Svenska

Femtiotre år efter Jane Austens död tillfrågades hennes brorson James Edward Austen-Leigh om han ville skriva en biografi över sin faster. Han samtyckte, och boken kom ut 1870. Den väckte så stort intresse att en ny utgåva trycktes redan följande år. Sedan dess har ett mycket stort antal biografier över Jane Austen skrivits, men James Edward Austen-Leighs hågkomster har intagit en särställning bland dem, främst för att han kände henne väl och hyste stor tillgivenhet för henne, men även för hans personliga och humoristiska berättarstil. Nu föreligger hans bok för första gången på svenska.

<p>Efter tio års belägring av staden Ilion i Troja beger sig krigaren Odysseus - den mångförslagne - hemåt mot ön Ithaka, där hans hustru Penelope väntar, under ständig uppvaktning från friare som suktar efter hennes gunst och hans kungarike.<br/>Men vägen hem blir svår för Odysseus och hans män: tio år av irrfärder väntar, med strapatser och dödliga faror - lotusätare som lockar med evig glömska, våldsamma cykloper, förföriska nymfer och lockande men hotfulla sirener.<br/>Hemma på Ithaka gör sonen Telemachos allt för att freda sin mor, och Odysseus får in i det sista använda all sin list och förslagenhet.<br/>I svensk översättning av Erland Lagerlöf.</p><p>HOMEROS vet man ytterst lite om; mytbildningen har framställt honom som en blind skald och siare, men sannolikt kommer de verk som tillskrivs honom från en lång tradition av muntlig poesi. <i>Odysséen</i> dateras vanligen till det sena 700-talet f.Kr.<br/></p>

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/>Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/>Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

<p>Under hela andra världskriget skrev Astrid Lindgren dagbok där hon berättade om vardagen i Stockholm, om det som hände i världen och om Sveriges agerande under kriget. Astrid Lindgrens krigsdagböcker är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade, 1945. Vad många inte vet är att hon var en tidig antinazist och att hon genom hela sitt liv kämpade mot krig och våld. Blandat med Astrid Lindgrens egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns över 70 faksimilbilder av dagboksuppslagen och många hittills opublicerade familjebilder från krigsåren. Författaren Kerstin Ekman, som kände Astrid Lindgren, har skrivit förord och Astrids dotter, Karin Nyman har skrivit efterord. Totalt är det 17 dagböcker som publicerats i bokform. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar. </p><p>Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes 2015, lagom till 70-årsjubileet av andra världskrigets slut. Boken har sålt i stora upplagor i Norden och Tyskland och rättigheterna har hittills sålts till 22 länder. </p>

<p>Björn Hellberg har onekligen varit med om en hel del under sin långa yrkeskarriär. Bland mycket annat har han: </p><p>·        Samarbetat med legendariska profiler som Sven Jerring, Lennart Hyland och Torsten Tegnér;<br/>·        Anfört sitt lag till fyra raka slutsegrar i SVT:s succéprogram <i>På spåret</i>, där han senare under många år agerade som domare;<br/>·        Bildat radarpar med Ingvar Oldsberg i tv och Mats Strandberg i radio;<br/>·        Skrivit över 60 böcker och närmare 40 000 artiklar för dagspress och tidskrifter samt varit synnerligen flitigt förekommande i etermedierna;<br/>·        Tagit livet av ett 80-tal personer i sina deckare;<br/>·        Erövrat titeln som inofficiell svensk mästare i boksignering;<br/>·        Nått världsrykte som oomstridd tennisexpert;<br/>·        Oavsiktligt lockat in en fullt påklädd Georg Rydeberg till ångande bastuhetta på Grand Hôteli Stockholm;<br/>·        Tittat djupt i bystdrottningen Jayne Mansfields urringning, vilket faktiskt gav honom impulsen att döpa sin huvudperson i deckarna till Sten Wall.<br/>·        Däremot är Björn tvärsemot ryktet oskyldig till att sångaren Paul Simon en gång visades ut från en bar på Manhattan i New York. </p><p>I <i>En sorts memoar</i> presenterar Björn Hellberg för första gången ett urval av sina många hågkomster. Och han gör det med humor, flödande berättarglädje och detaljrik minnesskärpa.</p>

<p><b>Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!</b></p><p>Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.</p><p>Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för <i>Svenskt översättarlexikon</i>.</p><p><b>"... ljuvligt egensinnig och spränglärd". </b><b></b><b>Kristina Lindquist, Dagens Nyheter</b></p><p><b>"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det <i>Dolda </i><i>gudar. </i>Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet</b></p><p><b>" ... med denna litteraturhistoria - för det är vad det är - visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet</b></p><p><b>"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri <i>Dolda</i> <i>gudar</i> är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen  </b></p><p><b></b></p>

<p>Dagmar Lange, lektor vid Nya Elementarskolan och filosofie doktor i litteraturhistoria, klev 1949 in i offentligheten som deckarförfattaren Maria Lang. Hon satte en ny standard för den svenska deckaren och under fyra decennier kom varje höst en ny Maria Lang-deckare. Under terminerna var Dagmar Lange lärare och studierektor i Stockholm och på somrarna deckarförfattare i hemstaden Nora, i böckerna känd som Skoga. I biografin ställs frågan vad den dubbla identiteten innebär och här spelar deckarna en viktig roll. Motiven är ofta starka känslor som går överstyr och leder till mord. Passioner och dramatik var långt från Dagmar Langes noga inrutade tillvaro men deckarnas starka känslor kan spåras i egna händelser och upplevelser. En dubbel identitet skapas, Dagmar Lange, alias Maria Lang, som tillsammans utgör en enastående kvinna.</p><p></p>