Svenska

<p>I Operation Z gör Jacques Baud en inträngande analys av Ukrainakriget­ och dess bakgrund. </p><p>- Han sätter in kriget i sitt historiska sammanhang alltifrån Ukrainas ­själv­ständighet 1991 över Majdanhändelserna och inbördeskriget i Donbass 2014 till den dramatiska upptrapp­ningen i ­februari 2022. </p><p>- Han belyser de stridande styrkorna på båda sidor och deras politiska ideal och ­militära strategier. </p><p>- Han diskuterar Sveriges och Finlands Natoansökan.</p><p>- Han tar upp propagandakriget och det ekono­miska kriget. </p><p>- I ett för den svenska utgåvan nyskrivet kapitel kommenterar han höstens ukrainska motoffensiver och sabotagen mot Nordstream och Kertjbron.</p><p>Den detaljerade beskrivning av krigets orsaker, förlopp och möjliga slutpunkt som Jacques Baud gör, utifrån i huvudsak västliga och ukrainska källor, skiljer sig på flera punkter ifrån den som hittills varit dominerande i väst. </p><p>VÄST har hävdat att den ukrainska armén, med vapenstöd från Nato, kan vinna över den ryska. </p><p>BAUD menar att de idag existerande styrkeförhållandena snarare talar för att Ryssland kommer att uppfylla åtminstone delar av sina krigsmål. </p><p>VÄST har motsatt sig att Zelenskyj förhandlar med Moskva. </p><p>BAUD ifrågasätter om denna policy varit klok med tanke på att den hittills för Ukraina inneburit ökade förluster både av soldater och territorier. </p><p>VÄST har drivit linjen att ekonomiska sanktioner kommer att få Ryssland på fall. </p><p>BAUD pekar på att Väst­europa i flera avseenden är mer beroende av Ryssland än tvärtom och att kriget förvisso har lett till ekonomisk kris, men inte i Ryssland som det var tänkt, utan i Väst­europa. </p><p>»Om du varken känner din fiende eller dig själv, så kommer du att besegras i varje slag«, skrev den kinesiske militärstrategen Sun Tzu. </p><p>Denna lärdom tycks ­väster­ländska politiska ledare inte ha tagit till sig när det gäller Ukrainakonflikten, menar Jacques Baud. I brist på djupare kunskap om konfliktens rötter, om kombattanterna och om krigets utveck­ling har de inte förmått att agera rationellt. Därigenom har de, para­doxalt nog, skadat både Ukrainas och ­Väst­europas sak, skriver han. </p><p></p><p>OM JACQUES BAUD </p><p>Jacques Baud, född 1955, är författare och fri­stående konsult i Bryssel inom underrättelse- och säkerhets­området. Han har tidigare bl.a. innehaft följande tjänster: </p><p>- Överste i schweiziska armén 1998-2020. </p><p>- Säkerhetsrådgivare, ansvarig vid Nato för att bekämpa spridning av handeldvapen 2013-2017, bland annat med uppdrag i Donbass. </p><p>- Natorådgivare åt Ukraina i dess uppbyggnad av de väpnade styrkorna.</p><p>- Chef för FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO), New York, 2009-2011. </p><p>- Militär rådgivare till det schweiziska utrikesdepar­te­mentet 2002-2009. </p><p>- Medlem i den schweiziska generalstaben 1999-2002. </p><p>- Underrättelseofficer i Schweiz armé med ansvar för Warsawapakten 1983-1990. </p><p></p><p>JACQUES BAUDS TIDIGARE BÖCKER </p><p>Jacques Baud har tidigare bl.a. publicerat följande böcker: </p><p>- Poutine: Maître du jeu? (Putin: Spelets mästare?) 2022. </p><p>- L'Affaire Navalny (Navalnyjaffären) 2021. </p><p>- Terrorisme: Mensonges politiques et stratégies fatales de l Occident (Terrorism: västvärldens politiska lögner och ödesdigra strategier) 2016.</p><p>- Encyclopédie du renseignement et des services secrets (Encyklopedi om underrättelsetjänster) 2004. </p><p>- La Guerre asymétrique ou la Défaite du vainqueur (Asymmetrisk krigföring eller vinnarens nederlag) 2003. </p><p>- Les forces spéciales de l'organisation du Traité de Varsovie (Warszawapaktens specialstyrkor) 2002.</p>

<p>Sverige har aldrig haft någon allmän värnplikt -- bara manlig värnplikt. Inte ens den aktiva jämställdhetspolitiken från 1970-talet och framåt lyckades ändra på detta. Jämställdheten diskuterades gärna i termer av kvinnors rättigheter, medan skyldigheter som värnplikten förutsattes kvarstå hos männen. Men värnpliktslagens utformning gjorde inte bara könsskillnad mellan medborgarna när det gällde deras skyldigheter mot nationen. Den hindrade också kvinnor från att skaffa sig den utbildning som krävdes för att utföra vissa militära uppgifter. Först år 1989 gavs kvinnor samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete.  </p><p>Ekonomhistorikern Fia Sundevall undersöker här det sista manliga yrkesmonopolet och dess fall. Sundevall visar hur värnpliktslagen länge bekräftade och återskapade militären som ett manligt kompetensområde, men också att hundratusentals kvinnor bedrev militärt arbete långt innan militäryrkena öppnades för dem. Genom bland annat lottarörelsen gavs kvinnor möjlighet till viss militär utbildning och kunde tjänstgöra inom krigsmakten på frivillig väg. Men deras närvaro var villkorad och deras verksamhet organiserades i hög grad utifrån föreställningar om kvinnors och mäns skilda egenskaper och nationsuppgifter.  </p><p>Fia Sundevall är forskare vid Stockholms universitet där hon även undervisar i ekonomisk historia, internationella relationer och genusvetenskap. Detta är hennes doktorsavhandling i ekonomisk historia.</p>