Svenska

Känslornas Idéhistoria [Bok / Inbunden]

<p><b>En av moralfilosofins stora klassiker</b></p><p>Søren Kierkegaards <i>Fruktan och bävan</i> - först utgiven 1843 under pseudonymen Johannes de silentio - har i generationer behållit sin ställning som en av moralfilosofins mest centrala texter och inspirerat författare och konstnärer som Walter Benjamin, Edvard Munch, W. H. Auden och Jean-Paul Sartre.<br/>Kierkegaard utforskar här paradoxen bakom den bibliska Abrahams beslut att låta sina förpliktelser inför Gud gå före förpliktelserna till hans egen familj. Samtidigt kritiserar han sin tids teologi för dess försök att förklara kristendomens objektiva sanning, något Kierkegaard ansåg vara omöjligt.<br/><i>Fruktan och bävan</i> presenteras här i svensk översättning av Richard Hejll.</p><p>SØREN AABYE KIERKEGAARD [1813-1855] var en dansk filosof, teolog och författare, och en av den filosofiska existentialismens grundare. Han föddes i Köpenhamn som son till Michael Pedersen Kierkegaard, som i samband med Napoleonkrigen blev en av Danmarks rikaste män. Till Søren Kierkegaards viktigaste verk hör - utöver <i>Fruktan och bävan</i> [<i>Frygt og Bæven</i>] - bland annat <i>Antingen eller</i> [<i>Enten-Eller</i>, 1843] och <i>Begreppet ångest</i> [<i>Begrebet Angest</i>, 1844].</p>

<p><b>Den antropologiska grunden för den moderna demokratin har ett ursprung i den judisk-kristna förståelsen av den enskilda människans värdighet och integritet, hennes frihet och ansvar.</b> </p><p>I <i>Faran ropar mitt namn!</i> driver Ewa Lindqvist Hotz tesen att kristen politisk teologi har en historisk plikt att värna detta demokratiska arv, idag och i kommande generationer. Boken syftar till att lämna ett konstruktivt bidrag till den politiska teologin genom användningen av teologisk biografi som metod. I boken tolkas livsberättelser om Lydia Wahlström (1869 1954), historiker och stridbar offentlig person i Sverige under 1900-talets första hälft, som en källa till att utveckla teologiska perspektiv vilka fördjupar förståelsen av vad det innebär att försvara och stärka den enskilda människans frihet och ansvar i vår egen tid. </p><p>Studien bygger på en innovativ användning av teoretiska perspektiv hämtade från skandinavisk skapelseteologi liksom från Paul Ricoeurs hermeneutik. </p><p><b>Ewa Lindqvist Hotz</b> är präst i Svenska kyrkan och domkyrkolektor i Karlstads pastorat. <i>Faran ropar mitt namn!</i> är hennes doktorsavhandling.</p>

<p><i>Många lämnar, om inte Gud, så i alla fall kyrkan på väg ut i vuxenlivet. Det kan handla om att man saknar redskap för resan att gå från det svartvita och enkla till nyanser och djup. Att göra den resan handlar om att ta sig själv på allv</i><i>ar - att våga möta de svåra frågorna där svaren inte alltid finns.</i> </p><p>Vi var 19 och 21 när vi möttes första gången i en frikyrka i Stockholm. Vi var superfrälsta, hajpade och glada. Sedan skildes våra vägar åt och kanske man kan säga att livet drabbade oss. Vi fick var för sig gå igenom tuffa saker; depressioner, fysisk sjukdom och närståendes död. I dessa erfarenheter hände också något med vår tro, saker och ting var inte längre lika självklart. Tvivel, nyanser och frågor som vi inte haft tidigare dök upp. </p><p>I boken <i>Väx upp!</i> delar Jennie och Elisabet generöst med sig av den resa de själva gjort. Hur deras relation till tron och kyrkan i vissa delar har fått plockas isär, för att sedan byggas ihop, växa och bli något nytt. Orädda och ärliga varvar de personliga berättelser med reflektioner, lärdomar de gjort och möten med Bibelns personer.  </p><p><b>Jennie Hallgren</b> är präst och bor i Alingsås. <b>Elisabet Svahn</b> har tidigare varit lärare på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Tillsammans ligger de bakom det sociala nätverket Hallelujamorsorna. Detta är deras första bok. </p>

<p>"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.</p><p>Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen - människans tidsålder - slutligen får dem att finna sin verkliga betydelse. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk (<i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>) presenterar Kohei Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.   </p><p>Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i <i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken <i>Capital in the Anthropocene</i>, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. <i>Marx i antropocen</i>, hans senaste bok, utkom 2023 och blir Saitos första i svensk översättning.</p>

<p>2025 &aring;rs fastebok tar sin utg&aring;ngspunkt i fastans dubbelhet. Fastan l&auml;r oss att avst&aring; fr&aring;n frestelser &ndash; men ocks&aring; att uts&auml;tta oss f&ouml;r verklighetens kaos. B&aring;de beh&auml;rskning och extas beh&ouml;vs f&ouml;r att n&aring; en mogen andlighet och f&ouml;r att kunna uppleva livet i dess fulla kraft och komplexitet.</p> <p>Personliga ber&auml;ttelser och poetiska fragment blandas med teologi och ess&auml;er n&auml;r artisten och l&aring;tskrivaren Tomas Andersson Wij g&aring;r i k&auml;rleksfull n&auml;rkamp med den kristna tradition han har vuxit upp i. Naket och uppfordrande skriver han om f&ouml;ljderna av att som barn l&auml;ra sig att misstro sin kropp, om varf&ouml;r m&auml;nniskan har ett s&aring; starkt behov att snabbt och best&auml;mt ben&auml;mna Gud, om v&auml;ckelsen kring Allhelgonakyrkan i Stockholm som han var en del av d&aring; allt startade p&aring; 90-talet, om hur festen och extasen skulle kunna gjuta nytt liv i kyrkan &ndash; och om en Gud som bl&ouml;der och d&ouml;r med oss.</p> <p><em>Gud &auml;r inte pl&aring;stret</em> &auml;r den trettonde frist&aring;ende boken i serien &Auml;rkebiskopens fastebok, som har etablerat sig som en uppskattad tradition. Varje &aring;r inf&ouml;r fastetiden v&auml;ljer &Auml;rkebiskopen ut en f&ouml;rfattare som f&aring;r i uppdrag att skriva en bok som inbjuder till eftertanke och andlig f&ouml;rdjupning.</p> <p>Boken passar bra att l&auml;sa tillsammans med andra, men kan ocks&aring; l&auml;sas enskilt &ndash; &auml;ven under andra delar av &aring;ret. F&ouml;rordet &auml;r skrivet av &auml;rkebiskop Martin Mod&eacute;us.</p> <p>F&ouml;r varje s&aring;ld bok g&aring;r tio kronor till Act Svenska kyrkan.</p>

<p>Detta är den första av tre volymer där den rumänske religionshistorikern Mircea Eliade (1907 1986) i ett ambitiöst projekt skildrar religionernas historia från början av människoartens existens till det moderna samhällets utformning. Bo Gustavssons översättning från det franska originalet är det första i sitt slag och ger för första gången den svenskspråkiga publiken tillgång till <i>De religiösa idéernas historia</i>. </p><p>I volym 1 börjar Eliade med de tidiga människosläktena och skildrar vad man kan och inte kan säga oss om jägar- och samlarmänniskornas begreppsvärld och relation till religion, eller "det numinösa", vilket är det sätt på vilket Eliade ser på religion. Eliade skildrar gudavärldar och religiösa praktiker knutna till tidiga civilisationer såsom de i Mesopotamien, Egypten och Mindre Asien. Judendomens historia och tidiga utformning diskuteras, såväl som tidiga indiska religioner, hinduism och buddhism, samt grekisk och persisk religion (zoroastrism). </p><p>Eliade var en mästare på att begripliggöra och konkretisera omfattande sakuppgifter, kombinera dem med djuplodade analyser och intressanta jämförelser ofta på ett lättillgängligt och konkret sätt. Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Paul Linjamaa, religionshistoriker vid Lunds universitet.</p>