Svenska

Cirkeln är bruten och människorna har höjt sin egen ras till den överlägsna. Och enda. När Kajla av trejarfolket är barn blir hon tillsammans med hela sin by förvisad till vildmarken. Trollen har för längesedan dragit sig tillbaka in i Berget, så nu är människorna ensamma kvar att härska ostört Trejarfolket lever gott i sin hemliga dal, men Kajla vill ha tillbaka friheten. För vad säger att människorna inte hittar deras nya hem och fördriver dem igen? Eller ännu värre. Hon ger sig av norrut och finner en gömd och bortglömd gemenskap. Där får hon lära sig att en gång för länge sedan levde alla tvåbenta raser i Norvala i harmoni med naturen. Det var häxorna som upprätthöll balansen mellan jord, luft, eld och vatten, mellan tvåbenta och fyrbenta, mellan marken, skogen, älvarna, bergen och himlen. Ingen tog mer än de behövde. Hon söker ett sätt att avsätta de styrande. Men hur ska hon kunna göra det utan att döda eller att starta ett krig? Vald av Vargar är en jordnära berättelse som utspelas i gröna skogar och grå städer. En magisk roman som handlar om kärlek och hat, hämnd och upprättelse. Frida Hallberg är fantastikförfattare från Hälsingland. Vald av Vargar är hennes fjärde roman och första delen i Norvalaserien.

Vad är det egentligen som händer i Ånge? En ung kvinna avlider under gåtfulla omständigheter och besynnerliga varelser rör sig i skogarna. De levandes värld kommer allt närmare en kaotisk tillvaro, präglad av död och förstörelse. I drömmarna kan de som har förmågan besöka den sovande världen, men dörren går åt två håll. Ska de andra återigen få besöka de vaknas värld? De andra är den första boken i en mörk urban fantasy-serie som utspelar sig i Norrlands inland om kampen mellan kaos och ordning. Nils-Petter Löf är född och uppväxt i Ånge, där han bor med fru och familj. Han har stort intresse för lokalhistoria och kulturen i hemkommunen.

<p>Ett barn vaknar upp, kallsvettig och med dunkla drömmar. En desperat mamma försöker förgäves trösta. Hjälpa en dotter som behöver mer än en kram och omtanke. Mer än vad en vanlig människa kan ge. </p><p>Vintern tar ett hårt grepp om Ånge och tvingar fram hemligheter som många trodde var bortglömda. Samtidigt blir kaosets anhängare allt mer våghalsiga. Mörkret blir påtagligare och skuggorna dystrare. </p><p>Hur stoppar man ett helt samhälle från att falla in i en djup ostoppbar mardröm?</p>

<p>Kathleen är från Skottland och besöker sin brevvän Ulla i Sverige för första gången. De kommer till en plats där häxor brändes förr i tiden. Med ens är det som en tornado griper tag i flickorna och virvlar bort dem.</p><p>De tror att de har förflyttats i tiden, men i verkligheten har de kommit till en annan dimension. Där jagar folket häxor och trollkarlar, där är magin ständigt närvarande och där finns det riktiga drakar. Jakten på Ulla och Kathleen startar direkt, eftersom folket tror att de är häxor. En mystisk trollkarl ställer till det för dem, när de kämpar för att överleva och hitta tillbaka hem.</p><p>"En bok där gränsen mellan fantasi och verklighet är hårfin. Språket är innehållsrikt, målande och lätt att följa och spänningen stiger för varje kapitel. En bok att sträckläsa!" Ingela Svensson</p><p></p><p>UTDRAG UR HÄXJAKTEN:</p><p>Ingen annan uppfattade förändringen hos Ingerd, förutom Kathleen. Amalia pratade på som vanligt.</p><p>Ja, de har rest fyrahundra år genom tiden för att rädda mig från att brännas på bål och </p><p>Ingerd avbröt Amalia med ett skrik och slängde sig om halsen på henne.</p><p>Höll du på att brännas på BÅL? sa Ingerd och höll hårt om sin vän.</p><p>Tårarna rann i en strid ström nedför Ingerds kinder.  Ja, det var bra nära, om inte de här Amalia visade på Ulla och Kathleen, flickorna, Ulla och Kathleen, hade kommit, hade jag bara varit aska nu. Ulla klättrade upp på bålet med lågorna brinnande omkring sig. Hon riskerade livet för mig. Är hon inte fantastisk?  </p><p>Amalia drog sig ur Ingerds hårda famntag och väntade på hennes svar. </p><p>Ingerd strök handen över kinderna och fick något varmt i blicken igen. Hon gick fram och gav Ulla och Kathleen varsin kram, utan att säga ett ord. Även om hon inom sig höll med om att Ulla var modig och alldeles speciell. Det var inte många som självmant skulle ge sig in i lågorna för att rädda en helt främmande människa. Hon sa inget om det, hon hade även stängt av sinnet för de andra, eftersom hon trodde de var bedragare när de påstod sig komma från framtiden. Kanske kunde hon trots allt lita på dem?   Amalia fortsatte prata, ovetande om sin väns misstankar.   </p><p>Dessutom nedkallade hon blixt och dunder över folk så att de ramlade omkull och skakade av skräck. Och det bästa av allt, det du, det var när hon fick ledaren för hela folksamlingen att resa upp klätterredskapet mot bålet. Därefter kilade hon upp och räddade mig. Tror inte du, som jag, att hon är en stor och betydelsefull person i sin tid? sa Amalia och såg beundrande på Ulla, som vred sig olustigt över allt beröm.   </p><p>Ingerd var övertygad om att Ulla var en stor häxa, eftersom hon hade sådan makt över så många människor på en gång. Ingerds misstankar byttes mot vördnad.   </p><p>Äsch, jag är helt vanlig , sa Ulla. Jag gjorde bara min plikt. Vem som helst skulle ha gjort detsamma.    </p><p>I nästa sekund insåg Ulla att det hade varit många människor som sett Amalia på bålet, ingen hade gjort något för att rädda henne, tvärtom, det var de som hade satt henne där. Vilket hemskt århundrade!   </p><p>Jo, nu är det så att Ulla och Kathleen har ett litet problem. Resan genom tiden har gjort så att de glömt trollformeln för återresan, precis som jag glömde av hur jag skulle göra för att förvandla oss till människor. Nu är vi på väg till den där häxan, hon som är så duktig på att resa i tiden, vad heter hon nu igen?    </p><p>De orden fick Ulla att blänga på Amalia. Varför envisades Amalia med att de var häxor?   </p><p>Gerda! sa Ingerd och gick till järnspisen där en gryta stod och puttrade. </p><p>En skål med varm soppa tror jag skulle smaka.    </p><p>Hon började hälla upp soppa i fyra träskålar som på något magiskt sätt hade dykt upp på bordet.   </p><p>Ja, just det, Gerda. Vi är alltså på väg till henne för att hon ska hjälpa Ulla och Kathleen att komma hem till sin egen tid. Därefter tänkte jag söka skydd hos Gammelhäxan, för jakten är fortfarande igång. Folk är mycket uppretade, de kommer inte att ge sig i första taget. Det kanske är bäst att du också följer med, man vet aldrig vad de kan ta sig till.    </p><p>Amalia babblade på, samtidigt som hon sträckte sig efter soppskålen.   </p><p>Det var snällt av dig att tänka på mig , sa Ingerd. Men jag tror nog att jag stannar här. Det här är mitt hem. Här har jag alla trollbrygder och Monstret. Här känner jag mig trygg. Vem skulle hitta mig här? Men gå ni, gör det ni finner bäst. Jag klarar mig!    </p><p>I samma stund som Ingerd sagt det sista ordet hördes en hård bultning på dörren och en mansröst dånade.   </p><p>ÖPPNA DÖRREN OCH SLÄPP IN OSS, DU ELÄNDIGA HÄXKÄRRING. NU ÄR DET DIN TID ATT BRINNA! ÖPPNA!    </p><p>Ulla och Kathleen såg förskräckta på varandra. Vad skulle de ta sig till? Den enda utgången var genom dörren där mannen stod och bultade. Var allt deras slit förgäves? Skulle de nu bli tillfångatagna och brända på bål trots allt?</p>

?Steampunk? kan förklaras som en återskapning av en alternativ historia. Det är det sena 1800-talet som det kunde ha varit, om personer som Ada Lovelace och Jules Verne hade fått se sina visioner om framtiden förverkligas i sin egen tid. Genren har sitt ursprung i dåtidens science fiction men har på senare tid fått ett uppsving och tagit en ny form. I SteampunkSagor tolkar 15 författare sina egna visioner av kulturen i 16 ångande noveller, som sträcker sig över en rad genrer från skräck och spänning till humor och romantik. Genom hela boken känner man en tydlig doft av mekanisk ånga och kan höra kolvarnas slag i stora och små maskiner.

Cirkeln är bruten och människorna har höjt sin egen ras till den överlägsna. Och enda. Sagan om Norvala fortsätter. Mina vaknar upp på en ö utanför Norvalas kust efter att ha sovit längre än någon människa möjligen kan göra. Där möter hon några som kallar sig sjöfarare, trots att alla vet att ingen kan resa över havet. Det är en av många saker som inte stämmer överens med det Norvala hon somnade ifrån. Mina får möta okända folkslag och en verklighet som hela tiden funnits där undangömd. Precis som sanningen om henne själv. Vem är hon egentligen? Varför åldras hon aldrig? Och varifrån kommer hon om de hon växt upp med inte var hennes far och mor? Den nya världen har ett uppdrag åt henne. Men först måste hon tillsammans med en av sjöfararna ta sig till häxorna i Nordanborg - de som bevarat Norvalas hemlighet i sexhundra år. Mina och Tjaldur påbörjar den mödosamma vandringen genom ett land där man dödar allt som kommer ut från Skogen. Vald av Solen är andra boken i Norvalaserien. Det är en jordnära, magisk relationsroman. Den handlar om vikten av att hitta sitt folk för att finna sig själv, om vänskap, kärlek, förlåtelse och kraft. Och om att välja.

<i>"Barndomen är förrädisk", fortsätter han. "Det vi lär oss då blir rötter som sitter för hårt för att dras upp, även om de är döda. Det är vad de sa till mig."</i><br/><br/>Redan från barnsben riktades Esmis blick mot Stjärneborg och slottet. Tittade hon någonsin åt ett annat håll styrdes hon tillbaka. Steg för steg tog hon sig närmare drottningaätten.<br/>Och till slut stod hon där vid kungens sida. Esmi, drottning av Norvala - vald av ingen.<br/>Efter arton år tvingas hon fråga sig om allt hon trott på verkligen är sant. Och vem är hon, utanför slottets höga murar?<br/><br/>Vid västanhäxornas borg slog sig Miranda och utbrytarna ner. De byggde en by i det karga, men trygga landskapet.<br/>Drömsynen där de vandrar mot Stjärneborg tillsammans med en ung kvinna med grå hud, har aldrig slagit in. Är det för sent? Har de gömt sig där ute alltför länge? Glömt vad de brutit sig loss ifrån?<br/><br/>Vald av vilja är tredje boken om Norvala. Det är människornas berättelse, där hjärtans gömda mörker bryter sig fram och allt handlar om att välja. Och att vilja.