Svenska

Våra Kulturväxters Namn - Ursprung Och Användning [Bok / Flexband]

Ut I Sveriges Flora- Våra Vanligaste Vilda Växter I Färg [Bok / Flexband]

<p>Det här är den perfekta boken för alla som mest plockar kantareller och karljohansvamp men som gärna vill utöka repertoaren. 140 arter beskrivs utförligt i text och bild: de viktigaste matsvamparna, de farligaste giftsvamparna som de kan förväxlas med men också ett antal misstänkt giftiga eller oätliga dubbelgångare till de ätliga svamparna. Ett utförligt bestämningsschema stimulerar nyfikenheten hos alla normalplockare och inspirerar till fördjupning.<br/><br/>Svamparna är fotograferade i sin rätta miljö för att förmedla upplevelsen av de olika arterna så som man möter dem i skog och mark. Ätligheten bedöms med det välkända stjärnsystemet utifrån senaste rön. Ett tiotal recept samt anvisningar hur man tar hand om och tillagar sin skörd avslutar boken, som är lika självklar att ha med på skogsutflykten som en kaffetermos.<br/><br/>En praktisk och fältmässig svampbok som väl kompletterar den mer omfattande och fördjupade <em>Svampar i skog och mark</em> av samma författare från 2012.</p>

<p>Svampar i Sverige är en pålitlig och vacker handbok som presenterar över 400 svamparter som växer i den svenska naturen. Arterna presenteras i systematisk ordning med lättfattliga texter och mästerliga akvareller av Bo Mossberg, en av Sveriges främsta naturillustratörer. Stor vikt har lagts vid de detaljerade och vackra illustrationerna. Merparten av arterna är avbildade i fält och avsikten är att visa svamparna precis som de växer eftersom växtsätt och plats spelar stor roll för att korrekt artbestämma en svamp. Det här är boken för svampentusiaster men även för den som vill utöka sin plockrepertoar. Förutom artpresentationsdelen finns ett nybörjaravsnitt med förslag på tjugo matsvampar - alla enkla att känna igen, säkra att plocka och goda att äta. Som ytterligare hjälp för svampplockaren ägnas ett kapitel åt att beskriva vilka typiska platser svamp växer. Vilka svampar går det att hitta i granskog, myrmark, lövskog och hagmarker? Boken innehåller också ett kapitel som visar hur man kan använda svampar för att känna igen miljöer med höga naturvärden. Förekomst av krävande svampar, s k naturvårdssvampar, kan idag användas av alla svampintresserade för att skydda skogar från avverkning. Boken avslutas med ett kapitel om hur man anrättar svamp och ett flertal grundrecept. Svampar i Sverige utkom första gången 1977 med titeln Svampar i naturen, kulturen & köket och med texter av Sven Nilsson och Olle Persson. Denna utgåva byggs om från grunden med fler än 100 nya arter, ny form och omfattande redigering av både text och bild. Bakom det ansenliga revideringsarbetet denna gång står givetvis Bo Mossberg men också biologen Mats Karström.</p>

<p>"Det är en riktigt intressant och fin genomgång av kålens väg till våra matbord som ger ett sammanhang till de recept som sedan följer. Helt rätt i tiden!" <i> BTJ</i> </p><p>Kålen upplever en renässans. Från att ha varit förpassad till pizzasallad och råkost har den blivit högsta mode bland både restaurangkockar och hemmamatlagare. Grönkål ­wokas och strimlas i sallader, bryssel­kål friteras och steks och asiatiska sorter som kailaan och pak choi finns numera i grönsaksdisken. Kålen är ingen nymodighet. Den har följt människan i olika former och på olika ställen i världen sedan stenåldern. Kålen bildar ätliga rötter, blad, huvuden, stjälkar och blomknoppar, som hos broccolin och blomkålen. Den är hälsosam och full av vitaminer.<br/><br/>Boken <i>Kål</i> berättar den fascinerande historien om kålen som växt och människoföda men också hur den odlas och inte minst tillagas. Receptdelen innehåller allt från hälsosamma smoothies till sallader och givetvis våra klassiska kåldolmar.<br/><br/>" Kålen gör comeback!" <i>Magasinet Skåne</i><br/><br/>"Inspirerar till matlagning och historiekunskap om denna användbara grönsak." <i> Eskilstuna Kuriren</i></p>

Johannes Gernandt var akademiträdgårdsmästare i Lund 1808-1828. År 1837 skrev han <i>Reglor för Trädgårdskonsten, grundade på mångårig praktik af J. Gernandt. (med plancher.)<i>, som nu för första gången publiceras i sin helhet.<br/><br/>Manuskriptet var naturligtvis handskrivet, men tämligen lättläst. En första genomläsning visade att det är så intressant ur många synvinklar, att det borde göras tillgängligt för fler. Det utgör ett stycke svensk trädgårdshistoria från en tid som är bristfälligt studerad. Cirka 700 växter nämns och sortimentet berättar mycket om det tidiga 1800-talets syn på prydnads- och köksväxter.<br/><br/>Vid denna tid kom allt fler växter till Europa genom växtsamlare runt om i världen och framsynta odlare som Johannes Gernandt lärde sig snabbt att ta vara på dem. Det hände oerhört mycket med den svenska trädgårdsnäringen under det tidiga 1800-talet. Det startades handelsträdgårdar, plantskolor och trädgårdsskolor. Gernandt var en av de trädgårdsmän som stod mitt i händelseförloppet.<br/><br/>Boken innehåller en inledande essä om Johannes Gernandt och tiden han verkade i, vackra illustrationer samt en omfattande växtlista på de vetenskapliga och svenska namn på arter och sorter som han nämner i sitt manuskript.

<p><i>Blommor kan inte tala. Men de berättar historier, som man bara behöver veta att läsa.</i></p><p>I denna praktfulla, lärda och inspirerande bildordbok väcks det hemliga blomsterspråkets häpnadsväckande traditioner till liv igen. Isabel Kranz spårar upp dem både i finkulturens och underhållningsindustrins olika världar och förklarar blommornas symboliska kraft och dolda kärleksbudskap. I förtätade närläsningar tolkas världslitteraturen lika floralt som en sketch av Monty Python, botaniska traktat från 1700-talet eller vår egen tids populära kärleksromaner. Historiska källor avslöjar det botaniska beskrivnings­språkets bortglömda skönhet och visar återigen att blommorna är mycket mer än bara vackra. Ett lexikon att läsa, beskåda och förundras över.</p><p></p><p>Isabel Kranz, född 1977 i Berlin, är litteraturvetare och en av grundarna av utgivarkollektivet Butis Butis. Hon arbetar med förhållandet mellan litteratur och botanik, med teorin om detaljen samt Walter Benjamin.  </p>