Svenska

Reklamiska är det språk som används i reklam, till exempel annonser. Det är dessutom namnet på den avhandling, vars baksidestext du just läser. Den handlar om svensk reklam, och framför allt om språket i de annonser som vunnit pris vid den årliga tävlingen Guldägget. Boken innehåller en lång rad exempel på och från dessa annonser. På det sättet är den en sorts kulturhistoria. Men den innehåller också mer än 200 analyser, och det är det som är själva avhandlingen. Det finns en massa saker som gör en annons till en annons. Vi brukar kunna avgöra själva genretillhörigheten med en snabb blick. Det språk som finns i annonsen kallar jag alltså för reklamiska. Det går också att känna igen. Det råder ingen tvekan om att det är svenska, men det är inte vilken svenska som helst. Reklamiska vill upprätta en relation till oss, föra ett samtal, underhålla och påverka oss. Lyckas den med det? Den som någon gång har valt Champis hellre än Pommac, eller Nudie hellre än Cheap Monday, eller tvärtom, svarar kanske ja på den frågan. Världen är full av likvärdiga produkter, och det är bara reklamen som kan få oss att hålla isär alla varumärken. Reklam är inte det samma som konsumentupplysning. Reklamen får oss att fatta beslut, och reklamiskan spelar en viktig roll i den beslutsprocessen. Den rollen är vad boken handlar om. Einar Korpus är copywriter, forskare och författare med Göteborg som bas. Han driver webbcommunityn reklamiska.se, en mötesplats för reklam- och språkintresserade.

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.<br/><br/>I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.<br/>De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.<br/>Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.<br/><br/>Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det är några av resultaten i årets Nationella trygghets­undersökning (NTU).<br/><b></b>Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 73 500 personer som genom post och webbenkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

<p>Hur styrs och organiseras forskning mest ändamålsenligt? Vilken samhällelig funktion och betydelse har vetenskapen? För att stärka den svenska forskningen kring sådana frågor tog Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet år 2015 gemensamt initiativ till forskningsprogrammet <i>Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang</i>. Bland de forskargrupper som beviljades medel finns antropologer, företagsekonomer, historiker, innovationsforskare, sociologer och vetenskapsteoretiker. Den tvärvetenskapliga karaktären har banat väg för många skiftande frågeställningar och medfört att programmet behandlar allt från forskningens styrning och hur forskare samverkar med företag, offentlig förvaltning och civilsamhälle till den historiska relationen mellan politik och vetenskap. I denna boxantologi presenterar forskarna några av sina bärande resultat och reflekterar utifrån dessa kring samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning.  </p><p>Boxen/kassetten rymmer dessa häften, som också kan beställas separat:</p><p>Margareta Hallberg -- Att se på samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning: Reflektioner över forskningens villkor    </p><p>Tomas Hellström &amp; Merle Jacob -- Forskningspolitiska styrmedel och deras effekter på forskningen: Förslag till ett ramverk för analys av stödformer    </p><p>Anders Broström, Marianne Ekman, Lars Geschwind, Monica Lindgren &amp; Johann Packendorff -- Prestationsbaserad styrning i akademin: Instrumentalisering i tidsanvändning, identitet och professionalitet   </p><p>Anna Jonsson, Maria Grafström &amp; Mikael Klintman -- Kunskapssamverkan: Mellan elfenbenstorn och marknadstorg    </p><p>Maureen McKelvey, Karin Berg, Evangelos Bourelos, Linus Brunnström, Ethan Gifford, Daniel Hemberg, Ida Hermansson, Sven Lindmark, Daniel Ljungberg, Rögnvaldur Saemundsson, Viktor Ström &amp; Olof Zaring -- Forskningssamverkan och kommersialisering: Samhällets långsiktiga försörjning av ingenjörsvetenskaplig kunskap     </p><p>Corinna Kruse, Jenny Gleisner &amp; Hannah Grankvist -- Alignmentarbete: Det kontinuerliga arbetet för kunskapsförflyttning    </p><p>Johan Edman, Helena Bergman, Lena Eriksson &amp; Katarina Winter -- Berusningens politiska aritmetik: Utredning, kvantifiering och avpolitisering inom den svenska berusningspolitiken under rekordåren    </p><p>Anders Bergmark &amp; Patrik Karlsson -- Evidens och socialt arbete: Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten </p>