Svenska

<p>Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.</p><p>Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.  </p><p>Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. </p><p></p><p></p>

<p></p><p>Hur skulle du reagera om ni plötsligt blev en till person i din familj? Om det en dag kom ett barn i 10-årsåldern hem till dig? Ett barn som skulle bo där och vara en del av din familj? </p><p>I boken <i>Får Jag Låna Din Mamma? </i>beskriver författaren hur det var att växa upp under en del av sin barndomstid hos sin biologiska mamma, betraktat ur ett barns perspektiv. Men också hur det var att bo på barnhem och hos en fosterfamilj. Berättelsen sträcker sig sedan fram till vuxen ålder idag. </p><p>Boken syftar till att väcka en debatt om hur barn behandlades på den tiden men även idag, då inte mycket har förändrats från Socialtjänstens sida under alla dessa år. Än idag far barn illa hemma hos sina biologiska föräldrar och också hos vissa fosterfamiljer. Barnets bästa måste alltid vara i centrum, och allting är inte alltid så bra som det verkar. Ett mynt har alltid två sidor.</p><p></p>

Självbiografi [Bok / Inbunden]

Adams Bok [Bok / Häftad]

Ingen Bok [Bok / Inbunden]

<p><b>En sann berättelse om tro och förföljelse   </b>   </p><p>Det är tidigt tvåtusental och Jonna är en sökande tonåring som just flyttat till Jönköping. Bara några veckor in i gymnasiet kommer hon i kontakt med en frikyrklig rörelse som tror på handpåläggning och att sjukdomar kan botas genom övertygelse. Trots att Jonna varit skeptisk till religion lockas hon in i en gemenskap hon länge varit svulten på och blir snart en förgrundsgestalt i rörelsens ungdomsverksamhet.  </p><p>Men efterhand börjar värmen övergå i alltmer inskränkta levnadsvillkor. Kyrkans män tycks alltid få sista ordet och hon tvingas klippa banden till sin familj och sitt tidigare liv. Fram träder gradvis en värld präglad av maktmissbruk och bevakning, där manipulation av både barn och vuxna är vardag. Under de kommande tjugo åren får Jonnas försök att slå sig fri allt farligare konsekvenser, medan samhällets skyddsmekanismer fallerar runt både henne och andra.    </p><p><i>Vi gör det av kärlek</i> är en drabbande berättelse om vad behovet av tillhörighet kan göra med en människa och vad slutna sällskap kan lära oss om våra egna liv. Det är lika mycket en personlig rannsakan som en blixtbelysning av ett skuggsamhälle vars medlemmar allvarligt försummas av myndigheterna, här och nu. Historien om Jonna är berättad av skribenten Johanna Wester. Samtliga namn och platser i boken är fingerade. </p><p><b>Johanna Wester</b> (f. 1984) arbetar med mänskliga rättigheter, med bakgrund hos Amnesty, Ecpat, Unicef, Mind och Palmecentrets internationella expertgrupp. Idag är hon bland annat Svenska FN-förbundets föreläsare om kvinnors och barns rättigheter. <i>Vi gör det av kärlek </i>är hennes femte bok.</p>

<p><i>Evolutionens förvaltare</i> tecknar porträttet av en lika rikt begåvad som själsligt plågad familj, med Thomas Henry Huxley och sonsonen Julian Huxley i spetsen. Boken är lika delar en resa genom evolutionsbiologins framväxt och en färgstark skildring av några av dess främsta förvaltare. I livfullt samtal med tiden och samhället de levde i överblickas också 1800- och 1900-talet stora omvälvningar &ndash; en tid då mänskligheten försökte finna en ny plats i naturens ordning.</p><p>Boken ingår i Fri Tankes serie Vetenskapliga klassiker, som ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.</p>