Harald Gripe

<b>»Maria Gripe skrev om särlingarna, om dem vars liv kantrade och snärjde, om utanförskap och ensamhet och om det som är omöjligt.« | <i>Lotta Olsson, DN</i></b><br/><br/>På en vårmarknad i Blekeryd i Småland, någon gång i början av 1800-talet, försvinner glasblåsarns barn Klas och Klara. Somliga visste att det skulle ske, andra bara anade det, men ingen kunde göra någonting åt saken.<br/>Klas och Klara har blivit bortrövade av Härskaren, som gåva till hans maka Härskarinnan, och nu tvingas de leva i det stora gotiska slottet mitt i en mörk, folktom stad.<br/>Maria Gripes <i>Glasblåsarns barn</i> [1964] är en svensk barnboksklassiker, en sällsam och filosofisk berättelse om längtan, saknad och medmänsklighet, om gott och ont.<br/>Denna nyutgåva är illustrerad med Harald Gripes förtrollande originalteckningar.<br/><br/>Denna bok ingår i Modernistas hyllade satsning på en omfattande återutgivning av hela Maria Gripes författarskap. Precis som vid utgivningen av Antoine de Saint-Exupérys <i>Den lille prinsen</i> så restaureras originalillustrationerna omsorgsfullt och varsamt med digital teknik. Böckerna är bundna i halvklotband med olikfärgade ryggar, tryckta på 100-grams premiumpapper och stor hänsyn har tagits till att ge Maria Gripes böcker den dräkt de förtjänar.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923 -2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, <i>Tordyveln flyger i skymningen</i> och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921 -1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser för sitt författarskap, bland annat <i>H. C. Andersen-medaljen</i>, <i>Litteraturfrämjandets stora pris</i>, <i>Astrid Lindgren-priset</i>, <i>New York Herald Tribune s Honor Award</i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>.<br/><br/>»Ingen kunde som Maria Gripe beskriva enslighet, en särskilt svensk melankoli doftande av höstliga skogar och dunkla bersåer, svala sekelskiftesvåningar och mörka trappuppgångar. Hos henne rådde barnets blick: en blandning av förundran och förfäran, livsmod och utsatthet.« | <i>Josefin Holmström, SvD</i><br/><br/>»Boken är tunn, knappt 150 sidor, med stor skrift och fantastiska illustrationer av Maria Gripes man. Men den är ändå tät, tung och suggestiv.« | <i>Rastlösheten</i><br/><br/>»Det är en magisk berättelse. Stundom mörk och hemsk, men även ljus och vacker.« Betyg 5 av 5 | <i>Bokbesatt</i> »En märklig och vacker saga om gott och ont, om förhoppningar och längtan.« | <i>Barnens boktips</i><br/><br/>»En otroligt spännande, lite mystisk och aningen mörk historia.« | <i>Mest Lenas Godsaker</i><br/><br/>»Författarens sätt att skriva är helt otroligt. Det är som en målning som man skulle vilja hänga upp.« | <i>Min fantasyvärld</i>

Det händer något konstigt med Ulrikas lördagsgodis. Det bara försvinner. Nästan med detsamma hon får det är det bara borta. Mamma förstår ingenting. Men Ulrika, hon vet vart det tar vägen. Och vätten, han vet också. Vätten vakar över alla småtroll och sagoväsen som bor i skogsgläntan utanför Ulrikas hus. Och både vätten och Ulrika vet att det är småtrollet Kleva som smugit in i huset och tagit med sig godispåsen.<br/><i>Trolltider </i>publicerades första gången 1985 (då med titeln<i> Godispåsen</i>) och bygger på Maria och Camilla Gripes omåttligt populära julkalender <i>Trolltider </i>, som visades första gången 1979. De flesta av de älskade TV-figurerna är med i berättelsen: systrarna Tova och Kleva, deras kompis Kotte, den sockersöta fen Dorabella och, förstås, den sluga häxan Mara. <i>Trolltider</i> är illustrerad med Harald Gripes klassiska fyrfärgsteckningar, digitalt restaurerade inför denna utgåva.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923-2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, Tordyveln flyger i skymningen och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921 1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser, bland annat <i>H.C. Andersenmedaljen, Litteraturfrämjandets stora pris, Astrid Lindgrenpriset, Herald Tribunes Honor Award </i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>.

<b>Andra boken om Julia &amp; nattpappan</b><br/><br/><b></b>Han har blivit ganska skärpt, Peter, det har han. Fast annars är han som förut - mot mej och så. Peter, det är min Nattpappa alltså. Fast förra gången vi skrev en bok ihop ville jag inte tala om vad han hette. Jag ville att det skulle vara hemligt. Jag var jättebarnslig på den tiden.<br/>Då på den barnsliga tiden ville jag att boken bara skulle handla om honom och mej. Och så om Smuggel förstås, det är Peters uggla. Den här boken ska handla om allt möjligt annat. Och särskilt om huset som gubbarna i stan vill riva. Fast det ska dom allt få se hur det går med den saken! Vi ska nog visa dom vi, det ska vi!<br/><i>Julias hus och nattpappan</i> [1971] är uppföljaren till Maria Gripes omtyckta <i>Nattpappan</i> från 1968, här i en fin presentutgåva med originalillustrationer av Harald Gripe.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923-2007] är en av Sveriges mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med<i> I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, <i>Tordyveln flyger i skymningen </i>och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser för sitt författarskap, bland annat <i>H. C. Andersen-medaljen</i>, <i>Litteraturfrämjandets stora pris</i> och <i>Astrid Lindgren-priset</i>.

De fyra böckerna i Skuggserien utgör Maria Gripes mest älskade svit och består av <i>Skuggan över stenbänken </i>[1982],<i> och de vita skuggorna</i> i <i>skogen</i> [1984], <i>Skuggornas barn</i> [1986] samt<i> Skugg-gömman </i>[1988]. De ingår alla i Modernistas hyllade satsning på en omfattande återutgivning av Maria Gripes författarskap. <br/><br/>I <i>Skugg-gömman</i> är året 1914. Flickorna har blivit äldre. Carolin har flyttat till Stockholm, fast besluten att göra upp med sitt förflutna. I en enkel, liten spegelprydd lägenhet söker hon efter sitt sanna jag. Carolin säger att hon behöver speglarna för sina teaterstudier, men är det verkligen så enkelt? Är det inte egentligen så att det är i speglarna hon möter Saga, sitt andra jag? <br/><br/>MARIA GRIPE [1923-2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad </i>och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin,</i> <i>Tordyveln flyger i skymningen</i> och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921-1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser för sitt författarskap, bland annat <i>H. C. Andersen-medaljen</i>, <i>Litteraturfrämjandets stora pris</i>, <i>Astrid Lindgren-priset</i>, <i>New York Herald Tribunes Honor Award</i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>. 

<b>Uppslukande och fantasifullt om vänskap och böcker<br/><br/>»Nattpappan är väl värd att ges ut på nytt.« Betyg 4 av 5 | <i>Dag Hedberg, BTJ</i><br/><br/>»Tillåter de existentiella frågorna att sippra fram och göder begäret att tänka.« | <i>Stefanie Ravelli, Bon</i><br/><br/></b> Flickan vill egentligen inte ha någon barnvakt medan hennes mamma arbetar som nattsköterska på lasarettet. Hon är ju stor och har börjat i skolan. Men till sist går hon ändå med på det, bara för att lugna sin mamma, och via en annons i en tidning anlitar de en ung man som kallar sig »nattpappa« (i motsats till dagmamma).<br/>Men en sak är hon säker på: Hon vill inte behöva se den eländiga barnvakten. Han får hålla sig på sin kant - och det gör han också. Det är bara det att nattpappan har ett husdjur, ugglan Smuggel. Och ugglor är, som vi alla vet, nattdjur ...<br/>Efter hand blir nattpappan och flickan ändå vänner, och till sist börjar de rentav skriva en bok tillsammans. Nattpappan får aldrig veta flickans riktiga namn, men till sist ger hon honom i alla fall lov att kalla henne Julia.<br/><i>Nattpappan</i> publicerades första gången 1968. Denna nyutgåva är illustrerad med Harald Gripes klassiska originalteckningar.<br/><br/>Denna bok ingår i Modernistas hyllade satsning på en omfattande återutgivning av hela Maria Gripes författarskap. Precis som vid utgivningen av Antoine de Saint-Exupérys <i>Den lille prinsen</i> så restaureras originalillustrationerna omsorgsfullt och varsamt med digital teknik. Böckerna är bundna i halvklotband med olikfärgade ryggar, tryckta på 100-grams premiumpapper och stor hänsyn har tagits till att ge Maria Gripes böcker den dräkt de förtjänar.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923 -2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, <i>Tordyveln flyger i skymningen</i> och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921 -1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser för sitt författarskap, bland annat <i>H. C. Andersen-medaljen</i>, <i>Litteraturfrämjandets stora pris</i>, <i>Astrid Lindgren-priset</i>, <i>New York Herald Tribune s Honor Award</i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>.

<b>»En fängslande och originell läsupplevelse. Bjuder på spänning för varje läsare, ung eller vuxen.« Betyg 4 av 5 | <i>Gunnar Åberg, BTJ</i><br/><br/>»Tillåter de existentiella frågorna att sippra fram och göder begäret att tänka.« | <i>Stefanie Ravelli, Bon</i></b><br/><br/>Klockorna i staden klämtade och klingade. Överallt kunde han höra dem. En gång som barn hade han frågat varför de ringde jämt, och då fick han veta, att klockorna var de goda andarna i livet, som hjälpte och tröstade och varnade för allt ont.<br/>Klockornas tid är medeltiden och Arvid är den unge kungen över riket. Han är kung mot sin vilja, omgiven av ett hov som ser mer till form än till mening och eftersom en kung måste ha en drottning tar man dit Elisif ...<br/>Människor drömmer ofta om att bli kungar - är det då förbjudet för en kung att drömma om att vara människa? Det blir först när Arvid möter Helge, strykpojken som tar emot de straff kungen egentligen skulle ha fått, som Arvid kan finna sin egen väg och få en möjlighet att bli en riktig människa.<br/><i>I klockornas tid</i> kom ut första gången 1965. Denna nyutgåva är illustrerad med Harald Gripes klassiska originalteckningar.<br/><br/>Denna bok ingår i Modernistas hyllade satsning på en omfattande återutgivning av hela Maria Gripes författarskap. Precis som vid utgivningen av Antoine de Saint-Exupérys <i>Den lille prinsen</i> så restaureras originalillustrationerna omsorgsfullt och varsamt med digital teknik. Böckerna är bundna i halvklotband med olikfärgade ryggar, tryckta på 100-grams premiumpapper och stor hänsyn har tagits till att ge Maria Gripes böcker den dräkt de förtjänar.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923 -2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, <i>Tordyveln flyger i skymningen</i> och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921 -1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser för sitt författarskap, bland annat <i>H. C. Andersen-medaljen</i>, <i>Litteraturfrämjandets stora pris</i>, <i>Astrid Lindgren-priset</i>, <i>New York Herald Tribune s Honor Award</i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>.

Hugo och Josefin är två av Maria Gripes och den svenska barnlitteraturens mest älskade karaktärer, och de tre böckerna om dem <i>Josefin</i> [1961], <i>Hugo &amp; Josefin </i>[1962] samt<i> Hugo</i> [1966] några av de mest omistliga svenska barnboksklassikerna.<br/>I <i>Hugo</i> har Josefin under en tid trivts riktigt bra i skolan. Men så är Hugo plötsligt inte där på länge. Josefin känner sig ensam och övergiven, nästan sjuk. Hugo kommer tillbaka, men en ny flicka, Miriam, har också börjat i klassen. Hon har gott om pengar, vackra saker och tjusiga kläder och verkar vilja umgås med Hugo. Josefin blir avundsjuk, både på Miriams vänskap med Hugo och på alla hennes fina saker. Men kanske är det så att Miriam samtidigt önskar att hon var Josefin?<br/>Maria Gripes klassiker om Josefin, som känner sig ensam och annorlunda, och Hugo, pojken som går sina egna vägar och den djupa vänskap som växer fram mellan dem kom första gången ut på sextiotalet. Nu blir de äntligen tillgängliga på nytt som en del av Modernistas omfattande återutgivning av Maria Gripes författarskap. Böckerna har en påkostad formgivning och är illustrerade med Harald Gripes klassiska originalteckningar.<br/><br/>MARIA GRIPE [1923-2007] är en av Sveriges bästa och mest älskade barnboksförfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med <i>I vår lilla stad</i> och skrev sammanlagt 38 böcker, däribland <i>Hugo &amp; Josefin</i>, Tordyveln flyger i skymningen och <i>Agnes Cecilia</i>. Hennes böcker är översatta till 29 språk, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstnären Harald Gripe [1921 1992] som illustrerade de flesta av hennes böcker. Maria Gripe fick ta emot en rad utmärkelser, bland annat <i>H.C. Andersenmedaljen, Litteraturfrämjandets stora pris, Astrid Lindgrenpriset, Herald Tribunes Honor Award </i> och spanska kulturministeriets <i>Premio Nacional</i>.