Parlophone

Wanted Dread &Alive, som släpptes 1981, är ett album som understryker Peter Toshs status som reggaeikon och en högljudd kritiker av sociala orättvisor. Albumets titel speglar Toshs rebelliska anda och hans kamp mot systematiskt förtryck. Låtar som "Coming in Hot" och "Rastafari Is" visar hans eldiga lyrik och engagemang för rastafarianska principer.

No Nuclear War, Peter Toshs sista studioalbum, som släpptes 1987, är ett djupt antikrigsuttalande som understryker hans livslånga engagemang för fred och rättvisa. Albumet vann en Grammy Award för bästa reggaealbum, vilket postumt hedrade Toshs bestående inflytande. Med låtar som "No Nuclear War" och "No Goa Jail" tar Tosh upp farorna med kärnvapenkonflikter och de förtrycktas kamp. Albumets passionerade vädjan om en kärnvapenfri värld och dess uppmaning till global harmoni sammanfattar Toshs arv som en orädd förespråkare för fred och en visionär artist vars budskap förblir relevant.