Hanna Folkesson

<p>"en underbart poetisk, nästan lagerlöfsk saga ... Det är som en delvis soft, delvis hetsig och dansant jazz lirar genom hela romanen. Och bilderna, teckningarna, är så himla vackert och varsamt skira ... kort och gott förtrollande."</p><p>Expressen</p><p></p><p></p><p>"Makarna Folkesson vet hur man skriver ... Att Borgholm, Mörbylånga och Öland besitter all den historia som ryms i romanen får mig att längta tillbaka för att se staden i nytt ljus."</p><p>Aftonbladet</p><p></p><p></p><p>"Språket är finstämt och poetiskt mitt i den sorgliga och stundtals hotfulla berättelsen om en kärlek som bara blir ett hastigt möte, men som förändrar tillvaron för alltid ... Med naturskildringar som förtrollar och människoporträtt som får en att förundras."</p><p>Upsala Nya Tidning</p><p></p><p></p><p></p><p>Det är midsommarafton 1938 och ångbåten <em>Örnen II</em> lägger till i Borgholm. Den sömniga idyllen kämpar för att behålla societeten med skinande nytt varmbadhus, importerad konjak, tung doft av schersmin och kunglig glans. I fören står Stockholmsflickan Ingrid och skriver omsorgsfullt i sin dagbok om den trista sommar hon ser framför sig. Hon skriver om allt utom sin förlovning.</p><p></p><p>På tåget från sockerbrukets Mörbylånga - där tidernas första <em>semester</em> inletts - sitter Måna med fickan full av smutsiga pengar. Sedan nyss är hon alldeles ensam och fri i världen. Till Borgholm ska hon, det är det enda hon vet.</p><p></p><p>Under en virvlande festnatt möts Ingrid och Måna till toner av jazz och regnvåt kaprifol. Deras liv vävs samman med en glöd så stark att den öppnar rum som inte kan stängas sedan, inte helt.</p><p></p><p>Tove Folkesson och Hanna Folkesson dyker i sin första gemensamma roman elegant ner i den svenska badortsepoken och skildrar den ur ett nytt perspektiv: två unga kvinnors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot det nya. I en osäker omvärld kommer den största utmaningen trots allt inte utifrån.</p>