Japanska

Efter en lång och fruktlös kamp för att bli gravid bestämmer sig Satoka och hennes man för att adoptera en pojke. Lyckan är total, men inte för evigt. Några år senare ringer telefonen. En kvinnoröst säger: "Jag vill ha tillbaka mitt barn!" Hur frivilligt var det egentligen när hon som tonåring lämnade bort sitt barn genom skenbart idylliska adoptionsförmedlingen Baby Baton?<br/><br/>Fyrfaldiga Cannesvinnaren Naomi Kawase (Under körsbärsträden och Mot solnedgången) är tillbaka med en ny och rörande film. Genom stilfullt gestaltade tids- och perspektivskiften vrider och vänder denna känslosamma historia på den högaktuella problematiken runt adoptioner, barnlöshet och samhällets syn på mödraskap och kvinnors kroppar. Baserad på en roman av prisbelönta författaren Mizuki Tsujimura.

Hirayama trivs med sitt liv som toalettstädare i Tokyo. Hans vardag är oerhört strukturerad, men han förgyller den genom sitt passionerade musik- och litteraturintresse. Varje kväll läser han ett kapitel ur en William Faulkner-novell. Han älskar träd och fotograferar dem. När en rad oväntade händelser skakar om hans välordnade liv, så avslöjas hans förflutna, bit för bit. En av årets mest berörande feel-good-filmer och ett skimrande porträtt av staden Tokyo. <br/><br/>Japans Oscarbidrag är en djupt mänsklig reflektion över att finna skönhet i vardagen.

Det gamla ödmjuka paret Tomi och Shukishi lämnar sin lilla fiskeby för att besöka sina vuxna barn i fjärran Tokyo. Det var många år sedan de sågs så de ser fram emot att återse dem. Men snart inser de att de välkomnas i deras hus mer av plikt än kärlek. Deras egna barn, som de format av kärlek och satt sitt hopp till, har plötsligt blivit främlingar. Den enda som verkligen uppskattar besöket är deras svärdotter, den osjälviska Noriko. Medan hon tar hand om Tomi och Shukishi kommer paret till den smärtsamma insikten att deras barn inte längre behöver dem.<br/><br/>Yasujiro Ozus bitterljuva mästerverk blev i Sight & Sounds senaste omröstning (som äger rum var tionde år) framröstad som historiens bästa film av en jury bestående av 358 regissörer, däribland Scorsese, Coppola och Tarantino. Därmed petade filmen ner "den eviga ettan" CITIZEN KANE från tronen.

Det är 1725, och Isaburo Sasahara är landets skickligaste med svärdet. Men när hans son hamnar i trubbel med Isaburos godsherre och dennas före detta älskare, döms både Isaburo och sonen till att begå seppuku, samurajernas rituella självmord. Uppror är en berättelse om heder, föräderi, lönnmord och självmord, och vann kritikerpriset vid filmfestivalen i Venedig. En milsten i sin genre och en av Kobayashis främsta filmer.

Efter en av sina snattningsrundor tillsammans med sin son upptäcker Osamu en ensam flicka som står och fryser i kylan. De tar hand om henne och släpper in henne i sin familj. En familj som trots att de är fattiga och knappt har mat för dagen ser till att må bra tillsammans. Men en oväntad händelse avslöjar gömda hemligheter och sätter deras sammanhållning på hårda prov...

Teaterregisssören och skådespelaren Yasuke Kafuku (Hidetoshi Nishijima) har ett passionerat förhållande med sin fru sedan 20 år, manusförfattaren Oto (Reika Krishima). De bollar idéer när de älskar och under bilresor. För paret är deras fordon en scen och inte bara ett transportmedel. Men även till synes harmoniska förhållanden kan ha oanade komplikationer. Dessa och andra oväntade, oönskade vändningar i tillvaron är språngbräda för Ryûsuke Hamaguchis senaste kontemplativa och lågmält känslosamma road movie.<br/><br/>Utifrån en novell av Haruki Murakami har Hamaguchi skrivit ett prisbelönt manus tillsammans med Takamasa Oe. Murakamis ordknappa, precisa berättelse på under 40 sidor har inspirerat till en rik filmisk resa som tar sin tid och levererar starka känslor genom små åtbörder.

Den där iskylan när ditt ex träffat någon och du får höra om det från den nya. En hämndaktion med oväntade konsekvenser. Ett slumpartat möte med fel person som visar sig vara helt rätt. Regissören Ryûsuke Hamaguchi sätter fokus på kärlekens olika faser och förvecklingar i denna charmerande episodfilm berättad från ett kvinnligt perspektiv.<br/><br/>Hamaguchi slog igenom 2015 med ensembledramat Happy Hour, frukterna av en studiecirkel han organiserat för ickeprofessionella skådespelare under sin tid som Artist in Residence vid Kobes KIITO Design and Creative Center. Den erhöll unisont lysande recensioner, fick många priser på festivaler runtom i världen och befäste att vi hade att göra med en ny unik röst i samma tradition som John Cassavetes, vars starka kvinnoporträtt gått till filmhistorien.<br/><br/>Den här våren är Hamaguchi givetvis mest förknippad med den Oscar han mycket välförtjänt tog hem för sin lysande Drive My Car.