Petter Lönegård

<p><i>Briljant. Fredén introducerar inlevelsefullt och underhållande platser i staden ( ) man hoppas att författaren snart kommer med en uppföljare till boken.</i>   <b>Betyg 5 av 5, BTJ-häftet nr 9, 2023</b></p><p>När <i>Små göteborgska kuriositeter</i> hade kommit ut hörde läsarna av sig med tips på ännu fler kuriositeter och sådant de saknade i boken. I Göteborg finns det nämligen fler märkvärdigheter än man kan ana och <b>Leif Fredén </b>förstod att han måste skriva en uppföljare till sin oerhört uppskattade bok. </p><p><i>65 nya göteborgska kuriositeter Promenadguide för nyfikna</i> innehåller nya udda sevärdheter och berättelser om Göteborgs historia. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster. Den innehåller också en karta med kuriositeterna inprickade.</p><p>Här finns sevärdheter som Djävulen på Linnégatan, som fastighetsägaren i huset mittemot Oscar II:s lägenhet lät hugga ut för att det skulle vara det första kungen såg när han drog upp sin rullgardin efter nattens övningar med diverse dambesök. På en vacker, lummig kulle ligger Friedländerska kyrkogården, ett privat gravområde med endast 20 gravar, som är väl värd ett besök. Och vem skulle inte ha velat bo i AB Hemtrefnad i Vasastan, det nationalromantiska borgliknande huset som byggdes 1913 åt ensamstående kvinnor, med alla bekvämligheter, restaurang och där städ- och tvätthjälp ingick. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide.</p>

<p><b>*****Briljant*****</b><br/><i>"Fredén introducerar inlevelsefullt och underhållande platser i staden (...) man hoppas (...) att författaren snart kommer med en uppföljare till boken."</i><br/><b>Per Hjalmarson</b>, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 9, 2023.<i></i></p><p><i>Små göteborgska kuriositeter</i> innehåller 62 sevärdheter du annars med största sannlikhet skulle gå förbi utan att lägga märke till. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: innerstaden, norr, öster, söder och väster. Den innehåller också en karta där kuriositeterna är markerade.</p><p>Här finns till exempel sevärdheter som den lustiga utsmyckningen på hörnhuset i Linné, som i folkmun kallades Daltas röv, och den besynnerliga gatuadressen Stora Nygatan 17 ½. Om man lyfter blicken vid Kungstorget får man bekanta sig med den barske polisen och den gladlynte muraren, som förevigade dem båda i en väggfris. Här berättar Leif Fredén också om James Dicksons trottoar från Örgryte in till Göteborg och varför grannen Julius Lindström aldrig gick på trottoaren, utan hellre klafsade med lågskorna i leran. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide. </p>

<p>Sommaren 1767 påbörjade orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731--1779) en resa som förde honom till Frankrike, Schweiz, Italien, Tyskland, Holland och England innan han sjövägen tog sig till Konstantinopel och så småningom Grekland, där han avled i dysenteri vid 48 års ålder. Hade det inte varit för tidningsmannen Carl Christoffer Gjörwell hade eftervärlden aldrig fått någon större kännedom om denna resa, men Gjörwell publicerade Björnståhls resebrev, till att börja med i sina tidningar och så småningom i en postum bokutgåva i sex volymer.  </p><p>Björnståhls resa skulle vara i hela tolv år. Liknande europeiska resor är det många som har gjort både före och efter honom; det som gör hans färd unik är att den är så väldokumenterad. I sammanlagt 83 brev rapporterar han om praktiskt taget allt han ser och erfar. Han skriver om akademier, bibliotek och museer, om ryktbara byggnader och historiska minnesmärken, om lärda personer, författare och andra berömdheter som han lärt känna: Rousseau, Voltaire, Diderot, Goethe och många andra. Men dessutom delger han läsarna intryck från botaniska trädgårdar och naturaliesamlingar. Han skriver om odlingsmetoder och uppfinningar, hantverk och manufaktur. Starka naturintryck från Neapelbukten och Alperna är han mån om att fånga och förmedla. Han kommenterar också folkets sedvänjor i olika länder. Från det avlägsna Konstantinopel berättar han om islam och hur turkiskt levnadssätt skiljer sig från europeiskt och svenskt. I slutet av sin resa besöker han som den förste vetenskapsmannen någonsin de isolerade Meteoraklostren i Grekland.  </p><p>Björnståhl framstår i de flesta situationer som öppen och villig att omfatta och förstå sådant som är främmande, och hans resebrev är en av de verkligt intressanta rapporterna från Europas metropoler på 1760- och 1770-talen: en på samma gång informationsrik och charmfull framställning från upplysningens tidevarv.  </p><p><i>Björnståhls resa</i><i>: Europa och Konstantinopel 1767--1779</i>, där resebreven och Björnståhls gärning analyseras och kommenteras, är ett samarbete mellan forskare från olika humanistiska discipliner: litteraturvetaren Johan Stenström, romanisten Carla Killander Cariboni och nygrecisten Vassilios Sabatakakis som är verksamma vid Lunds universitet, samt religionsvetaren Catharina Raudvere som har sin sysselsättning vid universitetet i Köpenhamn.  </p><p>Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag. </p>