Svenska

<p>Är något mer självklart än att den bäste kandidaten ska ha jobbet? Tanken var en gång revolutionerande och revolutionär. I de börds- och skråsamhällen som präglat en stor del av mänsklighetens historia betydde härkomst, förbindelser, betalningsförmåga och grupptillhörighet mer än kompetens när ämbeten med makt skulle besättas.</p><p>I dag ser vi med förvåning och förakt på det som tidigare generationer tog för givet. Adrian Wooldridge skildrar det skiftet, förebådat av filosofer som Platon och Konfucius, eftersträvat av huvudsakligen liberala och radikala reformatorer, och motarbetat av dem som betonade värdegemenskap och stabilitet i staters ledning.</p><p>Wooldridge visar hur meritokratin ständigt riskerar att tappa udden, att försjunka till slutna elitvälden, där familj och förbindelser åter blir viktigare än intelligens och förmåga. Här synar han kritiken mot idén om meritokrati från såväl höger som vänster. Kan tanken på förmågans betydelse åter vinna den reformkraft den en gång hade?</p><p>Adrian Wooldridge disputerade i Oxford och har under många år varit redaktör och kolumnist i The Economist. I denna långessä ger han en syntes av ett komplext skeende i en elegant framställning stundtals präglad av stilla ironi.</p><p>"en välskriven och omfattande framställning och analys av meritokratins utveckling och struktur" BTJ. </p>

<p>Socialismen är en politisk rörelse av världshistorisk betydelse. Med argument för bättre arbetsvillkor, jämlikhet och rättvisa har den tilltalat folk världen över i tvåhundra år. Men socialismen har också burit med sig nya idéer om konst, kultur och livsföring, drivkrafterna bakom moderna fenomen såsom avantgardistisk konst, folkbildning, fri kärlek, kvinnoemancipation, nudism, reformpedagogik och vetenskapstro. Genom socialismens, socialdemokratins, kommunismens och anarkismens spridning har dessa innovationer revolutionerat livet på hela vår jord. </p><p>Hittills har det saknats ett verk som berättar om de estetiska, etiska och existentiella frågor som har satt socialisternas hjärtan i brand. Om det som har gjort den politiska ideologin till djup övertygelse, till en tro för vilken tusentals människor till och med har offrat sina liv. Men vad för slags tro rör det sig om? </p><p>I <i>Röd tro. Socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år</i> kartlägger religionshistorikern Stefan Arvidsson hur både socialister själva och rörelsens belackare och fiender liksom akademiska forskare har förstått relationen mellan de politiska övertygelserna och olika existentiella åskådningar. Efter att ha stiftat bekantskap med sekularismens uppkomst och dem som har menat att politik och livsåskådning är två vitt skilda sfärer, möter vi dem som istället hävdat att modern socialism i grund och botten är politisk kristendom, att den är något slags obskyr alternativreligion eller att den är en helt ny form av religion. Vi möter också dem som tvärtom förkunnat att socialismen måste gå hand i hand med humanistiska och ateistiska övertygelser, liksom dem som har hävdat att den bygger på solid vetenskaplig grund. Sist i boken tar sig författaren an den pockande frågan: Vem har rätt?</p>

Svensk kriminalvård har förändrats i takt med samhället. Idag avundas andra länder Sveriges låga återfallstal och måttliga anstaltspopulation.<br/>Vägen hit har präglats av en tro på att människor kan förändras, av satsningar på forskning - och av en utveckling som har drivits inifrån, av medarbetare och chefer.<br/>Bokens 13 texter ger en bild av den utvecklingen. Berättad av de som var med, men också av de som ska ta svensk kriminalvård in i framtiden.

Näringslivets opinionsbildning handlade länge om en försvarskamp. Vänstervindarna efter 1968 ledde till en näringslivsfientlig radikalisering av svensk politik och samhällsdebatt. Den första fasen av det som samlade en allt bredare folkopinion handlade om att säga nej till löntagarfonder. Kampen mot fondsocialismen kulminerade i den stora, folkliga demonstrationen den 4 oktober 1983. Den andra fasen växte fram i självkänslan efter 4 oktober. Det kom att handla om en reformagenda som kom att omfamnas av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar och som varit en avgörande förklaring till att svensk ekonomi utvecklats väl. Så förändrades Sverige företagarrörelsen och opinionen skildrar ett arbete som bedrivits men arbetet fortsätter också idag. Formerna utvecklas, men idégrunden ligger fast. Janerik Larsson har haft olika roller inom näringslivets opinionsbildande verksamheter sedan sent 70-tal. Idag är han rådgivare till Stiftelsen Fritt Näringsliv.

Tekniken följer oss från ögonblicket vi föds till ögonblicket vi dör. Historien om oss kan inte berättas utan att vi berättar historien om tekniken, utan att förstå hur vi både formar den efter våra ständigt föränderliga syften och hur tekniken samtidigt formar våra egna behov och begär. I den här antologin beskriver världsledande historiker, akademiker och skribenter teknikens påverkan på industri och ekonomi, krigföring och spioneri, kultur och kommunikation, och funderar över hur relationen mellan människan och tekniken kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.

<p>Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata. </p><p>Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen?  </p><p>Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.</p>

<p>Att lära sig hantera en kris är centralt i människans tillvaro. Krig, revolutioner och pandemier är återkommande företeelser i mänsklighetens historia. I denna antologi undersöker tjugofem världsledande forskare hur olika samhällen reagerar i sådana situationer. De belyser människans unika förmåga till anpassning och omorientering. En kris medför problem men också möjligheter. </p><p>Antologin utges i en rikt illustrerad utgåva med vackert klotband. Huvudredaktörer är Mattias Hessérus och Iain Martin. </p>