Svenska

I en initierad och angelägen bok om Europa och Europeiska unionen (EU) tar författaren upp egna och andras tankar om Europa och dess efterkrigstida politiska experiment EU ? båda två lika svårfångade som diskret charmfulla väsen, omdiskuterade och ifrågasatta, men samtidigt livskraftiga och önskvärda. Boken behandlar ett antal centrala teman för både Europas och unionsprojektets idéer om Europa och europeiskt samarbete. Europas gränsproblematik, identitetsfrågan, demokratifrågan, fredsfrågan, imperietanken, nedslag i två nationella samtal om Europa (Sverige och Tyskland), röster om Europa, några exempel och tankar kring två städers politiska betydelse för Europas efterkrigshistoria (Berlin och Strasbourg), förödmjukelsens och skammens Europa, dragkampen mellan politik och ekonomi samt europeiska utmaningar i samtid och framtid. Författaren belyser också med exempel från dåtid (Karl den store) och nutid (Johannes Paulus II) Europas kristna arv och dess betydelse som ett växthus för den europeiska enandeprocessen. Stefan Höjelid är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och mångårig läroboksförfattare. Han är också styrelseledamot i Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) och har tidigare på Sekel Bokförlag utkommit med antologin Turkey. From Tutelary to Liberal Democracy (2009).

Nyare teorier inom vetenskapsfilosofin har rubbat den etablerade uppfattningen att vetenskapliga teorier kan rättfärdigas med att de härletts ur observationer och experiment. Utvecklingen har visat att denna syn på vetenskapen ofta är felaktig, ändå sätter den sin prägel på mycket av dagens vetenskap.<br/><br/>Den reviderade, utvidgade utgåvan av detta standardverk, som används på en mängd universitetskurser över hela världen, behandlar översiktligt och instruktivt de viktigare utvecklingslinjerna på området under de två senaste årtiondena i samma lättillgängliga stil som gjort de tidigare utgåvorna så populära. Av särskild betydelse är författarens genomgång av Bayes teorem och den nya experimentalismen, liksom nya kapitel om de vetenskapliga lagarnas karaktär och de senaste tendenserna i debatten mellan realister och antirealister.<br/><br/>Alan Chalmers föddes 1939 i Bristol och är professor vid universitetet i Sydney.

<p>Gunnar Eriksson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, tecknar här en bild av västerlandets intellektuella utveckling under 150 år. Han visar hur filosofi, naturvetenskap, human- och socialvetenskaper och allmänt tankeliv samverkat till att forma den intellektuella kulturen under en lång och händelserik period.</p><p>Titeln har tryckts om åtskilliga gånger, senast 2021.</p><p></p>

Hur låter åskan är en mångfasetterad bok om alternativa och mer sammansatta sätt att förstå världen och om att riva befästa distinktioner av olika slag: mellan vetenskap och konst, mellan teoretisk och tillämpad forskning, mellan att förstå och att förklara. Man kan läsa den med vetenskapsteoretiska utgångspunkter eller bara för den rikt varierande exempelsamlingens skull: en åskmaskin på Drottningholmsteatern, barns teckningar av regn, metaforer, synestetikers upplevelsevärldar. Det är en bok fylld av stora frågor som stimulerar, överraskar och aldrig riktigt lämnar läsaren i fred.<br/>Johan Asplund är socialpsykolog och kultursociologi och har länge varit verksam som professor i Köpenhamn och Lund.<br/><br/>?Johan Asplund är den mest särpräglade sociologen i Sverige och säkert också den bäste stilisten.? (Sven-Eric Liedman i SDS)

Under 2500 år har detta ansetts som den bästa boken om ledarskap. Från början var den avsedd som lärobok i krigsfilosofi men idag anses den som en oöverträffad text om ledarskap och problemlösning. Vad du än sysselsätter dig med kan denna gamla bok leda till nya insikter och ­kunskaper om hur du ska bemästra de ­svårigheter du ställs inför.<br/>Texterna är nyöversatta direkt från kinesiska av: Bengt Pettersson, Ooi Kee Beng och Henrik Friman

<p>Det här är berättelsen om tre tänkare, vars inflytande på en hel generation poststrukturalistiska filosofer, och därigenom stora delar av den samtida filosofin, inte går att överskatta. Men det är inte berättelsen om detta inflytande, utan snarare ett försök att berätta deras historier med deras egna ord, med deras egna röster.</p><p>Det är också berättelsen om hur dessa röster tycks börja tala i samma stund som andra röster tystnar. Och slutligen är det berättelsen om hur dessa tre röster talar med varandra, och bitvis talar med varandras röster, om någonting som inte går att tala om, för att skapa en gemenskap den outsägliga sorgens gemenskap.</p><p>Mats-Ola Nilsson är fil.mag. i filosofi, och skrev under 80- och 90-talet filosofiska essäer i tidskrifter som <i>Montage</i> och <i>Res Publica</i>. <i>Den outsägliga sorgens gemenskap</i> är en återkomst till filosofin, men också en reflektion över hur allting började, för lite drygt trettio år sedan.</p>

Dialoger Om Naturlig Religion [Bok / Kartonnage]