Svenska

<p class="p1"><em>PULS F&ouml;rskoleklass</em>inneh&aring;ller allt du beh&ouml;ver f&ouml;r undervisning i samh&auml;lle, natur och teknik, enligt den nya l&auml;roplanen f&ouml;r f&ouml;rskoleklass.<em>PULS F&ouml;rskoleklass</em>best&aring;r av en l&auml;rarbok, en arbetsbok, fyra samtalsbilder, en h&ouml;gl&auml;sningsbok och en l&auml;rarwebb. H&auml;r finns ett rikligt och varierat material som ger dig inspiration till att tillsammans med dina elever utforska och beskriva f&ouml;reteelser och samband i samh&auml;lle, natur och teknik.</p> <h3 class="p1"><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/vekyk9rbw4jbvex8whte/digitalt_ikon.jpg" alt="" width="137" height="83" /></h3> <h3 class="p1">L&auml;rarbok med l&auml;rarwebb</h3> <p class="p2">I L&auml;rarboken hittar du allt du beh&ouml;ver f&ouml;r undervisning i samh&auml;lle, natur och teknik enligt det centrala inneh&aring;llet f&ouml;r f&ouml;rskoleklass. H&auml;r finns:</p> <p class="p2">Inledning med pedagogiska grundtankar, det centrala inneh&aring;llet och syftestexterna i l&auml;roplanen f&ouml;r f&ouml;rskoleklass och ett f&ouml;rslag p&aring; hur du kan planera ett &aring;rs undervisning i samh&auml;lle, natur och teknik.</p> <p class="p2">Inneh&aring;llet i L&auml;rarboken &auml;r uppdelad i tre delar:</p> <p>* Samh&auml;llemed arbetsomr&aring;dena: Skolan, Kompisar, Regler, H&auml;r bor jag, Min familj, Familjer f&ouml;rr i tiden, H&auml;r bor vi, Trafik, Yrken, Milj&ouml;, Viktiga dagar, FN-dagen och barnkonventionen.<br/>* Naturmed arbetsomr&aring;dena: &Aring;rstider, H&ouml;st, Vinter, Sommar och Tema vatten.<br/>* Teknikmed arbetsomr&aring;dena: Vad &auml;r teknik? Det rullar, Det snurrar, Det flyger faller och sv&auml;var, Jag &auml;r en robot.</p> <p class="p2">I varje del finns f&ouml;rslag p&aring; inspirerande start, samtal, faktal&auml;sning, unders&ouml;kningar, experiment, lekar, skapande, s&aring;nger och filmer, och det finns kopieringsunderlag till alla arbetsomr&aring;den.</p> <h3>Arbetsboken</h3> <p>Arbetsboken inneh&aring;ller en eller tv&aring; arbetsuppgifter till varje arbetsomr&aring;de i l&auml;rarboken. Uppgifterna &auml;r varierade och bef&auml;ster elevernas kunskaper p&aring; ett l&auml;ttsamt och roligt s&auml;tt. Arbetsbokens sidor finns som digitala bilder p&aring; l&auml;rarwebben, f&ouml;r gemensam genomg&aring;ng i gruppen.</p> <h3 class="p1">H&ouml;gl&auml;sningsbok &ndash; Hela &aring;ret med Tellus och Luna</h3> <p class="p2">I h&ouml;gl&auml;sningsboken finns 15 ber&auml;ttelser om Tellus och Luna som g&aring;r i f&ouml;rskoleklassen Citronen. Ber&auml;ttelserna inspirerar till samtal och skapar lust att veta mer om dinosaurier, uppfinningar och mycket mer. F&ouml;rslag till samtal utifr&aring;n ber&auml;ttelserna finns p&aring; l&auml;rarwebben.</p> <h3 class="p1"><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/y1k4h7ccnz4gupz7pcez/9789127446953.jpg" alt="" width="232" height="327" /></h3> <h3 class="p1"></h3> <h3 class="p1">Samtalsbilder</h3> <p class="p2">Samtalsbilderna best&aring;r av fyra &aring;rstidsbilder som visar samma skogsomr&aring;de under de olika &aring;rstiderna. P&aring; baksidan finns en f&ouml;rteckning &ouml;ver vilka v&auml;xter och djur man ser p&aring; bilden och f&ouml;rslag p&aring; n&aring;gra fr&aring;gor att samtala om. Bilderna finns b&aring;de i <span class="s1">tryckt och digital form.</span></p> <p class="p2"><span class="s1"><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/kkbla8eqg6gxsh0zrkw9/9789127446960.png" alt="" /></span></p>

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.<br/><br/>I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.<br/>De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.<br/>Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.<br/><br/>Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det är några av resultaten i årets Nationella trygghets­undersökning (NTU).<br/><b></b>Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 73 500 personer som genom post och webbenkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

<p>Hur styrs och organiseras forskning mest ändamålsenligt? Vilken samhällelig funktion och betydelse har vetenskapen? För att stärka den svenska forskningen kring sådana frågor tog Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet år 2015 gemensamt initiativ till forskningsprogrammet <i>Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang</i>. Bland de forskargrupper som beviljades medel finns antropologer, företagsekonomer, historiker, innovationsforskare, sociologer och vetenskapsteoretiker. Den tvärvetenskapliga karaktären har banat väg för många skiftande frågeställningar och medfört att programmet behandlar allt från forskningens styrning och hur forskare samverkar med företag, offentlig förvaltning och civilsamhälle till den historiska relationen mellan politik och vetenskap. I denna boxantologi presenterar forskarna några av sina bärande resultat och reflekterar utifrån dessa kring samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning.  </p><p>Boxen/kassetten rymmer dessa häften, som också kan beställas separat:</p><p>Margareta Hallberg -- Att se på samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning: Reflektioner över forskningens villkor    </p><p>Tomas Hellström &amp; Merle Jacob -- Forskningspolitiska styrmedel och deras effekter på forskningen: Förslag till ett ramverk för analys av stödformer    </p><p>Anders Broström, Marianne Ekman, Lars Geschwind, Monica Lindgren &amp; Johann Packendorff -- Prestationsbaserad styrning i akademin: Instrumentalisering i tidsanvändning, identitet och professionalitet   </p><p>Anna Jonsson, Maria Grafström &amp; Mikael Klintman -- Kunskapssamverkan: Mellan elfenbenstorn och marknadstorg    </p><p>Maureen McKelvey, Karin Berg, Evangelos Bourelos, Linus Brunnström, Ethan Gifford, Daniel Hemberg, Ida Hermansson, Sven Lindmark, Daniel Ljungberg, Rögnvaldur Saemundsson, Viktor Ström &amp; Olof Zaring -- Forskningssamverkan och kommersialisering: Samhällets långsiktiga försörjning av ingenjörsvetenskaplig kunskap     </p><p>Corinna Kruse, Jenny Gleisner &amp; Hannah Grankvist -- Alignmentarbete: Det kontinuerliga arbetet för kunskapsförflyttning    </p><p>Johan Edman, Helena Bergman, Lena Eriksson &amp; Katarina Winter -- Berusningens politiska aritmetik: Utredning, kvantifiering och avpolitisering inom den svenska berusningspolitiken under rekordåren    </p><p>Anders Bergmark &amp; Patrik Karlsson -- Evidens och socialt arbete: Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten </p>

Den viktiga bruksnäringen i Bergslagen behövde under andra hälften av 1800-talet förbättra sina transportsystem. Mängden varor som behövde transporteras ökade kraftigt under denna tid. Det gällde transporten av malm från gruvorna runt Nora ner till bruken i Karlskoga och söderut. Och sedan vidare transport av de färdiga produkterna. Det byggdes därför nya kanaler, slussar och senare järnvägar.<br/>Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om järnvägens sträckning. Så det blev två parallella järnvägsbyggen på 1870-talet från gruvorna i norr, en smalspårig och en normalspårig. Båda gick ner till den nyöppnade stambanan som gick förbi Degerfors. Senare utökades båda upp till Striberg. Den normalspåriga järnvägen utökades senare ner till hamnen i Otterbäcken och den smalspåriga upp till Bredsjö.<br/>Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i hård konkurrens och dålig lönsamhet. Den smalspåriga järnvägen köptes upp av den normalspåriga som till slut lades ned och Nora Bergslags Järnv