Svenska

<p>Hur skapar man en likvärdig skola där alla kan lyckas? I januari 2019 beslutade Skolinspektionen att tvångsingripa mot Storvretskolan i Botkyrka kommun. Trots upprepade varningar hade inte skolan blivit bättre och nu återstod bara det skar­paste vapen som Skolinspektionen hade. Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, båda med lång erfarenhet från skolans värld, fick uppdraget att på åtta månader vända skolan från kaos till trygghet. </p><p><i>Det finns inga omöjliga skolor </i>är berättelsen om hur de lyckades. Med avstamp i sina erfarenheter som rektorer på en rikskänd problemskola förklarar de hur alla skolor kan bli välfungerande skolor. Boken vänder sig till rektorer, lärare, föräldrar, politiker och alla andra med intresse för den svenska skolans framtid.</p><p><i>"Det finns inga omöjliga skolor</i> är en oavbrutet intressant, engagerad och utomordentligt kompetent redogörelse för hur Storvretskolan i Botkyrka [ ] fullständigt restaurerades vad gäller inre pedagogiskt arbete och delvis interiört. [ ] Författarnas förödande, träffsäkra och dramatiska klargörande av vad lågaffektivt bemötande respektive lågaffektivt agerande betyder blixtbelyser många orsaker till dagens situation i många skolor. En ovärderlig bok för lärarutbildningen, rektorsutbildningen och alla andra med intresse för skola och framtid." Jan Hansson, BJT</p><p>LILLEMOR BERGQUIST är en praktiker i skolans värld med 26 års erfarenhet som lärare och 21 års erfarenhet som rektor.<br/>SUSANNE NORMAN är utbildad rektor med över tio års erfarenhet av arbete med elevhälsa, elever med utåtagerande beteende och beteendeutveckling i skolan.</p>

<p>Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?</p> <p>I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess.</p> <p>Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet, jämställdhet och mångfald.</p> <p>Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer, som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.</p> <p>De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den, konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.</p>

<p>Den här metodhandboken är skriven för dig som jobbar med eller intresserar dig för barn och ungas rätt till litteraturen och den kraft som följer med att känna att man har ett språk som blir lyssnat på. <i>Läsa för integration</i> är ett enkelt och konkret sätt att arbeta med läsfrämjande, högläsning och kreativt skapande tillsammans med barn och deras medföljande vuxna. Metodens mål är att göra varje unge till en läsande individ och att skapa en arena där alla röster kan göra sig hörda. </p><p>Boken innehåller såväl praktiska arbetssätt och verkliga exempel som fakta kring integration och vikten av kultur och ger dig tillgång till konkreta metoder, exempel på övningar och tydliga planeringsmallar.</p>  <p>"Engagemanget hos er och barnen är som en urkraft. Det går inte att ta miste på glädjen och inlevelsen hos alla barn. För att inte tala om alla ledare. Ni har skapat en metod som verkligen är värd att spridas!" //Johan Anderblad, Läsambassadör, 2018 </p><p>"En bild lär säga mer än tusen ord. Men det är först när du har orden, språket, som du kan skapa dina egna bilder. I det ordförrådet, där dörren alltid är öppen, finns stenarna som bygger broar mellan människor och kulturer i samhället." //Ur motiveringen till 5i12priset 2015</p>

Ensamhet Och Gemenskap - En Brevväxling Om Universitetet [Bok / Danskt band]

<p>Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?</p> <p>I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.</p>

Rektor har en intrikat uppgift. Det handlar om att leda unga och vuxna i en intensiv och ofta svårbemästrad miljö. Förväntningarna på vad en rektor ska uträtta är många och motstridiga. En vanlig förväntan är att rektor i första hand ska vara pedagogisk ledare. Författaren hävdar att rektors huvuduppgift är att vara ledare, inte första hand pedagog. Rektorn måste skapa sådana ramar runt verksamheten att elevernas lärande och lärarnas arbete kan bedrivas under trygga och behagliga former. Därför behöver också rektors professionella utveckling se annorlunda ut än lärarnas. Och där fyller inte den gängse ledarskapslitteraturen de behov rektor har för att kunna utvecklas inom sitt professionsområde. Vad som behövs är möjligheten att resonera med en klok kollega eller mentor kring utmaningar, konflikter, beslut och lösningar som dyker upp i det dagliga arbetet. Boken består av sex korta avsnitt som alla berör teman som har stor betydelse för att leda en skola på ett sätt som gör det möjligt för alla medarbetare elever, lärare och övrig personal att växa och utvecklas. Men boken är inte så specifik att den enbart talar till skolledare. Även de som leder ett äldreboende, en vårdcentral eller en arbetsförmedling är rektorer i någon mening. De har alla uppdraget att skapa bästa möjliga miljö för sina klienter och sin personal. Också till dem vänder sig denna bok. Oscar Öquist är leg. psykolog och har mångårig erfarenhet av ledarutbildningar och organisationsutveckling. Han är författare bl.a. till böckerna Systemteori i praktiken konsten att lösa problem och nå resultat och Framgångsrikt ledarskap med systemteori mönster, sammanhang och nya möjligheter. På Carlsson Bokförlag utkom han senast med Tyst erfarenhet om intuition och sinnlighet i en teknikpräglad kultur (1991, 1995, 2003). Bosatt i Sverige och Portugal.

<p>Hur går det till när en friskola byggs upp från grunden?  </p><p>Samtalet om den svenska friskolan är starkt politiserat och utgör ett väsentligt inslag i offentliga debatter och medierapportering. Den här boken vill försöka förstå friskolereformen genom att studera uppbyggnaden av en helt ny fristående gymnasieskola under dess första tre år. Fram till att friskolans första elevgrupp tar studenten får vi följa skolans lärare och deras arbetssituation. Konkreta exempel visar hur organiseringen av ett skolsystem med fria skolval och ekonomisk vinst, omfattande nationella prov och skolinspektion påverkar såväl lärares arbete och autonomi som skolans organisation. Genom att sätta in händelseförloppet i ett vidare sammanhang, både svenskt och internationellt, belyser författarna olika aspekter av friskolesystemet och lärares arbetsvillkor.   </p><p>Anne Montelius (1955--2021) var forskarstuderande i pedagogik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsprojekt handlade om uppbyggnaden av en ny fristående gymnasieskola utifrån ett organisatoriskt perspektiv.  </p><p>Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Han forskar om skolprofessioners utbildning och arbete samt skolans organisation utifrån ett internationellt jämförande perspektiv.  </p><p>Gabriella Höstfält är lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon forskar om specialpedagog- och speciallärarprofessionernas utveckling samt utformningen av läroplaner och utbildningspolicy. </p>