Svenska

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/>Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/>Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

För att fira H.C. Andersens 200-årsdag utgav Centrum för Danmarksstudier och Makadam förlag denna bok, där tolv svenska och två danska författare och forskare skriver om hans förbindelser med Sverige och svenskarna förr och nu. H. C. Andersen var en av sin tids stora resenärer och gjorde sex resor enbart till Sverige, där han umgicks med berömdheter, föll i förundran inför naturen och imponerades av gruvor och maskinteknik. Om en av resorna skrev han den märkliga boken <i>I Sverrig</i>. Andersen var vän med Fredrika Bremer och förälskade sig i Jenny Lind. Han lyssnade på lundensisk studentsång och försåg komponisten J. A. Hägg med texter. När hans hundra årsdag firades trettio år efter hans död hyllades han i en artikel signerad »August Strindberg, elev av Andersen«. Med tiden har hans elever bland svenska författare blivit många. Kanske flög Nils Holgersson över Sverige tack vare H. C. Andersen. Astrid Lindgren inspirerades av hans eventyr och Maria Gripe av hans skuggfilosofi, Birgitta Trotzigs roman <i>Dykungens dotter</i> bygger på en av hans berättelser, och P. O. Enquist porträtterade honom i sitt drama <i>Från regnormarnas liv</i>. Alla dessa förbindelser kartläggs i denna boks fjorton essäer, som också tolkar »Tummelisa« som ett androgynt eventyr, närläser den rövarromantiska »En historia från klitterna« och sätter in Liden Kirsten i sitt operasammanhang. Vidare jämförs olika svenska översättningar av »Kejsarens nya kläder« och Fredrik Bööks stora Andersenbiografi analyseras. I bokens andra avdelning trycks på nytt fjorton svenska texter om Andersen, några av dem välkända, andra värda att räddas från glömskan. I bokens omfattande bibliografi finner man de många spåren, från dödsåret 1875 till i dag, av H. C. Andersens underbara resor i Sverige.

Det dröjde innan huvudpersonerna inom svensk och dansk litterär romantik fick upp ögonen för varandra. Visserligen sneglade man under 1800-talets första årtionden åt förehavandena i grannlandet, men den direkta kontakten mellan danska och svenska romantiska författare och kritiker var sporadisk och utväxlingen av skrifter långsam. Viljan fanns dock, inte bara att upptäcka men också att både inspireras av och speglas i varandras litteratur och opinion.<br/><br/>Viktiga milstolpar i det långsamma närmandet är Geijers och Atterboms besök i Köpenhamn och Sorö 1825 och Tegnérs hyllning av Oehlenschläger i Lund 1829.<br/><br/>Med denna antologi får dansk och svensk romantik mötas på nytt. Tretton forskare bidrar här till en dialog mellan romantikens texter i Danmark och Sverige och mellan de olika traditionsbildningarna inom länderna. Artiklarna presenterar nya tolkningar ur ett skandinaviskt och europeiskt perspektiv, utmanar traditionell litteraturhistorieskrivning, undersöker olika möten mellan Danmark och Sverige och åstadkommer nya konfrontationer mellan författarskapen.<br/><br/>Sammantaget gör de oss lite klokare på den litterära romantiken i våra respektive grannländer och det vi trodde att vi visste om våra egna romantiker.

Ett liv för litteraturen, freden och miljön En biografi av Karl-Olof Andersson Per Anders Fogelströms livsverk är stort och vittförgrenat. Han gjorde stora insatser som ungdomsledare och kulturspridare, var en kämpande antinazist under krigsåren, en nyckelperson i fredsrörelsen under efterkrigstiden och spelade en avgörande roll för bevarandet av viktiga kultur-, miljö- och stämningsvärden i Stockholm. Därtill var han en samvetsgrann forskare, som i sina böcker lyfte fram nytt och viktigt material om tidigare förbisedda människor och förhållanden. Berättelsen om Per Anders Fogelströms barndom är dramatisk och gripande. Fadern försvann till Amerika, familjens livsvillkor förändrades drastiskt till ett liv bland de fattigaste i 1920-talets Stockholm. Per Anders Fogelström utvecklades till en särpräglad personlighet. Han var ovanlig i sin moraliska resning och sin stora arbetskapacitet, men samtidigt en i gänget i de många sammanhang där han verkade, alltifrån Södermalms pojkligor till 1940- och 50-talens journalistvärld, folkrörelserna, Stockholms kommunala organ och författarkåren. Boken är den första heltäckande biografin över författarens liv och verk. Den bygger på ett omfattande källmaterial, bland annat Fogelströms stora, efterlämnade arkivsamling och på samtal med personer som kände honom väl. Karl-Olof Andersson är författare, journalist, f.d. ledarskribent på Aftonbladet, och föreläsare. Bland hans tidigare utgivna böcker finns Nils Ferlin, Poet I Livets villervalla (1998) och Harry Martinson, Naturens, Havens Och Rymden Diktare (2003). 340 sid, Inb. Ill.

<p><b>Vinnare av 2020 års Pulitzerpris i kategorin sakprosa!   </b></p><p><b>»En magnifik och rasande bok.« The New York Times </b></p><p><b>»Ett djupsinnigt och oförglömligt verk om vår upplevelse av själva livet.« Sally Rooney, författare till Normala människor</b></p><p>En vecka efter sin fyrtioförsta födelsedag diagnosticeras den hyllade poeten Anne Boyer med en aggressiv trippelnegativ bröstcancer. För en ensamstående mamma som levt från lön till lön, som alltid varit den omhändertagande snarare än den som tagits om hand, blir den katastrofala sjukdomen en fullständig kris. <br/><i>Det att inte dö </i>[<i>The Undying</i>] gestaltar ett sjukdomsförlopp förmedlat av digitala skärmar. Fram träder en genreöverskridande väv av cancerbedragare, lögnaktiga företag och fetischister; av kapitalismens många små mord. En memoar som hudflår läkemedelsindustrin och placerar Anne Boyer i det sällskap av kvinnliga författare som tidigare skrivit om sin sjukdom och pågående död: Audre Lorde, Kathy Acker och Susan Sontag. En upprivande skildring av överlevnad, och en 2000-talets motsvarighet till Susan Sontags Sjukdom som metafor.<br/>I svensk översättning av Marie Silkeberg.  </p><p>ANNE BOYER, född 1973, är en amerikansk författare och poet. Hon har bland annat belönats med 2018 års<i> Whiting Award </i>och samma års <i>Cy Twombly Award for Poetry</i>. För <i>Det att inte dö</i> [<i>The Undying</i>] tilldelades hon <i>Pulitzerpriset</i> i kategorin General Nonfiction.</p><p>»Språket är flödande, med en personlig och upprorisk ton.« Marianne Berglund, BTJ<b></b></p>

Med anledning av att det gått hundra år sedan Strindbergs död kommer här en populärt hållen faktabok om Strindbergs tid i Blå tornet, idag Strindbergsmuseet. Men också om själva bostaden och museet, som presenteras med föremål. Stefan Bohman är chef för Strindbergsmuseet, etnolog och författare. Tidigare chef för bl a Musikmuseet. Övriga författare i boken är samtliga knutna till Strindbergsmuseet: Erik Höök, Camilla Larsson, Lina Ludvig-sson och Stina Olsson.

Han var modernist och idealist, fantast och anti-fascist den danske diktaren och konstnären Gustaf Munch-Petersen (19121938). 26 år gammal dog han på slagfältet som frivillig i spanska inbördeskriget. Han råkade dö och bli känd som okänd soldat. Men det var för sitt konstnärskap han hade levt fullt och helt. Och det är hans dikter och bilder som håller honom levande. Föreställningen om att allt kunde och borde vara annorlunda var drivkraften i Gustaf Munch-Petersens konstnärliga verksamhet. Längtan efter en helt annan värld löper som en vildsint underström i allt han företog sig. Säkert var det just detta behov att göra sig hörd och förstådd som kom honom att skriva också på svenska. Gustaf Munch-Petersen var tvåspråkig från begynnelsen via sin svenska mor. Ett helt unikt verk i hans författarskap är diktsamlingen solen finns. Den är skriven i ambitionen att också få bli en del av den svenska lyriska modernism som han beundrade. När den nu utges för första gången i Sverige ackompanjeras den av några av hans målningar och teckningar, ett slags drömlika visualiseringar av hans verbala fantasi. Utgåvan är resultatet av ett samarbete mellan en dansk och en svensk litteraturforskare. Martine Cardel Gertsen disputerade på en avhandling om Gustaf Munch-Petersen vid Lunds universitet; Anders Palm är professor i litteraturvetenskap vid samma universitet. (Centrum för Danmarksstudier, skriftserie nr 27)