Pija Lindenbaum

<p><i>Det är jag och Musse och Elin i rummet. Det är jag som har en isbjörn på mej. Vi måste lägga Ungen i sängen. Han gnäller och är jobbig. Men han ska sova för vi måste till jobbet.</i><i></i></p><p>I <i>Vi måste till jobbet </i>får vi följa tre barns lek, från rummet ut i den vida världen -- till sjukhuset, snabbköpet och skogen. Det är en lek som ibland är våghalsig, ofta rolig och alltid på allvar. Bland annat måste barnen operera en patient. Operationen går som den ska och patienten skuttar frisk iväg, men vad ska dom göra med allt blod? Ge det till vargarna, såklart!</p><p>Pija Lindenbaums bilderböcker bottnar alltid i barnens blick. Leken är drastisk och vi får vara med om såväl bilkörning i racerfart som nedbrottning av en elak häxa! En oförglömlig bilderboksupplevelse för barn och vuxna.</p>

Ullis, Ludde och Katta bor på ett bra ställe. Dom har en pool och potatis så det räcker. Men en dag ligger en bumling i poolen och trädgårdslandet har torkat. Med sin sista potatis i en glasburk tvingas dom ge sig ut på öppet hav för att hitta en ny plats. När dom till slut siktar land möts dom av tre hundar på stranden. Kan det här bli deras nya ställe? Får dom smaka på lite pommes frites?<br/><br/>Pija Lindenbaum är en av vår tids främsta bilderboksskapare. Hon väjer aldrig för livets stora frågor, och skapar psykologiska dramer fyllda av humor och originalitet, alltid i barnens ögonhöjd.

<p><i>"Vitvivan och Gullsippan är en motståndshandling liksom en vindlande saga och diskussion om vad frihet är."</i> - Dagens Nyheter</p><p><i>"en starkt berörande bok. Helhetsbetyg: 5/5"</i> - BTJ, häfte 20, 2021</p><p></p><p>Uppe på en alptopp bor två barngrupper: Vitvivan och Gullsippan. Vitvivan får måla tavlor, segla och spela badminton, medan Gullsippan diskar, putsar skor och bär sten. Det är väl orättvist , säger ett barn plötsligt. Det ska vara orättvist här. Jag gillar när det är orättvist , svarar Schäfen. Men då får barnen en idé: de byter kläder med varandra! Och allt blir mer och mer huller om buller. Till sist kanske barnen till och med vågar gå utanför strecket?</p><p>Pija Lindenbaum är en av Sveriges främsta bilderboksskapare med en rad priser och älskade böcker bakom sig. I <i>Vitvivan och Gullsippan</i> har hon skrivit och illustrerat en bilderbok som rymmer såväl humor som spänning. Mitt i äventyret är det också en bok som berör stora frågor som alla barn funderar på: Vem får bestämma vad? Vad är rättvist?</p>

<p>Ingen rädder för vargen här! I varje fall inte Gittan. Gittan tappar bort dagis men hittar gråvargarna. Vargarna blir hennes vänner och magiska saker händer.<br/><br/>Boken vann Augustpriset för bästa barnbok 2000. Motiveringen lyder: "Vad betyder väl en äcklig daggmask när man i fantasin kan dressera en varg? Klokt och kaxigt beskriver Pija Lindenbaum hur liten flicka förvärvar stort mod."<br/><br/><b>Pressröster om Gittan och gråvargarna:</b><br/>"Mångfacetterad och crazy" Stina Zethraeus, DN<br/>"Färgstark och kraftfull" Lena Kåreland, SvD<br/>"Klurig,rolig och fräck" Pia Huss, Förskolan</p>

<p>Hur ska en kille eller en tjej vara? Berättelsen om Kenta som bejakar sin feminina sida är lika viktig att reflektera över för flickor som för pojkar. Killar som tjejer har allt att vinna på att "genuszappa" och få tillgång till andra maktspråk och domäner.<br/><br/>Åke, Emil och de andra killarna på dagis vill alltid att Kenta ska vara med på fotbollen. Han är bäst! Men en dag har Kenta med sin docka till dagis. När killarna vill att han ska skjuta hårda bollar i krysset går han in. Där sitter tjejerna, Gittan, Mira och Agnes, med dockorna.<br/><br/></p>

<p>Åke, Pija Lindenbaums nya bilderboksstjärna, är en liten doer som håller på med dinosaurier när han inte råkar in i härliga äventyr, som här. Åkes mamma blir vild och galen om morgnarna. Det ringer i hennes mobil och Åke måste skynda sig för att de inte ska komma för sent till dagis.<br/><br/>Men en morgon är det tyst. Åke vaknar före mamma. När han puffar på henne märker han att hon har blivit nån slags drake. "Mår du bra?" frågar Åke. "Ganska", svarar mamma. Men hon har absolut glömt bort en massa saker. Åke får tala om för henne att han ska till dagis. Och hon kommer inte ihåg hur man gör frukost, Åke får fixa den. Mamma ställer mjölken i garderoben och flingorna på toaletten, i stället för att diska slickar hon tallrikarna och somnar mitt i bäddningen. "Näe", säger Åke. "Vi får gå till sjukhuset. Dom kanske har någon medicin mot drakar."<br/>Men vad gör man med en mamma som har blivit en drake som ska till sjukhuset?</p>

<p>Doris sitter i sandlådan och bygger en väg. "Kom med en gång", ropar mamma, men Doris har inte gjort färdigt. Familjen ska på kalas och kalaskläder ska på. Doris vill inte om hon måste ha klänningen. Och varför får den där Egon strössla tårtan?<br/><br/>Doris bestämmer sig för att dra. Hon drar över bergen, till andra länder. Till ett ställe hon inte vet, där man får ha vilka kläder man vill. Över berg och djupa dalar, ända tills hon kommer fram till det äckliga diket.<br/><br/><i>Doris drar</i> är en del av Smultronböckerna - Lilla Piratförlagets serie med väl utvalda och älskade bilderböcker i mindre format och till lägre pris.<br/><br/>"Av alla personligheter hon berättat om kommer Doris allra närmast mitt hjärta."<br/><i>Tove Jonstoij, Dagens Nyheter</i><br/><br/>"En suverän skildring av en liten flickas ilska över att inte tas på allvar och att ständigt bli överkörd av vuxenvärlden."<br/><i>Ingalill Mosander, Aftonbladet</i><br/><br/><i>Doris drar</i> är <b>Pija Lindenbaums</b> första bok på Lilla Piratförlaget - en mångbottnad bilderbok om kampen att få bestämma själ, trots att man är liten. Hur barns stora känslor lätt blir förminskade. Och ilskan som väcks när man inte känner sig sedd eller tagen på allvar!<br/><br/><b>Pija Lindenbaum</b> är en av Sveriges främsta bilderboksskapare. Hon är flerfaldigt prisbelönad och hennes böcker är psykologiska dramer fyllda av humor och originalitet.<br/><br/>"Som ingen annan, jo möjligen Barbro Lindgren, fångar Pija Lindenbaum känslan av att vara liten och inte helt tillfreds med de vuxnas pekande med hela handen. Doris eskalerande ilska illustreras effektfullt av hennes växande penntrollskalufs och rymma-hemifråntemat känns med ens helt nytt och fräscht."<br/><i>Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet</i><br/><br/>"En härlig, fantasifull bok både att känna igen sig i och att öka förståelsen för att familjer kan se olika ut."<br/><i>Agneta Warheim, BTJ</i></p>