Sub Pop

Nirvana: Bleach 1989 (20th anniversary/Rem) [Digipack / CD]

Nation of Languages första två album," Introduction, Presence" (2020) och "A Way Forward" (2021), var som en gåva under pandemin: underbara, relaterbara soundtracks till en kollektiv dysterhet. Men det var deras LP "Strange Disciple" (2023), som lyfte gruppen från att vara en kultfavorit till en kritikerfavorit, då albumet utsågs till "Årets album" av Rough Trade och hyllades av Pitchfork. På "Dance Called Memory" samarbetade bandet återigen med vännen och producenten Nick Millhiser (LCD Soundsystem, Holy Ghost!) och bandets Sub Pop-debut är en spektral och rymlig utforskning av de möjligheter syntdriven musik kan erbjuda.

SLIFTs tredje studioalbum och Sub Pop-debut "ILION" avslutar den intergalaktiska berättelsen som började på SLIFTs hyllade album "UMMON" 2020. "ILION" är ett mäktigt verk, en högoktanig skiva som börjar på topp och aldrig släpper taget. Om det låter överväldigande, lita på att denna Toulouse-trio har dig i goda händer. Deras tredje fullängdare känns massiv och oceanisk och förenar metalens rasande intensitet och psychrockens urflippade utsvävningar med postrockens episka känsla för skala.

"What Do We Do Now" är legendaren J Mascis femte soloalbum sedan 1996. Detta är uppenbarligen inte ett särskilt aggressivt utgivningsschema, men när man räknar in livealbum, gästspel och skivor som gjorts med hans olika andra band (Dinosaur Jr., The Fog, Heavy Blanket, Witch, Sweet Apple och så vidare) "klår J:s vecka ditt år", för att citera Lou Reed. Gästar gör Ken Mauri (B-52s) och Matthew "Doc" Dunn. Den här gången är Mascis solomaterial mindre avskalat med ett större ljud i åtanke, och arrangemangen ger en härlig och annorlunda spinn på Mascis omedelbart igenkännliga sound.

Alan Sparhawk (Low) följer upp sitt hyllade soloalbum "White Roses, My God", genom att luta sig mot sitt kompband Trampled By Turtles folk- och bluegrass-influerade stil. Efter Mimi Parkers bortgång 2022 bjöd bandet in Sparhawk att följa med på turné för att ge honom ett utrymme där han kunde vara omgiven av vänner. Och varför sluta där? Därför skapade Sparhawk och bandet vintern 2024 ett album med ledorden: Kollektivt. Gemensamt. Broderligt. Empatiskt. Sparhawks dotter Hollis sjunger duett med sin far på "Not Broken". Och Mimi Parker bidrar också: "Too High", "Princess Road Surgery" och "Not Broken" var alla låtar som hon och Sparhawk arbetat på. Här ges de en värdig miljö som på ett gripande sätt hedrar minnet av Parker.

"Light Verse" är den första fullängdaren från Iron & Wine på över sju år och följer hans två Grammy-nominerade alster, albumet "Beast Epic" (2017) och EP:n "Weed Garden" (2018).<br/>Förutom en gedigen skara musiker som har fått sätta sin prägel på Beams musik under inspelningen medverkar en 24-mannaorkester på fyra spår och Fiona Apple gästar med sin ikoniska stämma på duetten "All In Good Time". "Light Verse" är utformat som ett album som<br/>bör betraktas som en helhet och låter kärleksfullt handgjort och självsäkert, lite som en hemlig handskakning. Spår för spår är det lika delar elegi, kalejdoskop, sanning och utmaning.

Weyes Blood återvänder storstilat efter sitt internationellt hyllade genombrottsalbum "Titanic Rising" från 2019 som listades på över 100 årsbästalistor.<br/><br/>Där det förra albumet handlade om att stå på randen till katastrof befinner vi oss på "...Hearts Aglow" mitt i kaoset. Den luxuösa produktionen fortsätter där "Titanic" slutade och omger Natalie Merings otroliga stämma med intrikata och utsökta arrangemang som ramas in av Merings träffande och angelägna texter om hjärta och smärta i den kaotiska tid vi lever i. Detta är andra delen i en ambitiös albumtrilogi Mering skapat.