Svenska

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

<p><i>När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! </i> Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.</p><p>Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.</p><p>Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.</p><p></p><p>Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är <i>Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid</i> (Tanke­kraft 2013) och <i>Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive</i> (Rout­ledge 2017).</p>

"Tanken utanfo?r" skrevs av Michel Foucault 1966 och handlar om fo?rfattaren Maurice Blanchot. Tjugo a?r senare och efter Foucaults do?d svarade Blanchot med "Michel Foucault som jag fo?resta?ller mig honom". I denna bok mo?ts dessa tva? texter, fo?rfattade av tva? av den franska efterkrigstidens mest inflyt­elserika ta?nkare.

Linjen [Bok / Danskt band]

<p>Så här skriver Hans Jonas i sin bok: </p><p>»... Men för juden, som uppfattar det härvarande som platsen för gudomlig skapelse, rättvisa och frälsning, är Gud i eminent utsträckning historiens herre och då ifrågasätter &gt;Auschwitz&lt; hela det traditionella gudsbegreppet till och med för den troende. Det adderar faktiskt, vilket jag nyss försökt visa, ett något aldrig tidigare existerande till den judiska historieerfarenheten, något som de äldre teologiska kategorierna inte kan bemästra. Den som inte helt enkelt vill släppa gudsbegreppet och det har till och med en losof rätt till måste för att inte behöva ge upp det tänka igenom det på nytt och söka ett nytt svar på Jobsfrågan. &gt;Historiens herre&lt; måste han förmodligen lämna därhän. Alltså: Vilken Gud kunde låta det ske?« </p><p>Frågan om vilket Gudsbegrepp som kan överleva Auschwitz ledde till en radikal omtolkning av Guds egenskaper och det sätt som människan kan förhålla sig till Gud efter 1900-talets värsta brott. </p><p>Den svenska utgåvan innehåller ett rikt efterord av författare Göran Rosenberg.</p>

<p>Hur bör vi handla? Vad kräver moralen av oss? <i>Grundbok i normativ etik</i> introducerar och diskuterar, med många exempel, de viktigaste försöken att på ett systematisk sätt besvara dessa frågor. Utilitarism, pliktetik, rättighetsteorier, dygdetik och djupekologi blir analyserade och jämförda med varandra, både när det gäller styrkor och svagheter. Framställningen är direkt och tillgänglig även utan filosofiska förkunskaper, författaren klargör sina egna ståndpunkter samtidigt som läsaren dras in i diskussionen. </p><p>I denna tredje upplaga är boken till stor del omskriven, utökad och uppdaterad med de senaste årens diskussion. </p><p>Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i Praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och i Medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Han har en stor vetenskaplig produktion men är också Sveriges kanske flitigaste debattör i etiska frågor. Särskilt när det gäller medicinsk etik har han med sina rättframma och ofta kontroversiella ställningstaganden spelat en huvudroll i det svenska offentliga samtalet.</p>

Innehåller bland annat: Om vidskepelse och religiös extas, Om vältalighet, Epikurén, Stoikern, Om självmord, Om själens odölighet. Med förord av Fil. Dr. Robert Callergård.