Svenska

<p>Vad är ställtid, tumtid, timstock? Varför heter det måltid? </p><p>Vad är prenässansen? Hur många straxar går det på en stund? Jag har inte tid? Har människan alltid haft ont om tid? När kommer tomten? Ja, vilken roll spelar egentligen tiden i våra liv, hur förhåller vi oss till den, och hur kommer vi att se på den i framtiden?</p><p>"<i>Bodil Jönsson fångar fyndigt in flera av tidsens problem. Boken är nyktert skriven och genomgående lättläst. Den öppnar läsarens blick och bygger inte minst borar mellan våra vardagsfrågor och nyare naturveteskap.</i>" Carl Johan Ljungberg, Svenskt Näringsliv<br/><br/>För nästan två decennier sedan kom Bodil Jönsson, ut med succéboken Tio tankar om tid efter det har hon givit ut flera böcker i ämnet. Nu har hon samlat alla kloka tankar och sin forskning i en och samma bok.</p><p><b>Vad är-böckerna </b>är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p><p><b>Bodil Jönsson</b> är tidstänkare, fysiker, författare och professor emerita i rehabiliteringsteknik. Hon fortsätter att alltmer avskalat gå "forward to basics", det vill säga i riktning mot det som hon tycker är viktigt, svårt och roligt. </p>

Här har samlats några av Davidsons viktigaste bidrag i språkfilosofi, medvetandefilosofi och handlingsteori. Donald Davidson var en av de stora 1900-talsfilosoferna, aktiv ända in till förra året, då han oväntat gick bort i augusti. Kännetecknande för Davidsons filosofi är att han kombinerar logiska och naturvetenskapliga aspekter med humanistiska. Detta kommer bland annat till uttryck i hans språkfilosofi där han kopplar frågan om den logiska strukturen hos en meningsteori med frågan hur det är möjligt att tolka ett för oss helt okänt språk, talat av för oss helt främmande människor, vad han kallar en "radikal tolkning". Detta förutsätter enligt Davidson att vi i möjligaste tillskriver talaren en viss rationalitet. Denna s.k. välvillighetsprincip är en hörnsten i Davidsons tolkningsteori, och har också betydelsefulla kunskapsteoretiska och ontologiska konsekvenser. I senare uppsatser utvecklar Davidson detta genom tanken på en intersubjektiv "triangulering" som förutsättning för språklig mening och kunskap: objektivitet är inte något som föds hos ett isolerat subjekt, utan uppkommer först i mötet mellan talande varelser som betraktar och handlar i en gemensam värld. Davidsons bredd kommer också till uttryck i hans skarpsinniga förslag till lösning av det klassiska kropp-själsproblemet, som presenteras i några av uppsatserna. Han lyckas här gör rättvisa åt två svårförenliga idéer: vår vanliga föreställning att det mentala och det fysiska ömsesidigt påverkar varandra t. ex. önskningar och övertygelser å ena sidan och handlingar som vi utför å andra sidan och det fysikaliska antagandet att det fysiska utgör ett kausalt slutet system. Volymen är försedd med en instruktiv inledning skriven av docent Katrin Glüer, författare till boken Donald Davidson zur Einführung, och Peter Pagin, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

<p>Idag förväntas alla använda evidensbaserade metoder. Men det är inte så lätt i praktiken och därför anpassas metoderna ofta. Vad händer då? Kan man lita på att insatserna är säkra och hjälper? Fungerar de kanske till och med bättre?</p><br/><p>Författarna reder ut vad evidens är och hur tillförlitlig kunskap kan tas fram. Utförligt beskriver de varför följsamhet till evidensbaserade metoder är viktigt - och vilka goda skäl det samtidigt finns för att göra genomtänkta anpassningar. Som läsare får du många förslag, råd och verktyg kring hur dilemmat med följsamhet och anpassningar kan hanteras. Boken syfte är att bidra till evidens som är riktigt användbar - att varje berörd person i slutändan erbjuds bästa möjliga insatser.</p><br/><p> <em>Användbar evidens</em> är skriven för studerande och yrkesverksamma inom en rad områden där man arbetar med evidensbaserade metoder: medicin, psykiatri, psykoterapi, fysioterapi, omvårdnad, folkhälsa, socialt arbete, kriminalvården och skolan<em>. </em>Boken vänder sig också till de som forskar, tar beslut om eller utarbetar rekommendationer kring evidensbaserade insatser. </p> <p>...behandlar på ett mycket översiktligt och engagerat sätt såväl hur forskning kan bidra till mer evidens som dess användbarhet i vardagen. Boken har en bredd, då den är skriven för studerande och yrkesverksamma inom olika discipliner där evidensbaserade metoder förekommer. Den omfattande referenslistan manar till vidare läsning. </p> <em>Maria Fridstjerna, BTJ-häftet </em>

Filosofins Tröst [Bok / Flexband]

Doc. Glenn Hægerstam har under sin medicinar- och forskargärning i huvudsak ägnat sig åt smärtlindring. Han ger i år ut två böcker som handlar om lidande. I den föreliggande boken, Den lidande människan, handlar det om lidandet hos den enskilda människan och i en kommande bok i höst handlar det om det stora »kollektiva lidandet«, Den avhumaniserade människan. Alla människor lider. De flesta till och från, andra så gott som hela tiden. Frågan är då: Vad är lidande? Vad menas med lidande? Är lidande och smärta samma sak? I den här boken ger författaren sina svar i form av korta essäer. Läsaren tas bland annat med på en resa från forntiden och fram tills i dag, eftersom lidandets många orsaker har varit mänsklighetens följeslagare under hela dess historia. Men när den människa som lider ska berätta om sin situation uppstår ändå alltid svårigheter eftersom själva lidandet inte syns utanpå. Varför det är så och hur den lidande löser problemet är ett ämne som diskuteras. Det lidande som uppstår i samband med sjukdom tas också upp, och författaren väjer inte för den i många sammanhang tabubelagda diskussionen om döendet och döden. Olika orsaker till lidanden som är förknippade med döden är därför temat i bokens näst sista essä. Och i den allra sista för författaren en diskussion om bokens i särklass svåraste tema: lidandets mening. En sammanfattande efterskrift avslutar denna essäsamling som behandlar ett för människan ofrånkomligt tema: lidande. Glenn Hægerstams båda böcker kan ses som en fortsättning på hans senaste två böcker på Artos &amp; Norma bokförlag, Den empatiska människan, 2013 och Den sanningssökande människan 2016.

<p>Demokratin har aldrig varit en sj&auml;lvklarhet. St&auml;ndigt har den omtolkats och ompr&ouml;vats. Som den h&auml;r boken visar &auml;r dess historia full av nystarter och krisst&auml;mningar, heroiska insatser och kompakt motst&aring;nd. Under st&ouml;rsta delen av historien har ordet haft en negativ klang.<br/><br/>Denna dramatiska kurvatur kan du f&ouml;lja i den h&auml;r boken, som b&ouml;rjar i antikens Aten och vindlar sig fram till v&aring;ra egna dagar. P&aring; v&auml;gen m&ouml;ter vi b&aring;de teoretiker och praktiker som agerat eller talat f&ouml;r eller emot demokratin. Den vill visa hur dissensus &ndash; en konstruktiv oenighet &ndash; alltid pr&auml;glat s&aring;v&auml;l diskussionerna om demokratin som diskussionerna inom en demokrati. Den enes dr&ouml;m har varit den andres mardr&ouml;m.<br/><br/>Hittills har demokratin alltid varit s&aring; l&auml;tt att omforma och anpassa till nya ideal att den alltid kunnat &aring;teruppst&aring;. Hur blir det i framtiden? Kanske kan denna boks historiska genomlysning ge tankar att b&auml;ra med sig in i morgondagen.</p> <p>"I sin nya bok <em>Dissensus</em> visar Anders Burman, professor i id&eacute;historia, att det inte &auml;r n&aring;got nytt. Demokratins fiender har alltid haft vapnen v&auml;ssade."<br/><em>J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</em></p> <p>"Burman r&ouml;r sig elegant i id&eacute;v&auml;rldarna hos Perikles, Platon, Rousseau, Burke, Nietzsche, Marx, Hayek, Orwell."<em><br/>Gefle Dagblad</em></p>

<p><i>Gudomliga komedier</i> är både en humorns idéhistoria och en kritisk reflektion om huruvida vi med humor blir oss själva genom att överskrida oss själva. I detta trebandsverk undersöker Ola Sigurdson filosofer, författare och teologer som sedan antiken fördjupat sig i frågan om vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt.</p><p>Volym 1: <i>Antiken till renässansen<br/></i>Volym 2: <i>Tysk romantik<br/></i>Volym 3: <i>Kritik av den existentiella humorn</i><i><br/></i></p><p>De tre banden säljs som ett verk samlade i en box.</p><p>Ola Sigurdson är professor i tros­ och livsåskådnings­ vetenskap vid Göteborgs universitet. Han är författare och redaktör till ett tjugotal böcker och antologier, bland annat <i>Himmelska kroppar: Inkarnation, blick, kroppslighet</i>, Glänta 2006 (eng övers 2016) och <i>Theology and Marxism in Eagleton and i ek: A Conspiracy of Hope</i> (2012).<br/></p>