Svenska

<p>Yeong-hye &auml;r en tystl&aring;ten kvinna i ett traditionellt &auml;ktenskap i Sydkorea. Hon har aldrig gjort uppror, men s&aring; b&ouml;rjar hon dr&ouml;mma om blod och brutalitet, om kroppar och k&ouml;tt. En dag best&auml;mmer hon sig: hon m&aring;ste bli vegetarian.M&auml;nniskorna i hennes liv, hennes make, sv&aring;ger och syster, v&auml;grar att acceptera beslutet, och hennes envishet s&auml;tter ig&aring;ng en spiral av tv&aring;ng och v&aring;ld. Kampen st&aring;r inte bara kring hennes kropp och vad hon v&auml;ljer att &auml;ta, utan handlar om hennes sexuella och intellektuella frihet. Vadh&auml;nder med den som st&auml;ndigt m&aring;ste f&ouml;ra en kamp mot tillvaron? Vilka medel st&aring;r till buds och n&auml;r n&aring;r en m&auml;nniska bristningsgr&auml;nsen? V&aring;ldet som Yeong-hyes protest sl&auml;pper l&ouml;s tar sig in i henne sj&auml;lv, b&ouml;rjar arbeta emot henne. P&aring; andra sidan metamorfosen r&aring;der inte l&auml;ngre rationaliteten.</p> <p><em>Vegetarianen</em> &auml;r en andl&ouml;st vacker och m&ouml;rk ber&auml;ttelse om beg&auml;r och f&ouml;rvandling, makt och motst&aring;nd. Denbel&ouml;nades 2016 med det internationella Man Booker-priset och blev Han Kangs genombrott utanf&ouml;r hemlandet Sydkorea. Det &auml;r en lyrisk ber&auml;ttelse i tre akter, som r&ouml;r sig mellan realism, surrealism och allegori.</p> <p><strong>Han Kang</strong>&auml;r f&ouml;dd 1970 i Kwangju och flyttade till Seoul vid tio &aring;rs &aring;lder. Hon debuterade som poet. <em>Vegetarianen</em> utkom 1997 och i engelsk &ouml;vers&auml;ttning 2015. Hon &auml;r flerfaldigtprisbel&ouml;nt, b&aring;de i hemlandet och i Europa. P&aring; svenska &auml;r <em>Levande och d&ouml;da</em> tidigare utkommen (2016).</p> <p></p> <blockquote> <p>Vad sker egentligen med Yeong-hye? Det &auml;r en &ouml;ppen fr&aring;ga genom hela den m&auml;rkligt suggestiva och uppr&ouml;rande romanen. /&hellip;/ Alla tolkningar &auml;r m&ouml;jliga i Han Kangs imponerande konkreta och sinnliga gestaltning av ett inre skeende vi bara kan se utsidan av.</p> <p>Pia Bergstr&ouml;m, Aftonbladet</p> <p>Det h&auml;r &auml;r en bok som f&ouml;r&auml;ndrar l&auml;sarens t&auml;nkande. Fr&aring;n b&ouml;rjan &auml;r handlingen hyfsat sansad. Yeong-hye har levt precis som kvinnor f&ouml;rv&auml;ntas, som god, tillbakadragen och prydlig hustru. N&auml;r hon pl&ouml;tsligt blir vegetarian f&ouml;r&auml;ndras allt.</p> <p>Aase Berg, Dagens Nyheter</p> <p>Redaktionens favorit!</p> <p>Vi l&auml;ser</p> <p>Det r&auml;cker med att l&auml;sa de tv&aring; f&ouml;rsta meningarna f&ouml;r att bli fast.&rdquo;</p> <p>Rakel Chukri, Sydsvenskan</p> <p>Sydkoreanska f&ouml;rfattaren Han Kang framst&aring;r som en av de mest fascinerande f&ouml;rfattarna i v&auml;rlden just nu. /&hellip;/ Han Kangs f&ouml;rra bok p&aring; svenska, " Levande och d&ouml;da", kom i h&ouml;stas, och jag tyckte den var en av &aring;rets allra b&auml;sta. Jag kan nog utan tvekan s&auml;ga att &rsquo;Vegetarianen&rsquo; &auml;r n&aring;gra klasser b&auml;ttre. Den g&ouml;r s&aring; radikala saker med romanformen att det bara kan kallas h&auml;pnadsv&auml;ckande. /&hellip;/ det h&auml;r &auml;r en helt briljant roman. Om jag f&aring;r l&auml;sa n&aring;got b&auml;ttre i &aring;r skulle jag bli oerh&ouml;rt &ouml;verraskad.</p> <p>Bj&ouml;rn Kohlstr&ouml;m, J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</p> <p>En unik ber&auml;ttelse med poetiska och mystiska inslag. S&aring; tragisk. S&aring; stark. S&aring; h&auml;ftig!</p> <p>Bodil Juggas, Arbetarbladet</p> <p>&rsquo;Vegetarianen&rsquo; &auml;r en dr&ouml;msk Kafkaliknande saga om liv och d&ouml;d, om makt och sexualitet, som sl&aring;r rot i kroppen och verkar p&aring; ett djupare plan.&rdquo;</p> <p>Jenny Lindh, M Magasin</p> <p>Han Kangs spr&aring;k &auml;r skarpt och ber&auml;ttandet koncist. Det ober&ouml;rda lugn med vilket Yeong-hye h&auml;vdar sig &auml;r pl&aring;gsamt kontrasterat mot det motst&aring;nd hon drivs till n&auml;r hennes ord inte respekteras, som n&auml;r fadern f&ouml;rs&ouml;ker tvinga en k&ouml;ttbit in i hennes mun&rdquo;</p> <p>Ingrid Bossedal, G&ouml;teborgs-Posten</p> <p>Romanen &auml;r en upplevelse, p&aring; en g&aring;ng brutal och subtil, och jag hoppas f&aring; l&auml;sa fler av Han Kangs m&ouml;rka, f&ouml;rtvivlade, n&ouml;dv&auml;ndiga verk p&aring; svenska.&rdquo;</p> <p>Martina Lowden, SR Kulturnytt</p> <p>En av Asiens mest intressanta f&ouml;rfattare just nu&rdquo;</p> <p>Yukiko Duke, Vi l&auml;ser</p> <p>Sensuell, provocerande och v&aring;ldsam &hellip; en of&ouml;rgl&ouml;mlig upplevelse.</p> <p>THE GUARDIAN</p> <p>En kortroman om sexualitet och galenskap som f&ouml;rtj&auml;nar all sin framg&aring;ng.</p> <p>IAN MCEWAN</p> </blockquote>

<p><b>****MYCKET BRA!**** </b><br/><b><i>Gulløv fortsätter, i samma goda stil, att på sitt personliga vis ambitiöst och skickligt blanda fakta och fiktion på ett intressant och underhållande sätt. () Gillar man exempelvis tv-serien Vikings, Frans G.Bengtssons Röde Orm eller exempelvis Jan Guillous romaner om Arn kan böckerna om Palnatoke starkt rekommenderas.</i></b><br/>Henric Ahlgren, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 20, 2024</p><p>I sin vrede över att ha blivit torterad och förödmjukad i en själländsk fängelsehåla har Palnatoke dödat Leirekungen Gorm den yngre för att inte tala om alla andra vilket leder till att han blir landsförvisad av kung Harald.</p><p>Palnatoke befinner sig nu på Jomsborg, där han slickar sina sår med två små döttrar som gör livet både surt och sött för honom. Det dröjer dock inte länge förrän Palnatoke på nytt tvingas ta sin uppgift som krigsherre på allvar och hjälpa sin bror i kampen mot de ryska furstesönerna från Kiev och Holmgård. Men det passar honom alldeles utmärkt, ty nu kan han äntligen utröna om hans Jomskrigare är så ståndaktiga som alla säger.</p><p><b>Tonny Gulløv</b> är född 1966 i Köpenhamn, Danmark. När han inte arbetar som purser på SAS eller tränar sin dotters fotbollslag skriver han. Med ett stort intresse för vikingatiden och Danmarks historia har berättelsen om Ulv Palnatoke vuxit fram, och böckerna har blivit en stor succé i Norden.</p>

<p></p><p></p><p><b>För att vara törstig måste man vara levande.  </b></p><p>Jag har alltid vetat att jag skulle dömas till döden är första meningen i denna roman. Den som berättar är ingen mindre än Jesus, som har dömts till döden av Pontius Pilatus och sitter i en cell natten innan han ska avrättas.  </p><p>Med sin underbara humor och intelligens leder Amélie Nothomb läsaren rakt in i Jesus huvud för att ta del av hans mest intima känslor och reflektioner över Gud och mänskligheten. Från rättegången där människor som Jesus utfört mirakel på vittnar emot honom till korsvandringen, korsfästelsen, uppståndelsen och dess framtida inverkan på världen delar Jesus med sig av sin kritik av Gud, sin kärlek till Maria Magdalena samt passar på att rätta till felaktiga redogörelser om honom i evangelierna.     </p><p>Av de begär som Jesus filosoferar över intar törsten en särställning. För att vara törstig måste man vara levande och ha kropp, men det är endast när man dör av törst som ens sinnen skärpts till den grad att man kan bli en sann mystiker.     </p><p>Den belgiska författaren Amélie Nothombs 28:e roman skakade delvis om det katolska Frankrike och höjdes till skyarna av den franska kritikerkåren. Törst var finalist till Prix Goncourt 2019.   </p><p><i>  Med oemotståndlig humor filosoferar Nothomb över kroppen, kärleken, njutningar, mänsklig otacksamhet, lidandet, hopp, tron och döden</i>.  <b> </b></p><p><b>- Les Echos  </b></p>

<p>För drygt 8000 år sedan lever unga Eira i Doggerland nära inlandsisen i norr med sin man Skagii och sonen Ötzi tillsammans med Vidarstammen. När Eira ser att det blir allt varmare och att vattnet stiger anar hon oråd. Men hennes varningar tas inte väl emot, byns nye ledare bannlyser henne och hon måste lämna allt. Efter ett överfall tar hon sin tillflykt till det säsongboende Urdifolket, där hon träffar konstnären och flintsmeden Joar. Tillsammans måste de snabbt få omgivningen att inse vilken katastrof som väntar.</p><p></p><p>"Landet som försvann" är en historisk roman som baseras på de senaste forskningsrönen om Doggerland, en stenålderskultur som påträffats i havet vid Doggers bankar i Nordsjön.</p>

<p>Lucy Dillons elfte bok i Longhampton-serien!</p><p></p><p>Robyn är en typisk lillasyster. Hon är både kaotisk och slarvig medan storasystern Cleo gör allting perfekt. Men när Robyns glassiga mäklarliv krackelerar tvingas hon ta anställning i Cleos städfirma. Genom det nya jobbet träffar hon människor som var och en ger henne anledning att börja fundera över sitt egna stökiga liv. Och varför är det så svårt att ha en ärlig konversation med sin syster?</p><p></p><p>"Vuxen på låtsas" är en lika delar drabbande som hoppingivande roman om familjehemligheter, kärlek och nya chanser.</p>

<p>"'Farväl till Panic Beach' är smärtsamt vacker och en av Sara Stridsbergs starkaste romaner."</p><p>Göteborgs-Posten</p><p></p><p>"Sara Stridsberg aldrig har varit skickligare som romanförfattare än hon är just nu."</p><p>Svenska Dagbladet</p><p></p><p>"'Farväl till Panic Beach' är vacker och oupphörligen fängslande. En av de bästa romaner jag läst i år."</p><p>Sydsvenskan</p><p></p><p>"Det är en varm, genomskådande, djupt gripande och alldeles underbar roman med ett språk som vibrerar av känslor och liv."</p><p>Falu Kuriren</p><p></p><p>"Romanen stryker under Sara Stridsbergs författarskap som ett av de viktigaste vi har, i sin kompromisslöshet och i sin enträgna vilja att se det mänskliga i allt det svåra som sker med människor; i deras fallande, i deras oförmåga, i deras eviga längtan efter kärlek."</p><p>Borås Tidning</p><p></p><p>"Farväl till Panic Beach" är en roman om en släkt som tycks leva på en scen där bländande ljus och avgrundsdjupt mörker avlöser varandra. I en vindlande berättelse som sträcker sig från 1917 till våra dagar följer vi skiftena mellan generationerna i Kungstornet i Stockholm. Om somrarna reser de till Panic Beach, en evighetsstrand fylld av djurskelett och ensamma barnlekar. Långt senare blir en dotter sittande i en vintrig Berzelii park med minnena av en familj fylld av förlorare och upphöjda, alltmedan det skimrande och skrämmande skenet från Panic Beach avtar. Sara Stridsberg har skrivit en storartad roman om skuld, sanning och hopp, om att säga farväl, till sist och för alltid.</p>

<p><strong>Han Kang &auml;r mottagare av Nobelpriset i litteratur 2024<br/>"<em>f&ouml;r hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottl&auml;gger m&auml;nniskans s&aring;rbarhet"</em>.<br/><br/></strong><em style="font-size: 1.125rem;">Levande och d&ouml;da</em><span style="font-size: 1.125rem;"> b&ouml;rjar med ett stort antal m&auml;nskliga kroppar uppradade l&auml;ngs v&auml;ggen i en gympasal. Det stinker i v&auml;rmen, uppsv&auml;llda t&aring;r sticker ut under lakanen &raquo;som tjocka stumpar ingef&auml;ra&laquo;. Det &auml;r 1980, platsen &auml;r Kwangju i Sydkorea. Hundratals studenter som protesterat mot regimen har just m&ouml;rdats av milit&auml;ren i en massaker. I massan av d&ouml;dade unga m&auml;nniskor vandrar en pojke, Dong-ho, omkring. Han letar efter sin v&auml;n. N&auml;r han hittar honom, kommer han d&aring; att vara levande eller d&ouml;d? Och vad h&auml;nder med sj&auml;len hos den kropp som slutar leva?</span></p> <p>I en serie l&auml;nkade episoder som r&ouml;r sig fr&aring;n 1980 fram till v&aring;r tid, g&ouml;r ber&auml;ttaren nedslag i ett samh&auml;lle pr&auml;glat av censur och skr&auml;ckfylld tystnad. Samtidigt finns hela tiden en m&auml;ktig drivkraft att minnas, ber&auml;tta och ge m&auml;nskligheten tillbaka till dem som ber&ouml;vats den.</p> <p>Med <em>Levande och d&ouml;da</em> introduceras den m&aring;ngfaldigt prisbel&ouml;nta Han Kang p&aring; svenska. Hennes roman &auml;r ett stilistiskt m&auml;sterverk vars klara sk&ouml;nhet kontrasterar mot den brutala materian. Liksom en Primo Levi eller en Solsjenitsyn, tar hon sig an den stora och sv&aring;ra fr&aring;gan om m&auml;nniskors handlingar, deras potential f&ouml;r grymhet och &ouml;mhet.</p> <p><strong>Han Kang</strong> &auml;r f&ouml;dd i Kwangju, Sydkorea och flyttade till Seoul vid nio &aring;rs &aring;lder. Fyra m&aring;nader senare intr&auml;ffade i hennes forna hemstad den massaker som <em>Levande och d&ouml;da</em>behandlar. Hon debuterade som f&ouml;rfattare 1993. 2007 kom<em>Vegetarianen</em>, den kortroman som blev hennes genombrott utanf&ouml;r Sydkorea och 2016 bel&ouml;nades med Internationella Man Booker-priset. Han Kang &auml;r flerfaldigt prisbel&ouml;nt, b&aring;de i hemlandet och internationellt, och &auml;r 2024 &aring;rs mottagare av Nobelpriset i litteratur.<br/><br/></p> <p><strong>Sagt om boken:<br/><br/></strong></p> <blockquote> <p><strong>En av v&auml;rldens b&auml;sta f&ouml;rfattare just nu. Vilken lycka d&auml;rf&ouml;r att Han Kang introduceras p&aring; svenska i dagarna.</strong>(&hellip;) Han Kang &auml;r en s&aring;dan f&ouml;rfattare som p&aring; samma g&aring;ng kan skriva med ett materiellt och spirituellt perspektiv. Vid det blodst&auml;nkta gingkotr&auml;det utanf&ouml;r provinskontoret sv&auml;var andarna fr&aring;n de som d&ouml;tt i klasskampen. Det &auml;r obehagligt och vackert p&aring; samma g&aring;ng.</p> <p>Rasmus Landstr&ouml;m, Dagens ETC</p> <p>['Levande och d&ouml;da'] f&aring;r l&auml;saren att &ouml;ppna &ouml;gonen f&ouml;r andra v&auml;rldar. Man vill veta mer, bredda sin kunskap, tr&auml;nga djupare in. Kort sagt: man vill inte att boken ska ta slut. /&hellip;/ Det &auml;r en, i alla avseenden, hisnande l&auml;sning. /&hellip;/ I Han Kangs komplexa m&auml;nniskov&auml;rld flyter allt samman: liv, d&ouml;d, klass, genus. Och inget f&aring;r &ouml;verr&ouml;sta det andra. Det &auml;r enast&aring;ende.</p> <p>Anders Sj&ouml;gren, V&auml;sterbottens-Kuriren</p> <p>Ber&auml;ttelsen &auml;r i det n&auml;rmaste outh&auml;rdligt hemsk, men skriven p&aring; s&aring; vacker prosa, med s&aring;dan inlevelse, att det om&ouml;jligt g&aring;r att l&auml;gga den ifr&aring;n sig. Det &auml;r en bok att l&auml;sa och l&auml;sa om.</p> <p>Maria Hamberg, Dala-demokraten</p> <p><strong>Brutalt vacker skildring av nationellt trauma&rdquo;<br/></strong>&rdquo;<strong>Gripande</strong>&auml;r ett sv&aring;rt ord, lite s&ouml;tt och violett, som om man konsumerade en skildring f&ouml;r att f&ouml;ras bort. Men jag tror det &auml;r n&auml;rmast &auml;nd&aring;. Den h&auml;r romanen &auml;r, f&ouml;rutom<strong>spr&aring;kligt oerh&ouml;rt s&auml;ker</strong>(bara att v&auml;lja ordet nobel f&ouml;r hur en lindad och gravsatt kropp blir v&auml;rdesatt av den omsorg som visas den)<strong>djupt gripande. Det var l&auml;nge sedan jag l&auml;ste om s&aring; mycket k&auml;rlek</strong>.</p> <p>Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna</p> <p><strong>Det &auml;r en k&auml;nslom&auml;ssig erfarenhet, att l&auml;sa Han Kang</strong>. Hon &auml;r ocks&aring; poet, och skriver sin roman okonventionellt, p&aring; en<strong>h&aring;rtsl&aring;ende rytm, men med ett beh&auml;rskat ursinne</strong>. Hon p&aring;minner om att f&ouml;rfattarens uppgift kan best&aring; i att ge uttryck f&ouml;r en r&auml;ttsk&auml;nsla. Det h&auml;r &auml;r ett s&auml;llsynt lyckat m&ouml;te mellan dokument&auml;ren och fiktionen. (&hellip;)<strong>P&aring; s&aring; s&auml;tt kan du l&auml;sa Han Kang som en f&ouml;rfattare som utr&auml;ttar lika storslagna saker som Primo Levi och Aleksijevitj</strong>. Det vill s&auml;ga, skapar en litteratur som dokumenterar verkligt material och samtidigt visar oss vad en m&auml;nniska &auml;r.</p> <p>Bj&ouml;rn Kohlstr&ouml;m, J&ouml;nk&ouml;pings-posten</p> <p><strong>En inlevelsefull, t&auml;t fiktion som vill &aring;teruppr&auml;tta m&auml;nniskorna, levande som d&ouml;da</strong>. De talar, de minns och v&aring;ldets efterverkningar blir deras egen ber&auml;ttelse. (...)<strong><em>Levande och d&ouml;da</em>&auml;r en tung liten roman</strong>, en m&aring;ngbottnad ber&auml;ttelse som vackert och oroande skildrar hur &ouml;vergrepp fr&auml;ter s&ouml;nder m&auml;nniskors liv.</p> <p>Andreas Norman, Sydsvenskan</p> <p><strong>Blytungt av Bookerprisvinnaren&rdquo;<br/></strong>&rdquo;Det som g&ouml;r texten blytung och stark &auml;r de n&auml;rmast filmiskt &aring;tergivna episoder som h&auml;nger samman med sj&auml;lva upproret. (&hellip;) Den sista historien &auml;r en monolog. D&auml;r &auml;r tontr&auml;ffen total och n&auml;rmast hj&auml;rtsk&auml;rande.</p> <p>Dan Sj&ouml;gren, Arbetarbladet</p> <p>De d&ouml;da och de levande &auml;r lika n&auml;rvarande i romanen. R&ouml;sterna tystnar inte bara f&ouml;r att livet flyr kroppen. Tonen &auml;r poetisk, trots att Han Kang ofta skildrar fruktansv&auml;rda syner och en p&aring;tr&auml;ngande kroppslighet /&hellip;/ &Auml;ven i skildringen av de blodiga konsekvenserna av regimens brutalitet finns poesi.</p> <p>Kristian Ekenberg, Norrtelje Tidning</p> <p>De d&auml;r &ouml;gonblicken n&auml;r en roman fullst&auml;ndigt naglar fast en. En bok som f&aring;r en att inse att en m&auml;nniska inte bara &auml;r sin kropp. D&ouml;da kan leva.</p> <p>Jan Gradvall, Di Weekend</p> <p>Texten blir en v&auml;v av r&ouml;ster, ber&auml;ttelser, tidslager och minnen, som &auml;r fullst&auml;ndigt om&ouml;jliga att inte ber&ouml;ras av. Han beh&auml;rskar ocks&aring; f&ouml;rm&aring;gan att gestalta sorgens poetiska tillst&aring;nd och n&auml;rvaro, vilket p&aring; ett underligt vis g&ouml;r vistelsen i denna sm&auml;rtsamma bok vacker.</p> <p>Felicia Stenroth, Sm&aring;landsposten</p> <p><strong>Ett sydkoreanskt m&auml;sterstycke</strong>&ndash; av en Man Booker International Prize-bel&ouml;nad f&ouml;rfattare &ndash; som best&aring;r av sju sammanh&ouml;rande ber&auml;ttelser, om m&auml;nniskans avgrundsdjupa grymhet.</p> <p>Litteraturtoppen.se, plats 16</p> <p>Ett samtal som vi s&auml;llan h&ouml;r b&aring;da sidor av: de levande talar till de d&ouml;da, och de d&ouml;da svarar.</p> <p>SUNDAY TELEGRAPH</p> </blockquote>