren i en enhetlig och påkostad samlarserie att bevara för kommande generationer. Serien kommer att innehålla 29 titlar och böckerna ges ut i (nästan) den ordning de ursprungligen kom ut.</p>

<p><i>Eumeswil</i> är Ernst Jüngers (1895-1998) sista stora »posthistoriska« ­roman. Den utspelar sig i en stadsstat vid den nordafrikanska kusten, efter världsstatens och högtekno­logins ­kollaps. Berättaren är historikern Martin Venator, som även tjänstgör som nattsteward i baren på bergfästningen Kasban, där envåldshärskaren Kondoren styr över staden Eumeswil. Bakom bardisken sköter han sin privi­legierade men anspråkslösa tjänst, och registrerar maktens dynamik och strategier. </p><p>Berättelsen kan ses som en idéhistorisk genomgång av Ernst Jüngers liv under 1900-talet från Weimar­republikens demokratiska misslyckande, andra världs­kriget och den nationalsocialistiska diktaturen, till den tyska förbundsrepubliken, som under 1970-talet utmanas av de vänsterextrema partisanerna i Röda armé-fraktionen. <i>Eumeswil</i> kom i Tyskland ut under den »tyska terror­hösten« 1977. </p><p>Huvudpersonen Venator uppfattar sig som anark i motsats till monarken, som binds av sin makt, och anarkisten, som behöver makten just för att bekämpa den. Anarken ställer endast sin maktanspråk mot sig själv, och har förintat stat och samhälle inom sig.</p><p></p>

<p>Ingen kung har suttit längre på Sveriges tron än Carl XVI Gustaf. Den 15 september 2023 firade han 50 år på tronen och samma år var det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni. Detta speciella jubileumsår uppmärksammades med en stor utställning på Kungliga slottet och denna omfattande bok. I text och bild presenteras föremål, miljöer och ceremonier som berättar om hovets betydelse för Sveriges utveckling som land och kulturnation under 500 år. </p><p>Huvudförfattare är Lars Ljungström, förste intendent vid Kungl. Husgerådskammaren.</p>

<p>Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.  </p><p>Syftet med skriften <i>Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk</i> från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.  </p><p>Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans <i>Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen</i> från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.</p>